6 OSSE
Nordamerikanska samhället består: att det åter
synes i ett mindre direkt och mera centralise
radt skick uti de distrikter, eller såkallade gref
skap, som omfatta ett visst antal kommuner
att de af flera distrikter sammansatta stalern:
hafva sin serskilda, äfven- från kommunerna här
rörande förvaltningsmakt; och att slutligen de
af staterna tillsammans bildade unioner, hvar
styrelse representerar hela samhället inför ut
Jändska makter, utgör folkväldets yttersta ocI
mest eentraliserade delegation. I de större af
delningarne — distrikternå, staterna och unio
nen :— kan folkväldet naturligtvis ieke yttra sif
på annat sätt, än medelbart — genom represen
tanter; i kommunerna deremot qvarstår det änm
i sitt ursprungliga skick och handlar omedelbart
Hvarje Nordamerikansk medborgare, som inon
en socken är bosatt och der har egendom. elle
ett sjelfständigt yrke, eller annars en oberoend
existens, är derigenom, såväl de jure som de facto
personligen medlem af kommunens lagstiftande
makt, och kan, till följd af de öfrige socknebo-
ernas val, blifva anförtrodd befattningen mee
den lagskipande makten, såsom juryman eller
polisembetsman, och med den verkställande, :
en mängd serskilda förvaltningsgrenar.
I de stater, der kommunalförfattningen funnits
ifrån deras första grundläggning, eller det s. k
Nya England ), har den äfven bibehållit sig mes!
oförändrad och. utvecklat sig fullkomligt; det är
alltså der, som man har: tillfälle att bäst lärs
känna den.
Kommunalbefattningarne äro der ganska många
i hvar socken; men de flesta och vigtigaste ärc
anförtrodda åt ett mindre. antal personer, valda
för året, de s. k. select-men. Deras församling
skulle, efter vårt språkbruk, kunna betecknas
med socken-nämnd, och vi skola så kalla den i
det följande. Hela statens lagsystem har upp-
dragit åt sockennämnden flera åligganden, hvartill
den ej behöfver sina valmäns bemyndigande, och
sem nämndemännen ej kunna uraktlåta utan an-
svar. Sålunda tillhör det sockennämnden att upp-
rätta längderna för representantvalen ; försummas
det, så är sådant ett brott, som ådrager nämnden
atal: Men i alla de ärender, hvaröfver kommunen
beslutar gemensamt, är socknenämnden verkstäl-
lare. Härvid förfar den vanligen efter häldvun-
net bruk och prejudikater. Önskar den åter att
förändra någonting i det förut brukliga förfa-
randet, eller företaga någonting nytt, så äger
den dertill ingen egen myndighet, utan måste
höra socknen. Om t. ex. frågan vore att an-
lägga en ny skola, så sammankallar nämnden,
på utsatt tid och ort, sina valmän till en soc-
kenstämma och framställer der behofvet af den
nya stiftelsen, utvägarne, kostnaden och platsen.
Sockenstämman fattar nu sitt beslut; den an-
tager t. ex. och modifierar förslaget, bestämmer
platsen för. skolan, voterar den dertill nödiga
sockenbevillningen och uppdrager sedan åt nämn-
den att bringa beslutet till verkställighet.
Nämnden är ensamt berättigad att samman-
kalla sockenstämma; men: om sex bofaste män
öfverenskomma om någon motion, som de ön-
ska underkastad socknemännens pröfning, så äga
de att hos nämnden fordra socknestämma, hvar-
till nämnden ej får vägra sitt biträde. Nämn-
dens ordförande förer äfven erdet vid stämman.
Sockennämnden väljes hvart år, i April eller
Maj, . Sockenstämman väljer vid samma tillfälle
en mängd: af socknens öfriga embetsmän. En
del af dessa, som kallas bisittare, äga att fördela
utskylderna; andra, de så kallade uppbördsmän-
nen, tillhör att uppbära och indrifva dem. En
af desse sockenembetsmän, konstapeln, är polis-
uppsyningsman, har ätt vaka öfver ordningen
på allmänna platser och handhafva det materi
ella utförandet af lagens bud. En annan, s0e-
kenskrifvaren, förer protokoll vid sockenstäm-
morna oeh antecknar besluten. Socknens skalt-
mästare vårdar socknens penningmedel. — Till
dessa komma vidare en uppsyningsman öfver de
fattige, som besörjer verkställigheten af alla be-
slut angående dem; kommitterade för de offent-
liga skolornas öfverstyrelse;- uppsyningsmän för
vägarne, så väl de större som de mindre. Dessa
utgöra sockners väsendtligaste funktionärer;
men utem dem finnes flera andra, som hafva
mindre vidsträckta befattningar; t. ex. kyrko-
värdar för serskilda kyrkor och bönrehus, hvil-
kas utgifter de handhafva; brandmästare, som
leda släcknings- och bergningsanstalterna vid
eldsvådor; skiljedomare i afseende på stängsel;
juslerare och -uppsyningsmän öfver mått, mål
och vigt, parmmätare för ved och hö, 0. s. v.
Man räknar att hvar socken har, i medeltal, 49
serskilda embetsbefattningar att sålunda tillsätta!
genom årliga val. ;
Härvid förekommer en ganska märklig om-
ständighet, som skiljer de Nordamerikanska kom-
munalbefattningarne betydligt från de motsva-
rande i vissa andra länder, t. ex. i England. A
let att äfven mindre bemedlade medborgare;
måtte kunna egna: sin tid. deråt, utan alltför
kännbar uppoffring af enskilda angelägenheter; !
men å andra sidan åligger det hvar och en, !
som blir vald till någon dylik befattning, att I
vid vite åtaga sig den. Aflöningen är likväl?
cke oföränderlig från ett år till ett annat; den!
består äfven. ganska ofta i sportler för hvarje)
serskild embetsmannaåtgärd. 6
Kommunalstyrelsen är icke underkastad stats- s
styrelsen i andra fall, än dem som röra staten