han saken an, och uppsatte en lång och rimmac
skrifvelse. Uti denna infördes allt, hvad han af de
missnöjda och serdeles af fadren hört, sannt oc
falskt, bevist och gissadt, verkligt och orimligt om
hvarannat; görande med liflig inbillningskraft er
half mening till en hel. Förnämsta innehållet a
skriften var följande: Drottning Kristina likna
Måns Smek och låter locka sig till egen skada. Hor
är ett tok, som alldeles icke förstår att regera utar
endast tänker på lekar, nöjen och förströelser. P
sådana och på främlingar har hon i största onödig
het förstört rikets alla tillgångar. Får hon längr
hålla på, skall hon ofelbart förstöra hela riket sjelfi
Hon ropar på sin dansmästare och frågar: cBeaulieu
huru mycket kostar en balett? Denne svarar; cOm
kring 30,000 plåtar, ers majestät! Hvad, säge
drottningen, cicke mer? Hämta straxt penningar
räknekammaren! Någon tid derefter frågar hon sii
kammartjenare Johan Holm, ahvad har folket att sä
ga i staden? Denne svarar: ade finna tiden led
sam och tråkig, sedan eders majestät ej mer dansa
några baletter. Hör bit Baulieu, ropar då drott
ningen, aman måste roa folket! Du får lof att ställ
till en bäålett; men hvad kostar den?, cOmkring
20,000 riksdaler. Godt,, svarar drottningen, agi
till räknekammaren och hälsa, att du får penningar
nat — aMen,, invänder dansmästaren, ader finna
inga penningar. — aGör, som jag säger! svara
drottningen; cjag skall nog finna medel! — Orsake!
till detta och allt annat ondt är rikskansleren Oxen
stjerna; han och riksmarsken Jakob de la Gardie
Redan från längre tid tillbaka hafva dessa herra
sökt inskränka konungamagten. Derfore och för at
förslafva rikets allmoge hafva de afyttrat kronogod
sen, derföre har Oxenstjerna skaffat Stockholm sto
ra handelsfriheter neml. för att mot konungamagter
erhålla hjelp af borgrarna; derföre hafva ock nämn
de herrar ökat antalet af adelsmän, grefvar och ba
roner, för att i dem värfva anhängare. De vilj