eerar sig för det ifrågavarande fallet med et ord till den eländiga syllogismen, att Hr Streble nert icke skulle ägt rättighet att uppträda son utgifvare till ifrågavarande öfversättning, emeda han vore för fattig dertill. För att komma til denna, äfvensom föregående slutsatser, måst man slå både tryckfrihetslagen och sunda för näftet vid örat, och vi måste ännu en gång, on ett sådant påstående fråga: är det möjligt? —AKAKA AA — — Uppå Kommersekollegii hemställan, i hvil ken kollegium fästat uppmärksamhet dels derp att kollegium redan 48537 erhållit tillstånd at bevilja fabriksidkare rättighet att ur ullkontore i Norrköping uttaga och disponera inköpt ull u tan att förlora lånerätten, dels derpå att befall ning utgått om inrättande af ullkontor i Malm och Götheborg, har Reg. den 44 dennes för ordnat: att, så vidt ske kan utan förnärmand af deras rätt, hvilka anmäla sig till lån uppå så dan ull, som blifvit å ullmagasin inlemnad oc derstädes i behörig ordning värderad, Kommer sekollegium äger, uppå ansökning af klädesfa briksidkare, som antingen vid ullmarknad elle direkte från Svenskt schäferi uppköpt förut ick belänad inhemsk ull, samt företer producents un der edelig förpligtelse afgilna intyg, så väl at ullen är fallen vid dess schäferi, som angåen de det pris, hvilket för samma ull beräknats att, utan binder deraf att ullen icke blifvit något allmänt ullmagasin upplagd och derstäde värderad, få, efter pröfning af sig företeend emständigheter, af Ulldiskontfonden meddela 1åi för dylik ull mot säkerhet, som af Kollegiun godkännnes, samt med iakttagande af de vilko i öfrigt, som i afseende på sådana lån äro före skrifna. — Uti tryckfrihetsmålet mot Freja har nyt val skett af domstolens ledamöter i Juryn stället för de förra som afsagt sig. Och utsågos dervid: Hr Häradshöfdingen Sölscher, Hr Banko kommissarien Kolmodin och Magistratssekrete raren Hr Lagman Runeberg. Dessutom vor på förslag: Hr Klädesfabrikören Oberg, utesluter af Aktor och Hr Grosshandlaren Ekerman, ute sluten af Svaranden. — Ibland stentryckspressens nyaste alster, som på några veckor ej varitserdeles rikhaltiga, märker mar dock ett af mer än vanligt intresse, nemligen der namnkunniga Fru Maria Jansdotters eller såkallade Kisamors porträtt, af C. Sundell. Kisamor är, så som de fleste läsare redan förut känna, ett numer: till åren kommet fruntimmer i Östergötbland, som utan akademisk underbyggnad, endast i följd af naturlig skarpsinnighet och sjelfstudium, vunnit så grundliga insigter i läkarekonsten, att bon till och med är respekterad af sjelfva fakulteten. Porträttet är rätt väl ritadt. Gumman sitter der i sin bindmössa med en tankfull. men tillika genomträngande blick, och skrifver på ett recept. En annan omständighet ned detta ansigte, kanske dess största märkvärdighet, är, såsom vi haft tillfälle att se a ett försök, att om man klipper ut ett hvitt papper jemnt efter ansigtets yttre konturer, så att ingen ting af håret eller drägtenr synes, och sedermera til detta hufvud i stället för en bindmössa apterar es låg trekantig hatt på tvären, så har man en nästan till förvånande illusion gränsande afbildning af Na poleons fysionomi. Vi förutspå såiedes detta porträtt en betydlig af sättning. — Oaktadt vattenskidornas säsong nu i de närmaste är passerad för hufvudstaden, glömme: icke deras konstrike uppfinnare,, såsom har kallas i Allg. Zeitung, Hr Löjtnant Höökenberg ess Stockholmsboer. I morgon Fredag ämnai han gifva en stor representation under vattnel med äggs utkläckning, fiskfångst, matlagning, kortkonster, begagnande af brinnande ljus under vattnet, fyrverkerier m. m., allt med tillhjelp a den Fahnehjelmska dykare-apparaten. Med et! ord, det blir en ny Döbler, fastän i ett anna! element. Ea annons i dagens blad beskrifver allt detta utförligare. — Red. har hört, att någon af dem, sora tsgil lektion i Hr Richters method, att med fullkoralig säkerhet afteckna föremål efter naturen, skall efterå hafva funnit det i Aftonbladet deråt lemnade förorc öfverdrifvet, och ansett konsten icke innefatta nä gonting nytt. Det må väl vara, att man äfven härpi kan använda uttrycket ingenting nytt under solea, och att Hr Richters method icke förbluffar genon stora tillställningar, utan är ytterst enkel, kan upp fattas af hvem som helst och icke erfordrar någon krånglig apparat. Men derultiligger, efter vår tanka just det snillrika, och ny måste den dock vara för oss, då detta sätt icke förut här varit kändt och begrenadt. Hvar och en med verkligt omdöme skall också troligen instämma i denna tanka, och vi becope dessutom icke blott på egen autoritet, utan äfven på utmärkta artisters, sådana som t. ex. Hr