nen, och man skall inom den icke vidare finn
medborgare, utan endast undersåter. i
Invånaren i Nya England älskar sin socken
derföre att den betyder något: och är sjelfståndig
han intresserar sig för den, emedan haän sjelf bi
träder vid dess styrelse; han fäster vid henne sir
ärelystnad och sina förhoppningar; han deltager
hvarje händelse, som angår henne: inom denna in.
skränkta krets, hvars alla gränser han kan nå, gö!
han sina försök i regeringskonsten, och vänjer sig
vid jiakttagandet af de former, hvarförutan friheter
ej kan utveckla sig utan revolutioner; han bli:
förtrogen med deras syftning, fattar tycke för ord:
ningen, lärer sig att inse statsmyndigheternas har-
meniska vexelverkan och samlar sig sålunda et
förråd af klara och praktiska begrepp, angående
arten af sina samhällsförbindelser lika väl, som an-
gående vidden af sina rättigheter.
Med hvilken konst har man icke, inom det Nord:
amerikanska kommunalsystemet dragit försorg, at
så till sägande sör-dersmula myndigheten, för at!
kunna intressera så mycket flera medborgare för
de gemensamma angelägenheterna! — : Utom val-
männen, som tid efter annan sammankallas för hela
statens ändamål, huru många serskilda kommunal-
embetsmän finnas der icke, hvilka alla, hvar och
en inom sin bestämda verkningskrets, representera
det sjelfständiga samhälle, på hvars vägnar de
handla! Huru många individer dela ej sålunda den
gemensamma myndigheten och äro, för sin egen
skull, intresserade för dess bestånd!
På samma gång som kommunalsystemet här ut-
skiftar den municipala myndigheten emellan ett stort
antal medborgare, tvekar det ej att mångdubbla
kommunens åligganden. I Förenta Staterna tror
man, och med skäl, att kärleken till fädernebygden
är ett slags religiös tillgifvenhet, som växer genom
tillämpningen.
Härigenom är det kommunala lifvet tillstädes öf-
verallt; det uppenbarar sig dagligen genom fullgö-
randet af någon pligt eller utöfningen af någon rät-
tighet. Denna politiska tillvarelse ger åt samhället
en ständig rörlighet, men en lugn, som håller det
vaket, utan att oroa det.
TAmerikanen fäster sig vid sin hembygd af en
anledning, som kan jemföras med den, hvilken gör
bergsbygder så kära för deras infödingar. Hos begge
har fädernebygden bestämda och utmärkande drag,
ett mera uttrycksfullt utseende, än för andra.
Ofvanom, eller rättare, utomkring, socknen
står distriktet, det så kallade grefskapet. Grefve
var ursprungligen en domare; i Nordamerika,
der allt ursprungligt, som kunnat bibehålla sig,
förblifvit oförändradt, är äfven denna betydelse
qvar i grefskapets funktioner; grefskapet svarar
något när emot våra härader, och innefattar
området för första instansen af den lagskipande
makten. Hvart grefskap har alltså en domstol,
en sheriff (fogde eller länsman) för verkställandet
af domstolens utslag, och ett fängelse för brotts-
lingar. Grefskapets embetsmän äro oberoende
af kommunernas val, de utnämnas af statssty-
relsen. Deras befattning är inskränkt till ett
mindre antal offentliga bestyr, på förhand be-
stämda i lag. Dem tillhör bland annat att upp-
rätta förslag till grefskapets serskilda budget;
men statens representation omröstar deröfver
och beviljar den. Vidare fördelas genom
dem de sålunda beviljade utskylderna på gref-
skapets. invånare. De utdela äfven vissa pa-
tenter.. De ombesörja anläggandet och under-
hållet af grefskapets allmänna farvägar. Slut-
igen tillhålla de kommunerna att verkställa så-
lana åtgärder, som åligga kommunerna, men af
dem eller deråasserskilda embetsmän åsidosättas ;
letta sker då i vissa lagliga former och till följd
MU grefskapsdomstolens beslut. Grefskapet är en
nyndighet, som tjenar att hålla folkväldet inom
;ocknarne i styr, om det någon gång vill öfver-
krida sina lagliga gränser eller icke vill under-
kasta sig uppfyllandet af sina lagliga förbindel-
er; men utan alt kunna på nagot sätt förmå
ngripa i dess oberoende maktutöfning, så länge
len håller sig inom dessa gränser. Om t. ex.
n socken skulle försöka att undandraga sig sin
itskyld, genom att icke välja de ofvannämnde
bisittarne, dem det tillkommer att fördela den,
å anklagas hon inför grefskapets domstol, hvil-
en då icke blott sjelf utser abisittare med
amma myndighet, som de valda, utan äfven
aller socknen till ansenliga böter. :Grefskapets
herif drager sedan, å lagens. vägnar, försorg om
Jomslutets verkställighet. På samma sätt plikt-
illas socknenämndens ledamöter, om de för-
umma de dem åliggande åtgärderna för sådana!
alförrättningar, som socknemännen böra utöfva
emensamt med hela statens eller unionens be-
olkning.
I några få stater, såsom New York, Pennsyl-
anien och Ohio, väljer hela grefskapet en ser-
kild representation, hvilken, inem vissa bestämda
ränser, beviljar grefskapets utskylder; sköter
ess angelägenheter. och. bevakar laglikmätigheten
f kommunernas åtgärder:
Med grefskapernas funktioner slutar den egent-
ga förvaltningen inom det nordamerikanska
mhället. Ofvanom grefskaperna och kommu-
erna befinnes endast styrelsen. Denna skilnad
ganska vigtig; fastän man i Europa vanligen
sällan finner den praktiskt tillämpad, att man
er plägar tänka sig styrelse och förvaltning så-
m ett och detsamma. På en sådan skilnad
eror likväl ett folks trefnad så väsendtligt, att
en förtjenar tagas i närmare ögonsigte.
esm—— —— emm
— Ibland märkliga historier och opinionsytt-
ngar i anledning af det Straussiska tryckfri-
- mm