6 OSSE Nordamerikanska samhället består: att det åter synes i ett mindre direkt och mera centralise radt skick uti de distrikter, eller såkallade gref skap, som omfatta ett visst antal kommuner att de af flera distrikter sammansatta stalern: hafva sin serskilda, äfvenfrån kommunerna här rörande förvaltningsmakt; och att slutligen de af staterna tillsammans bildade unioner, hvar styrelse representerar hela samhället inför ut Jändska makter, utgör folkväldets yttersta ocI mest eentraliserade delegation. I de större af delningarne — distrikternå, staterna och unio nen :— kan folkväldet naturligtvis ieke yttra sif på annat sätt, än medelbart — genom represen tanter; i kommunerna deremot qvarstår det änm i sitt ursprungliga skick och handlar omedelbart Hvarje Nordamerikansk medborgare, som inon en socken är bosatt och der har egendom. elle ett sjelfständigt yrke, eller annars en oberoend existens, är derigenom, såväl de jure som de facto personligen medlem af kommunens lagstiftande makt, och kan, till följd af de öfrige sockneboernas val, blifva anförtrodd befattningen mee den lagskipande makten, såsom juryman eller polisembetsman, och med den verkställande, : en mängd serskilda förvaltningsgrenar. I de stater, der kommunalförfattningen funnits ifrån deras första grundläggning, eller det s. k Nya England ), har den äfven bibehållit sig mes! oförändrad och. utvecklat sig fullkomligt; det är alltså der, som man har: tillfälle att bäst lärs känna den. Kommunalbefattningarne äro der ganska många i hvar socken; men de flesta och vigtigaste ärc anförtrodda åt ett mindre. antal personer, valda för året, de s. k. select-men. Deras församling skulle, efter vårt språkbruk, kunna betecknas med socken-nämnd, och vi skola så kalla den i det följande. Hela statens lagsystem har uppdragit åt sockennämnden flera åligganden, hvartill den ej behöfver sina valmäns bemyndigande, och sem nämndemännen ej kunna uraktlåta utan ansvar. Sålunda tillhör det sockennämnden att upprätta längderna för representantvalen ; försummas det, så är sådant ett brott, som ådrager nämnden atal: Men i alla de ärender, hvaröfver kommunen beslutar gemensamt, är socknenämnden verkställare. Härvid förfar den vanligen efter häldvunnet bruk och prejudikater. Önskar den åter att förändra någonting i det förut brukliga förfarandet, eller företaga någonting nytt, så äger den dertill ingen egen myndighet, utan måste höra socknen. Om t. ex. frågan vore att anlägga en ny skola, så sammankallar nämnden, på utsatt tid och ort, sina valmän till en sockenstämma och framställer der behofvet af den nya stiftelsen, utvägarne, kostnaden och platsen. Sockenstämman fattar nu sitt beslut; den antager t. ex. och modifierar förslaget, bestämmer platsen för. skolan, voterar den dertill nödiga sockenbevillningen och uppdrager sedan åt nämnden att bringa beslutet till verkställighet. Nämnden är ensamt berättigad att sammankalla sockenstämma; men: om sex bofaste män öfverenskomma om någon motion, som de önska underkastad socknemännens pröfning, så äga de att hos nämnden fordra socknestämma, hvartill nämnden ej får vägra sitt biträde. Nämndens ordförande förer äfven erdet vid stämman. Sockennämnden väljes hvart år, i April eller Maj, . Sockenstämman väljer vid samma tillfälle en mängd: af socknens öfriga embetsmän. En del af dessa, som kallas bisittare, äga att fördela utskylderna; andra, de så kallade uppbördsmännen, tillhör att uppbära och indrifva dem. En af desse sockenembetsmän, konstapeln, är polisuppsyningsman, har ätt vaka öfver ordningen på allmänna platser och handhafva det materi ella utförandet af lagens bud. En annan, s0ekenskrifvaren, förer protokoll vid sockenstämmorna oeh antecknar besluten. Socknens skaltmästare vårdar socknens penningmedel. — Till dessa komma vidare en uppsyningsman öfver de fattige, som besörjer verkställigheten af alla beslut angående dem; kommitterade för de offentliga skolornas öfverstyrelse;uppsyningsmän för vägarne, så väl de större som de mindre. Dessa utgöra sockners väsendtligaste funktionärer; men utem dem finnes flera andra, som hafva mindre vidsträckta befattningar; t. ex. kyrkovärdar för serskilda kyrkor och bönrehus, hvilkas utgifter de handhafva; brandmästare, som leda släckningsoch bergningsanstalterna vid eldsvådor; skiljedomare i afseende på stängsel; juslerare och -uppsyningsmän öfver mått, mål och vigt, parmmätare för ved och hö, 0. s. v. Man räknar att hvar socken har, i medeltal, 49 serskilda embetsbefattningar att sålunda tillsätta! genom årliga val. ; Härvid förekommer en ganska märklig omständighet, som skiljer de Nordamerikanska kommunalbefattningarne betydligt från de motsvarande i vissa andra länder, t. ex. i England. A let att äfven mindre bemedlade medborgare; måtte kunna egna: sin tid. deråt, utan alltför kännbar uppoffring af enskilda angelägenheter; ! men å andra sidan åligger det hvar och en, ! som blir vald till någon dylik befattning, att I vid vite åtaga sig den. Aflöningen är likväl? cke oföränderlig från ett år till ett annat; den! består äfven. ganska ofta i sportler för hvarje) serskild embetsmannaåtgärd. 6 Kommunalstyrelsen är icke underkastad statss styrelsen i andra fall, än dem som röra staten