looks respectable), då han är väl klädd. — —
Det är endast med smärta, som vi här påpekat
det jemmerliga inom Engelska samhället, detts
samhälle, der hunger, förbrytelser, liderlighet :
lumpor, som väcka äckel, tjena en stolt aristo-
krati till fotställning. Vi vilja icke öfverlemn:
oss åt fåfänga motbeskyllningar. Repressali
erne emot skriftställare, som yttrat sig obetänk
samt emot Frankrike och utam att känna det
skulle lätt, alltför lätt, gifva oss en upprättelse
hvilken dock vore af ringa värde. Det som ä!
vigtigt är blott att visa, att hvarje natiom i Eu
ropa har sina reformer att fullfölja, sina sår at
förbinda. Måtte våra grannar erkänna, att
det Europeiska samhällsskickets närvarande till
stånd det icke gifves något folk, som har rättig
het att medlidsamt rycka på axlarna öfver d
andra, och i sin stolthet utropa: Jag är uta
synd! Måtte alla bildade, i hvad iand de oc
lefva, erkänna att ögonblicket är kommet, at
lägga grundvalen för framtiden.
— —H——
Södra snällposten ankom på förmiddagen met
Hamburgertidningar af d 2 dennes, hvilka doc
icke innehöllo några sednare underrättelser, hvar
ken från Paris eller London, än Thorsdagsposte;
medförde.
FRANKRIKE.
Regeringens strid med pressen börjar reda
antaga en karakter, som ovilkorligen erinra
om tiden näst före Julirevolutionen. Det en
beslaget efter det andra af samma tidning tycke
visa en bestämd plan å Guizots sida, att genor
konfiskationer, rättegångar och böter så trakasser
de misshagliga tidningarna, att deras utgifvand
skulle nära nog blifva omöjligt. Man får s
hvem som blir den segrande i denna strid. De
genem justitieministerns, förut omnämnda, eirku
lär till generalprokuratorerne anbefallta förfö
jelsen emot associationerne för tillvägabringand
af en valreform, ökar det betänkliga af stunden
tecken i Frankrike. Oroligheter redan i gån
på många ställen i landet, förföljelser emot yt!
randerätten oeh friheten att under lagliga forme
verka för lagliga ändamål — allt detta tyder Fp
storm. Man är under dessa förhållanden särdele
nyfiken, att se resultatet af regeringens upptri
dande mot valreferm-kommiten i Paris, i spe!
sen för hvilken stå Lafitte och Arago. Man ka
taga för afgjordt att män, sådane som dessa, ick
utan lagligt motstånd gifva vika för maktsprål
och att lifliga sympathier skola för dem och de
sak de förfäkta, visa sig både i Paris och anno!
städes.
STORBRITANNIEN.
Parlamentet troddes blifva prorogeradt omakrin
d. 44 i denna månad.
Sir Charles Bagots utnämning till general-gu
vernör öfver alla Brittiska besittninger i Nord
amerika förkunnas nu af officiella bladet.
Den bekante doktor Bowring har i Engelsk
Underhuset föreslagit en adress till Drottninger
med anhållan, att hon på diplomatisk väg mått
från alla Europas stater anskaffa underrättels
om alla på jord lagda skatter och afgifte
samt förhållandet af dessa till värdet af jorder
afkastning. Det skall i sinom tid blifva ett gar
ska intressant arbete.
Ett besynnerligt skäl till dröjsmålet med u
nämningen af den desigmerade kanslern af I
land, Sir E. Sugden, har af tidningen tt
Globe blifvit uppgifvet: bemälda blad påsti
nemligen, att sedan Sir E. Sugden äktat si
kokerska, så har lord-löjtnamten af Irland, gre
ve de Grey, satt sig emot utnämningen och de
blifvit understödd af enkedrottningen, på de
grund, att den till fru upphöjda kokerskan
kan pröfvas hofmässig, d. v. s. skieklig att vi
sig i salomgerma uti Dublinska slottet. Detta ä
som man ser, en högst vigtig affär för Engelsk
aristokratien.
BELGIEN.
I Brässel har varit myeket blindt allar:
föranledt af ryktet, att en kontrarevolution
rörelse der skulle utbrista under Septembe
Ihögtidligheterne. — Trupperne höllos i bere
Iskap i kasernernae, och garnisonen försiärkt
med ett helt regemente. Ailt hvad polis het
Ivar på benen, men ingen den ringaste oor
lning eller erolighet förspordes.
Polisen höll ett vaksamt öga på alla främli
gar, emedan det troddes, att några af Queni
sets medbrottslige flyktat till Belgien.
POLEN.
Frukten af kejsar Nieolai sednaste besök