stiftningen egennyttan lös, så fianes ingen mo-
ralisk kraft, som kan motväga densamma.x
Det är verkligen svårt att hopa flera dumhe-
er inom få rader, än här skett. För det första
vevisar användandet af fraserna, om ultralibera!
agstiftning på England, att arbetarne i bikupan
hafva ungefär lika mycket reda på det landets
agstiftning, som ett visst snusförnuftigt fyrfota-
jjur hade på väderqvarnen, och för det andra,
lt de icke det ringaste följt med den sednare
tidens händelser. Hvar och en vet annars, att
nöden ibland arbetsklasserna i England har helt
andra orsaker; först och främst jordegendomensY
ofantligt ojemna fördelning, i filjd af majorats-
lagarna, som samla den fasta förmögenheten på
få händer, sedermera den aristokratiska anda
och lagstiftning, som genomgår hela England,
och den ucxclusivenessp, som deraf blifrer en
följd, tillika med den ofantliga mängden af sine
kurer, som suga folkets märg, till underhål-
lande af statslyxen ech nämnde aristokratis så
kallade värdighet; vidare den omätliga, i följt
af national-högmodet och en falsk krigs-politik
ådragna national-skulden af cirka tiotusen mil-!:
Jlioner Bdr Båko, hvarå räntorna gå högre än
den öfriga statsutgiften, och måste betäckas med
skatter, som tsgas af den arbetande; vidare, eli
Presterskap, som mer än i något annat land, äl-
ven de katholska, rent af gödes af folkets sveti,
men imedlertid har delt så olika, äfven sins
emellan, att då de högre prelaterne äga större
inkomster än mången regerande furste, så kun-
na desgentligen tjenstgörande knappast lifnära sig;
vidare, utbildningen af fabriks-systemet, tillkom-
men under prohibitiva lagar och som gör den
stora industriella folkmassan till elt slags slaf-
var under de rika fabriksherrarne; och slutligen
spanmåls-lagarne, d. v. s. den enorma tuilen på
tländsk spanmål, som gör lifsuppehället i Stor-
britannien dubbelt dyrare än på kontinenten.
Med ett ord, hela syftningen af Englands bi-
de politiska och sociala författning är aristokra-
tisk, och det är denna riktning, detta samhälls-
tillstånd, som trycker på massan. Vill man nu
vidare jemföra dessa oförnekliga facta med Biets
radotteri, så befianes det ju genast, att allt det
här uppräknade onda, som vi mångfaldiga gån-
ger förut påpekat, och som Engelsmännen sjeif-
ve nogsamt känna, innefattar just sådana miss-
bruk, för hvilkas antingen bibehållande eller in-
förande det oefterrättliga ultra-kotteriet och dess
hyggliga organ fäktar: nemligen Embetsmanna-
hierarkiens förstärkning, befästandet och utvid-
gandet af presterskapets makt; gynnandet af en
methodistisk och annan pietistisk riktning, svm
sträfvar att lägga församlingen under en andlig
polis, grundad på superstitionens makt öfver
samvetena; gynnandet af ett med förbud om-
huldadt fabriks-system, prohibitiva tullar, med
mera. Så står det till med statsmanna-kunska-
pen i bi-lägret.
Det ser ut, som om ofvannämnde tidning.
Biet, efter läsningen af våra anmärkningar i går-
dagsbladet om dess lögnaktighet, icke haft någon
ro, om det icke hade fått lemna en omedelbar 3t-
terligare bekräftelse derpå genast uti nästa nummer.
Så läser man i dag i en insänd artikel, att Afton-
bladet ansett, att genom förhöjning af tullen på
ost, smör, fläsk och andra viktualier, konsumen-
terne skola blifva prejade af de inhemska produ
centerne. Osamning. Aftonbladet har blott sagt.
alt en betydligt förökad tull på nämnda artiklar må-
ste göra lifsmedien för konsumenterna och för den
arbetande klassen — fabriksarbetarne inberäknade —
dyrare, så länge landet ej producerar tillräckligt för
behofvet af dessa varor, utan att ställa den fattige
på förknappning, Någonting om prejning förekom-
mer icke, ty ingen klandrar, att producenterne taga
hvad de kunna få. Vidare förekommer följande be-
vis på en kollossal statsekonomisk enfald:
Då råg-missvexten i landet är gifven och den ar-
me landtmannen derigenom blifsit högst lidande, så
vore väl ej obilligt om det lilia han kan afyttra fia-
ge påräkna något högre pris; men detta oaktadt miss-
firmar Å. B. Regeringen, som icke tidigare nedsatt
inkommende tulln, på det utländska tillförseln med
ens skulle få öfversvämma landet, och genom be-
tydliga öfverskott, äfven för kommande året, få till-
intetgöra den lidande landtmannens förhoppningar
om prisernas någorlunda upprätthållande då — för
att förmå utgöra de många slags onera som vidlåde
landtbruket
Detta lärer ej behöfra något svar. Nir det är
missväxt för landtmannen, så bör detta hjelpas med
höga tullar på utländsk spannmål — är icke detta
en vacker logik?
Uti-en annan artikel, åter, söker Biet taga Sam-
laren under armarna mot våra anmärkningar i går-
dagsbladet, om en falsk citation, med det påståen-
det att Aftonbladet begått samma osed mot f. d.
U!gifvaren i en artikel på 2:dra sidan 4:de spalten.
Det vore visst godt att komma ifrån saken på det
sättet, men dervid möter blott den lilla objektio-
nen, att Aftonbladet framställt huru det anser f. d.
Utgifvaren framdel:s komma att yttra sig. Det
utgör således icke en uppgift om hvad som har
Det så kallade grannlåtsbrefvct) var ett klassiskt
stycke. Första sidan bestod af en allegorisk mål-
Ao a böna. SR. oo AR Af då aldra ha