sjelfva draga sig till styrelsen och skilja Wasaätten
derifrån; derföre borttogs det stora Wasavapnet från
borggården; derföre har Johannes Matthixe på deras
befallning lärt drottningen endast fåfänga ting, men
icke det som till en regering hörer; derföre har
samme man ingifvit hennes afsmak för giftermål, i
hvilket tänkesätt hon sedermera blifvit styrkt af gref-
ve Magnus och af dennes mor, grefvinnan Ebba
Brahe; ty den sluge rikskansleren nyttjar det sätt,
att då han vill drifva någonting igenom, så öfverta-
lar han dertill Jakob de la Gardie, denne sederme-
rå sin son, hvilken slutligen skaffar drottningens bi-
fall. Hvad dessa herrar under förmyndaretiden gjort,
det tvungo de drottningen att vid myndiga år ged-
känna, emedan de hotade henne med polska Wa-
sarna. Dessa och de andra höga herrarne frukta
serdeles för prins Karl Gustaf. Hans arsrätt till
kronan ämnade de aldrig erkänna. Redan i ungdo-
men blottställde de honom för farorna af en utrikes
resa och af krig, då han ej mindre än två serskilda
gånger sändes likasom en Uria ut i den vådeliga ty-
ska fejden, ty de hoppades att han der skulle om-
komma. Hans förmälning med drottningen motar-
betades, och det mest genom Johannes Matthim, gref-
ve Magnus och dess mor, grefvinnan Ebba. Hans
antagande till tronföljare motarbetades äfven; och
när det ej längre kunde undvikas hafva herrarna
föreskrifvit bonom orimligt hårda vilkor, och till yt-
:ermera visso beslutat taga honom afdaga Riks-
marskalkens fru, grefvinnan Ebba Brahe, hade på
Jakobsdal redan giftet i ordning, om han kommit
dit. Nu har man tagit gevären från de bhemkomna
soldaterna; ty man vet att de äro prinsen tillgifna.
— I följe af allt detta råder beskrifvaren, att prin-
sen aldrig bör resa till Jaboksdal för att ej utsätta
sig för Måns Smeks förplägning )- Han bör till och
—
) Detta afser troligen ryktet, ett Magnus Smeks ge-
o
mål, Blanca med förgift dödade sin son konung Erik.