Jen serskild individ eller hvad man kallar en persona moralis,, i förhållande till andra socknar; man finner dem alltså hvar för sig köpa Joch: sälja gemensam jord och annan egendom, Itvista inför domstölarne med hvarandra, öka Teller minska sina enskilda utskylder, utan att någon högre styrelsemakt har dervid att anmärka. Komma deremot förbindelserna till staten i det hela i fråga: då åligger det socknarne att uppfylla dem. När hela staten behöflver penningar, äger alltså icke socknen att pröfva eller vägra det af statsrepresentationen beviljade bidraget; ej heller att neka anläggningen af allmänna vägar genom sitt område. Likaså måste samtliga socknarne inrätta fria: offentliga skolor efter den plan, som statsstyrelsen föreskrifver. Verkställigheten åter sker genom socknens embetsmän, hvilka, på sätt som redan är nämndt, i alla för staten gemensamma ärenden måste vid ansvar: lyda statsstyrelsens föreskrifter. Men socknen sjelf äger dock att afpassa sättet för denna verkställighet, med vilkor blott, att det af staten föreskrifna ändamålet dermed uppnås. Sålunda be viljas de allmaånna statsutskylderna ej af socknemännen, utan genom representanterna af hela statens lagstiftande makt; men sockennämden fördelar dem mellan sockneboarna och ombesörjer in drifvandet. Likaså kan statsrepresentationen föreskrifva anläggandet och planen för en skola; men det är socknemännen, som ombesörja skolhusets uppbyggande, besluta sockneutskylderne dertill och tiil skolans vidare underhåll, samt väljer skolI styrelsen. — Genom vana från barndomen vet . Nordamerikanaren att säkert och hastigt urskilja hvar gränsen för kommunens myndighet slutar och grefskapets, statens eller förbundsstyrelsens vidtager; så att någon kollision emellan dem sällan inträffar, och snart blir afbjelpt när den någon gång yppas. Man finner häraf, att nästan alla de funktioner, som förekomma i de Nordamerikanska socknarne, finnas äfven inom de Svenska; likväl så, att en del af dem träffas blott på landet och andra blott inom städerna; men att vi i alla fall äga både elementerna till ett kommunalsystem och någon vana dervid. Skilnaden i några fall är dock så väsendtlig, att utan upphäfvande deraf icke något sådant system kan påtänkas. För det första skulle en vida större myndighet och sjelfständighet anförtros åt sockneförvaltningen, än våra centraliserande administratörer någonsin lära godvilligt medgifva. För det andra måste sockneembetsmännen få en aflöning svarande mot den tidspillan och möda, som fordras för ett noggrannt och pålitligt handhafvande af deras befattningar; och en motsvarande indragning äga rum i afseende på de af landstyrelsen tillsatta tjenstemän, som genom kommunaltjenster-! na blefvo öfverflödiga ; hvarvid aflöningsmedlen naturligtvis äfven måste förflyttas ur statens budget på socknarnes; en afkortning i myndighet och penningtillgång, som vår embetsmannahierarki på intet vis lärer låta behaga sig. För det tredje: och detta är det oeftergifligaste, men äfven det svåraste att verkställa: fordras att alla dessa sockneembetsmän måste väljas, väljas årligen; och af socknemännen i massa; hvarigenom en för våra vanliga embetsmannabegrepp alldeles. oerhörd makt skulle läggas omedelbart i massanrs,, det vill här säga de sjelfständiga familjfädernas händer, och en mängd tillfällen att genom befordringar vissa gracer undandragas de makthafvande, under det att motsvarande tillfällen att genom servilitet vinna dessa gracer skuli le beröfvas lycksökare på tjenstemannabanan, sådan den nu är beskaffad. Ett kommunalsystem åter, som icke upjförles på nyssnämnde grunder, skulle icke på nåsot sätt motsvara det dermed åsyftade ändamåct. Får folket icke välja sina närmaste förvalare sjelft, utan nödgas mottaga dem från cenralstyrelsen eller dess organer, så komma seckreembetsmännen blott att öka antalet af den relan öfverdrifna embetsmannaskaran, samt jinreckla förvaltningens gång och fördröja dess röelser mer än under det närvarande systemet. Vär frågan om ett kommunalsystem återkommer id representationens nästa sammanträde, är det lerföre af vigt att icke genom några skenfagra amn låta missleda sig till antagande af saken, å framt icke de nödvändiga vilkoren för dess kthet äfven medfölja; ty annars har man blott ålagt. sig ett nytt bamd under frihetens titel, ch än en gång litit gäcka sig af ytan. En styrelse, som önskar verklig ordning, äfven de detaljer, dit centralmaktens blickar omöjlien kunna nå, och som uppriktigt vill att lagydnad och fosterlandskärlek måtte trifvas och efästas inom samhället, kan imedlertid icke idtaga någon Kraftigare: åtgärd dertill, än att ynna utvecklingen af en på kommunernas egen: . msorg och förtroende grundad förvaltning af llasssådana detaljer; kort sagdt, af. ett sannt ommunalsystem.. Vi nyttjade med flit ordet veckling, och ej inrättning, emedan detta sy.em .icke, kan skapas, der elementerna dertill j. finnas någorlunda i ordning förut, hvilket yckligtvis är händelsen i Sverige. Öfver verkingarne af kommunalsystemet i Nordamerika, Il utbildande af dessa förmåner för ett land, ch öfver vigten af dess utveckling, der grunder ertill förefinnas, har Tocqueville framställt åtsilliga upplysningar, hemtade från erfarenheten, em vi icke kunna underlåta att här anföra i ke FREE ES I I -— VM kb VV MR pm ÅA mm mi (IM ke Am AA -M a dd VV rr IP