AV PM MM mm i SNS m mo2ss AA AA vad som icke en gång inträffar å ett koffardifartyg — manskapet på ett kronofartyg icke allenast kan örrätta ett arbete ulan dertill erhållen befallning, itan till och med uti en af fartygets båtar gå ifrån ord, kan dock en hvar lätteligen inse utan alla ridare kommentarier. SKÖN KONST. PITTORESK RESETUR FRÅN STOCKHOLM TILL NEAPEL). Litografier of Billmark. 1:a Bäftet. Litografien och träsnittet synas i våra dagar ha inträdt i en tiflingsstrid, om hvilkendera skall kunna producera det mest artistiskt fulländade, det genom nya och frapperande effekter mest intressanta. — Hvarje sändning af artistisk arbete, som numera från utlandet anländer till vår bokhandel, bär derom vittne. — Stålsticket står redan på den högsta höjd, dit det kan komma, det har uttömt sina ressurser, och med all den perfektion, de engelske konstnärerne deråt lyckats gifva, måste det likväl, ur ren artistisk syppunkt betraktadt, ge vika för både trägravyren och stentrycket; det kan aldrig göra sig fritt från en viss torrhet och stelhet, det smakar alltid litet af machin och förlorar derige-. nom vid jemförelsen med den achien, den friska och qvicka karakter, som utmärker de yppersta träsnidarmästarnes arbeten, eller med den varma, . mjuka, till måleriet gränsande ton, som man finner i de nyasta litografernes plancher. Stentrycket har sednast, genom det en vogue tillkomna maneret cau ton, tagit ett utomorordentligt steg till sin fullkomning. Det har, genom ett sådant användande af flera tryck i olika färgnyanser, fått sig anvisad en alldeles egen plats midt emellan kräjongens och penselns produkter. Konstnären har här erhållit ett nytt mojeng till uttryckande af sina hemligaste afsigter, till utförande af sina qvickaste eller delikataste finesser, och hans arbete har på samma gång blifvit tiodubbelt tacksamt. Hr Billmark, som genom flere förutgående litografiska verk gjort sig ett så vackert namn,! både här i sitt fädernesland och i Paris, der han vanligen vistas, bar genom detta, nyligen hemsända första bäfte af en samling europeiska landskaper och vyer dokumenterat sig — man kan säga det utan fara — såsom en af epokens aldra yppersta artister i denna genre. Det är omöjligt att ens tänka sig någonting som litegrafi mera fulländadt, än de flesta af de vi blad, som B. här skänkt oss. Detär olja i hans saker; det är så mjukt, så csimmigt, så liksom finmåladt Det är många partier, som man skulle tro vara gjorda med den aldra delisiösaste zqua-; tinta-gravyr, och endast den, som något känner till, hur mycket som behöfs för vinnande af en någorlunda fin grain på stenen, kan uppskatta allt det tålamod och all den omsorg, som här blifvit nedlagda. Den artistiska smak och den märkvärdiga beräkning, hvarmed Hr B. betjenar sig af de färgade tonerna och af raderade dagrar, är åter någonting, som kanske närmare hörer till hans mästerskap såsom paysagiste i allmänhet. Och vi veta alla, om ban, som sådan, är intressant, snillrik, poetisk. Hr B. är icke endast landskapsporträttör, han är kompositör äfven i sina trognaste afbildningar. Han vet att utveckla så mycket pittoreskt i clairobscurer, i hela den hållning, hela det egna skaplynne, han ger åt hvar en af sina olika vyer; han ser dem utan tvifvel sannt — ty få ega ett säkrare tecknaröga, än Hr B., och ingen eger en mera samvetsgrann hand — men han ser dem på samma gång vackert, romantiskt, idealiskt. Så till exempel, hvad har han icke förstått att göra utaf den utsigt af Öresund, som i förevarande häfte förekommer! Detta månsken, frambrytande ur en tungt hvälfvande molntjocka, hvilken poetisk karakter ger det icke åt det gamla, spöklikt framträdande Kronoborgs slott, åt den långväga horisonten bortom udden! Och sedan, hvilket lif i hela kompositionen, dessa vältrande sjöar, dessa-skuttande jakter och slupar, och ångbåten, som just sticker fören upp öfver en svallvåg, och genom hvars skorstensrök man ordentligt ser gnistorna spraka kring! :.. Eller denna herrliga vy al Lago Maggiore, med sin dubbla regnbåge, med sitt oljiga vatten, med sina dimmiga alper — dessa dimmor äro serskildt att citera såsom ett non plus ultra af ritning på sten — eller denna andra af Stockholm och Mälaren en uppgående sommarmorgon, eller denna af Filta Balbianello vid Comosjön, eller denna femte, sjette, sjunde, hvem skall man taga först, hvem skall man taga sist? ... Jag vill nöja mig med att endast uppräkna namnen; det är Wadstena, Avignon, Atrani, Hamburg, en gata i en by uti Haslidalen, Forum R-manum, Bremer rådhus och Dogernes palats i Venedig; dessa sista, några alldeles mästerliga arkitekturer, der Hr B:s krita ändå måhända är beundransvärdast, genom den så väl bevarade mjuka tonen i det bela, på samma gång de aldra finaste detaljer tillåtits att taga sig ut. Dessa tolf plancher utgöra häftet. En nagelfarande Kritik skulle kunna framlägga ett par små anmärkningar, till exempel vid några buskar, som här och der synas litet snöpligare affårdade, än som vanligen är fallet hos denne. i äfven det mest accessoriska så omsorgs