REVY AF TIDNINGARNE.
Sedan hjelppresten i Svenska Biet under lop-
pet af en vecka eller något mera, alltifrån den
dag, då öfversättningen al skriften Strauss und
die Evangelien belades med qvarstad, dagtigen
speciminerat i utgjutelser af så kalladt odium
theologicum af det mest inskränkta och jesniti-
ska slag emot denna skrift, allt för framtida
befordran, så har nu bikotteriets tiliaiafdelning
i cUpsala tidningar, likaledes börjat att emot
densamma töma sin vredes skålar. (Upsalatid-
ningen är, som man vet, mycket nära slägt till
en af de tre magistrar, som äro förhyrde, för
att genom Svenska Biet skälla på oppositionen
och söka, till heder för rikets första universitet,
nedsmutsa allt som går ut på reformer, konsti-
tutionalitet eller yttranderätt, i politiskt eller
religiöst afseende.) Det måste visserligen väcka
uppmärksamhet såsom ett ytterligare bidrag til
ställningar och förhållanden, att finna dessa bå-
da tidningar jemte den gawia Minerva, på detta
sätt såsom ett klöfverblad för sig sjelf, arbeta af
alla krafter till försvar för den pabegynta för-
följelsen, medan den öfverallt annorstädes har
mötts af ett allmänt ogtilande. Härom hade dock
intel varit atl säga, om striden fördes på båda
sidor med lika ärliga vapen, ty ingen kan hfli-
gare än vi önska, att diskussionens fält må va-
ra öppet för alla, och hvars och ens ölverty-
gelse helig. Men det blir vid detta, liksom vid
andra tillfällen, alltid vämjeligt att se personer,
hvilka i det allmänna lifvet utan tvifvel icke
vilja anses afklädda känslan för heder och san-
ningskärlek, ordentligen göra sig tull lögnens a-
postlar, i hopp att än med sina diktade uppgit-
ter, än med angripande af motiver, som de ej
känna, ej hafva rättighet att tillägga andra, och
som för öfrigt hafva intet att göra med hufvud-
saken, kunna göra någon eröfring i opinionen
för att befordra våldets och godtyckets eländi-
ga ändamål. Man känner sig intagen af en dub-
bel harm, om desse personer ännu äro unga och
nyss inträdda i verlden, och likväl, vare sig af
lycksökeri, fanatisk brödtillgifvenhet för sina
herrar, eller någon till galenskap gränsande för-
dom emot den borgerliga frihetens sak i allmän-
het, tyckas äfven i serskilda smärre fall, som ej
äga omedelbart sammanhang med politiken, u-
tan der det endast handlar om vanlig heders-
känsla, om ett ärligt ja eller nej, en om vi sa lå
säga, för alla önskvärd folkrätt äfven i skvift,
sådan som den jakttages mellan bättre folk i
personligt umgänge, agera med en slöhet ) rätts-
begreppet, en saknad af all den hut och an-
ständighet som höfves en hyfsad menniska, att
man skulle tro sig vänta sådant endast hos god-
tyckets och machiavelismens i tjensten mest grå-
nade legoknektar.) Det är emot några sådana
) Många fakta kunde framtes för att ådagaläg-
ga detta, äfven under riksdagen, såsom det o-
försynta försöket, att försvara de skändliga
insinuationerna mot Riksdagsmannen Hans
J.nsson, emot oförnekliga officiella hevis på
deras lögnaktighet, samt dylika insinuationer
mot en mängd andra representanter; men det
behöfves blott att åberopa Biets sednaste för-
sök att undkomma de exempel vi härom da-
gen hade framdragit på dess falska citationer.
Vi vilje ej trötta läsaren med en hel spalt el-
ler mera, för att framlägga huru ömkligt Biet
då sökte försvara sig med en ny lögnaktig
framställning i stället att förklara saken med
ett förbiseende eller dylikt; men vi fråge her-
rar Magistrarne i Biet, om de inför en vettig
och upplyst publik, med sina namns under-
sättande, skulle vilja försvara, eller ens sjelf-
ve hysa någon tro derpå, att med de ifråga-
varande undflygterna hafva i det ringaste ve-
derlagt den bevisning Aftonbladet sednast
framlade på meranämnde löguaktighet, eller om
ett sådant sätt att försvara sig, kan kallas an-
nat än fräckhet. i