looks respectable), då han är väl klädd. — — Det är endast med smärta, som vi här påpekat det jemmerliga inom Engelska samhället, detts samhälle, der hunger, förbrytelser, liderlighet : lumpor, som väcka äckel, tjena en stolt aristokrati till fotställning. Vi vilja icke öfverlemn: oss åt fåfänga motbeskyllningar. Repressali erne emot skriftställare, som yttrat sig obetänk samt emot Frankrike och utam att känna det skulle lätt, alltför lätt, gifva oss en upprättelse hvilken dock vore af ringa värde. Det som ä! vigtigt är blott att visa, att hvarje natiom i Eu ropa har sina reformer att fullfölja, sina sår at förbinda. Måtte våra grannar erkänna, att det Europeiska samhällsskickets närvarande till stånd det icke gifves något folk, som har rättig het att medlidsamt rycka på axlarna öfver d andra, och i sin stolthet utropa: Jag är uta synd! Måtte alla bildade, i hvad iand de oc lefva, erkänna att ögonblicket är kommet, at lägga grundvalen för framtiden. — —H—— Södra snällposten ankom på förmiddagen met Hamburgertidningar af d 2 dennes, hvilka doc icke innehöllo några sednare underrättelser, hvar ken från Paris eller London, än Thorsdagsposte; medförde. FRANKRIKE. Regeringens strid med pressen börjar reda antaga en karakter, som ovilkorligen erinra om tiden näst före Julirevolutionen. Det en beslaget efter det andra af samma tidning tycke visa en bestämd plan å Guizots sida, att genor konfiskationer, rättegångar och böter så trakasser de misshagliga tidningarna, att deras utgifvand skulle nära nog blifva omöjligt. Man får s hvem som blir den segrande i denna strid. De genem justitieministerns, förut omnämnda, eirku lär till generalprokuratorerne anbefallta förfö jelsen emot associationerne för tillvägabringand af en valreform, ökar det betänkliga af stunden tecken i Frankrike. Oroligheter redan i gån på många ställen i landet, förföljelser emot yt! randerätten oeh friheten att under lagliga forme verka för lagliga ändamål — allt detta tyder Fp storm. Man är under dessa förhållanden särdele nyfiken, att se resultatet af regeringens upptri dande mot valreferm-kommiten i Paris, i spe! sen för hvilken stå Lafitte och Arago. Man ka taga för afgjordt att män, sådane som dessa, ick utan lagligt motstånd gifva vika för maktsprål och att lifliga sympathier skola för dem och de sak de förfäkta, visa sig både i Paris och anno! städes. STORBRITANNIEN. Parlamentet troddes blifva prorogeradt omakrin d. 44 i denna månad. Sir Charles Bagots utnämning till general-gu vernör öfver alla Brittiska besittninger i Nord amerika förkunnas nu af officiella bladet. Den bekante doktor Bowring har i Engelsk Underhuset föreslagit en adress till Drottninger med anhållan, att hon på diplomatisk väg mått från alla Europas stater anskaffa underrättels om alla på jord lagda skatter och afgifte samt förhållandet af dessa till värdet af jorder afkastning. Det skall i sinom tid blifva ett gar ska intressant arbete. Ett besynnerligt skäl till dröjsmålet med u nämningen af den desigmerade kanslern af I land, Sir E. Sugden, har af tidningen tt Globe blifvit uppgifvet: bemälda blad påsti nemligen, att sedan Sir E. Sugden äktat si kokerska, så har lord-löjtnamten af Irland, gre ve de Grey, satt sig emot utnämningen och de blifvit understödd af enkedrottningen, på de grund, att den till fru upphöjda kokerskan kan pröfvas hofmässig, d. v. s. skieklig att vi sig i salomgerma uti Dublinska slottet. Detta ä som man ser, en högst vigtig affär för Engelsk aristokratien. BELGIEN. I Brässel har varit myeket blindt allar: föranledt af ryktet, att en kontrarevolution rörelse der skulle utbrista under Septembe Ihögtidligheterne. — Trupperne höllos i bere Iskap i kasernernae, och garnisonen försiärkt med ett helt regemente. Ailt hvad polis het Ivar på benen, men ingen den ringaste oor lning eller erolighet förspordes. Polisen höll ett vaksamt öga på alla främli gar, emedan det troddes, att några af Queni sets medbrottslige flyktat till Belgien. POLEN. Frukten af kejsar Nieolai sednaste besök