Jen serskild individ eller hvad man kallar en
persona moralis,, i förhållande till andra sock-
nar; man finner dem alltså hvar för sig köpa
Joch: sälja gemensam jord och annan egendom,
Itvista inför domstölarne med hvarandra, öka
Teller minska sina enskilda utskylder, utan att
någon högre styrelsemakt har dervid att an-
märka.
Komma deremot förbindelserna till staten i
det hela i fråga: då åligger det socknarne att
uppfylla dem. När hela staten behöflver pennin-
gar, äger alltså icke socknen att pröfva eller vä-
gra det af statsrepresentationen beviljade bidra-
get; ej heller att neka anläggningen af allmänna
vägar genom sitt område. Likaså måste samtliga
socknarne inrätta fria: offentliga skolor efter den
plan, som statsstyrelsen föreskrifver.
Verkställigheten åter sker genom socknens
embetsmän, hvilka, på sätt som redan är nämndt,
i alla för staten gemensamma ärenden måste vid
ansvar: lyda statsstyrelsens föreskrifter. Men sock-
nen sjelf äger dock att afpassa sättet för denna
verkställighet, med vilkor blott, att det af staten fö-
reskrifna ändamålet dermed uppnås. Sålunda be-
viljas de allmaånna statsutskylderna ej af sockne-
männen, utan genom representanterna af hela sta-
tens lagstiftande makt; men sockennämden förde-
lar dem mellan sockneboarna och ombesörjer in-
drifvandet. Likaså kan statsrepresentationen före-
skrifva anläggandet och planen för en skola; men
det är socknemännen, som ombesörja skolhusets
uppbyggande, besluta sockneutskylderne dertill
och tiil skolans vidare underhåll, samt väljer skol-
I styrelsen. — Genom vana från barndomen vet
. Nordamerikanaren att säkert och hastigt urskil-
ja hvar gränsen för kommunens myndighet slu-
tar och grefskapets, statens eller förbundsstyrel-
sens vidtager; så att någon kollision emellan
dem sällan inträffar, och snart blir afbjelpt när
den någon gång yppas.
Man finner häraf, att nästan alla de funktio-
ner, som förekomma i de Nordamerikanska sock-
narne, finnas äfven inom de Svenska; likväl så,
att en del af dem träffas blott på landet och an-
dra blott inom städerna; men att vi i alla fall
äga både elementerna till ett kommunalsystem
och någon vana dervid. Skilnaden i några fall
är dock så väsendtlig, att utan upphäfvande der-
af icke något sådant system kan påtänkas. För
det första skulle en vida större myndighet och
sjelfständighet anförtros åt sockneförvaltningen,
än våra centraliserande administratörer någon-
sin lära godvilligt medgifva. För det andra må-
ste sockneembetsmännen få en aflöning svaran-
de mot den tidspillan och möda, som fordras för
ett noggrannt och pålitligt handhafvande af de-
ras befattningar; och en motsvarande indragning
äga rum i afseende på de af landstyrelsen till-
satta tjenstemän, som genom kommunaltjenster-!
na blefvo öfverflödiga ; hvarvid aflöningsmedlen
naturligtvis äfven måste förflyttas ur statens bud-
get på socknarnes; en afkortning i myndighet
och penningtillgång, som vår embetsmannahierar-
ki på intet vis lärer låta behaga sig. För det
tredje: och detta är det oeftergifligaste, men äf-
ven det svåraste att verkställa: fordras att alla
dessa sockneembetsmän måste väljas, väljas årli-
gen; och af socknemännen i massa; hvarigenom
en för våra vanliga embetsmannabegrepp allde-
les. oerhörd makt skulle läggas omedelbart i
massanrs,, det vill här säga de sjelfständiga fa-
miljfädernas händer, och en mängd tillfällen att
genom befordringar vissa gracer undandragas de
makthafvande, under det att motsvarande tillfäl-
len att genom servilitet vinna dessa gracer skul- i
le beröfvas lycksökare på tjenstemannabanan, så-
dan den nu är beskaffad.
Ett kommunalsystem åter, som icke upjför-
les på nyssnämnde grunder, skulle icke på nå-
sot sätt motsvara det dermed åsyftade ändamå-
ct. Får folket icke välja sina närmaste förval-
are sjelft, utan nödgas mottaga dem från cen-
ralstyrelsen eller dess organer, så komma seck-
reembetsmännen blott att öka antalet af den re-
lan öfverdrifna embetsmannaskaran, samt jin-
reckla förvaltningens gång och fördröja dess rö-
elser mer än under det närvarande systemet.
Vär frågan om ett kommunalsystem återkommer
id representationens nästa sammanträde, är det
lerföre af vigt att icke genom några skenfagra
amn låta missleda sig till antagande af saken,
å framt icke de nödvändiga vilkoren för dess
kthet äfven medfölja; ty annars har man blott
ålagt. sig ett nytt bamd under frihetens titel,
ch än en gång litit gäcka sig af ytan.
En styrelse, som önskar verklig ordning, äfven
de detaljer, dit centralmaktens blickar omöjli-
en kunna nå, och som uppriktigt vill att lag-
ydnad och fosterlandskärlek måtte trifvas och
efästas inom samhället, kan imedlertid icke
idtaga någon Kraftigare: åtgärd dertill, än att
ynna utvecklingen af en på kommunernas egen: .
msorg och förtroende grundad förvaltning af
llasssådana detaljer; kort sagdt, af. ett sannt
ommunalsystem.. Vi nyttjade med flit ordet
veckling, och ej inrättning, emedan detta sy-
.em .icke, kan skapas, der elementerna dertill
j. finnas någorlunda i ordning förut, hvilket
yckligtvis är händelsen i Sverige. Öfver verk-
ingarne af kommunalsystemet i Nordamerika,
Il utbildande af dessa förmåner för ett land,
ch öfver vigten af dess utveckling, der grunder
ertill förefinnas, har Tocqueville framställt åt-
silliga upplysningar, hemtade från erfarenheten,
em vi icke kunna underlåta att här anföra i ke
FREE ES I I
-— VM kb VV MR pm ÅA mm mi (IM ke Am AA -M a
dd VV rr IP