säga, icke mycket skall glädja ers majestät ...
ty jag har döden i hjertat ...
Ludvig. Hå, min Gud, min vän! hur är
det fatt då? hvad har ni då för nyheter? Har
berrn i Preussen rört på sig igen?... så mycket
bättre; vi frukta det inte ... jag begär tvert-
om inte något bättre, ty jag har ett horn i
sidan till honom, för det sista epigrammet, han
skref om mitt hof.
Hertigen. Nej sire!l bimlen vare tack ..- allt
går bra ... jag tänkte få förelägga ers majestät
flere vigtiga affärer i afton... men jag har inte
mod ... ers majestäts intresse framför allt ..-.
Ludvig (lifligt). Ni har rätt ... men hvad är
det?
Hertigen. Ah, ers majestät, det är dessa tid-
ningsskrifvare. dessa pamflettförfattare ... Inte
nöjde med att sprida deras infama brochyrer i
utlandet ...
Ludvig. Det har jag alltid sagt ... men
det är ni, som alltid underhåller dessa littera-
törer ... det är ert beskydd, som ger dem nå-
gon vigt, som de icke förtjena ... MHvaruti
består väl nödvändigheten att dessa herrar få
trycka ?
Hertigen. Då man velat hindra dem derifrån,
bafva de, för bofvets begagnande, påfunnit ett
nytt system, att smutsa ned de högt uppsatte...
ja, jag bar här nyheter i handen ... Man har
sedan i morgons låtit i Versailles sprida denna
brochyr, som innehåller de mest kränkande ka-
lomnier mot er höga person ...
Ludvig. Hvad är det? ... hvad har ni der?
Bertigen. Jag ville i början inte tala om det
för ers höga majestät ... öfvertygad, att allt det