OlskaAa AROgsta aomstoten uppnRarvas. ivanne nya lepartementer komma att i Ryska senaten inättas, för att handlägga de ärenden, som förut illhört de upphäfda embetsverken. — —tt— Engelska posten är ännu ej ankommen, då ladet lägges i pressen. STOCKHOLM den 9 Okt. — På grund af landshöfdingarnes berättelser om årsvexten, af hvilka dock den tredje änna j fullständigt ingått, har chefen för civil-depar.ementet uppgjort och till regeringen anmält fölande öfversigt: Skörden af höstråg är att anse såsom mer än vanligt god i Norroch Westerbottens län; god ler medelmåttig i Götheborgs och Bohus, Halands, Jemtlands och Westernorrlands län; men under medelmåtten i alla öfriga län, i synnerhet Kronobergs och Stockholms län. Hveteskörden kan antagas såsom god eller medelmåttig i Götheborgs och Bohus, Skaraborgs, Christianstads och Westernorrlands län, men under medelmåtltan i öfriga län, der hvetesådd brukas. I alla län, utom Nerikes, visade sig skörden af vårsäd fördelaktig eller god, serdeles i Norroch Westerbottens län. I alla, utom Hallands, Skaraborgs och Malmöhus län, är förmånlig eller god afkastning af jordfrukter att påräkna. — För besigtnmg af leveranser och beställningar till rusthållsregementernas och de rustandes behof, har en ny, på förordn. d. 20 Dee. 18235 grundad, förordning blifvit utgifven och skall träda i verkställighet från d. 4 dennes, emedan regeringen skall hafva erfarit, att de hittills gällande föreskrifterna för dylika besigtningar ej uppfyllt sitt ändamål. — —Ä—ttiilt—— — AZ En ansökning till Stockholms stads jfustitiekollegium och förmyndarekammare af e. o. kanslisten Johan Erik Dybeck, har i dag blifvit meddelad af Dagl. Allehanda, och innehåller förmodningar om en åtgärd af bemälde kollegium, hvilka, om de bekräfta sig, synas komma att försätta kollegium i mycket bryderi. Sökanden begär deri att utbekomma ett af hans fader, nm. m. aflidne sockerbruksidkaren Erik Dybeck,upprättadt och till kollegium inlemnadt testamente, samt inleder sin ansökan med följande här i sammandrag meddelade uppgifter: År 1828 hade sockerbruksidkaren E. Dybeck begärt lysning till äktenskap med söksndens moder, Johanna Fredrika Norman, men blifvit af sin broder derifrån hindrad. Då inställde sig d. 26 Juni s. å. bemälde E. Dybeck vid Norra förstadens V. Kämnersrätt ochiföretedde ett, af honom redan 1319, upprättadt testamente till förmån för sökanden, hang moder ech hans sedermera aflidne broder, såmt begärde och fick detsamma uppläset och i Rättens protokoll intaget, med det intyg, att Dybeck, med sundt ech fullt förstånd samt af fri vilja, erkänt berörde testamente innehålla sin yttersta vilja. Vid samma tillfälle afhördes edeliger ena testamentsvittnet, n. m. aflidne kanslirådet O. Sundel, och några dagar sednare hördes vid Sigtuna Rådhusrätt likaledes edeligen det andra vittnet, protonmotarien J. Lundahl. För att nu ytterligare försäkra nämnde testamentshandling, inlemnade testater den 22 påföljande Juli både testamentet och vittnesförhörspretokollet till Justitiekellegium i ett försegladt konvolut, hvilket försågs med följande af dåvarahde notarien Grunadahl dikterade påskrift: Detlla konvolut, som innefattar handlingar rörande förordnandet om min sista vilja, får ej öppnas förr än efter min död, då det bör ske inför Stockkolms stads Justitiekollegium i närvuro af fr Natarien Olof Deniel Grundahl, den jag härmed til! executor testamenti uträmner. Erik Dybeck. Keollegium beslöt ock, att konvolutet skulle under N:o 81 förvaras uti Kollegii jernskåp. — När detta var fullgjerdt, underrättade Dybeck sökanden och hang moder derem, betygarde dem derjemte ånyo sin tillgifvemhet samt sin örskam, att de måtte komma i åtnjutamde af de genom äktenskapsaftalet redan förvärfvade rättigheter. Två år derefter, eller 1830. inträffade likväl, att sökanden och hans moder af Dybecks broder, Christian Dybeck, tillsades afflytita ur testators hus, der modren bott 26 år, samt att Dybeck sjelf, som alldeles förlorat minnet och blifvit svagsint, blef, på nyssnämnde sin breders föranstaltazde, afförd till en arnan broder, prosten Dybeck i Odensvi prestgård i Westmanland, der han, utam att mågon gång blifva till förståndet återställd, afled ld. 7 Januari 1857. SRS ARNE EEE AAA