desregementerne, da de endast ad Interim DINVI
fastställda; och föreslå således: att aflöningel
för det. högre befälet må successive, i mån a
ledigheter yppas, återföras till hvad den, enlig
48530 års stater utgjorde, hvarvid likväl de 3,75(
Rdr, som alltsedan år 4823 utgått af tredje huf
vudtitelns besparingar, borde regementerna fram:
gent anslås.
De sluta med följande framställning:
För den händelse åter, att E. K. M:t i nåde
anser omständigheterne oundvikligen påkalla, att då
ad interim beviljade lönetillökningarne utgå fortfa
rande oförminskade, kunna kollegierne, för deras del
i underd. icke finna annan utvåg vara att vidtaga
än den Rikets Ständer vid 4834 års Riksdag före
slogo, nemligen att minska befäls-personalen, er
mening, som Rikets äfven nu församlade Stände:
syntes hafva delat, enär de, i deras underd. skrif
velse d. 49 Dec. sistl. år, tillkännagifvit: att de, ;
likhet med hvad vid nästförflutne Riksdag af Riket:
Ständer i ämnet yttrades, och på enahanda grun-
der, funnit sig icke böra de ånyo äskade ytterligarc
anslagen bevilja. Öfverlemnande Kollegierne :
underdånighet till E. K. M:ts högt upplysta pröfning
huru och på hvad sätt en sådan utväg rätteligen böl
begagnas, och få kollegierne härvid allenast, på de!
koliegierne icke må anses, så vidt frågan derutin-
nan kan betraktas såsom endast ekonomisk, halva
urakuwulåtit fullgörandet af E. K. M:ts, i nåd. remisser
dem meddelade befallning, underdånigst hemställa,
om ej ett sätt, för vinnande af de besparingar, som
för lönetillökningarnes utgående nödvändigt erfor-
dras, möjligen kan sökas uti någon indragning vid
Lifgardet till häst samt Fotgardesregementernes ord-
nande till en Brigad, bestående af tvänne serskilda
Divisioner ell 7 Corpser, under en gemensam chel
ungefärligen såsom i bilagan litt. C antydes, deri-
genom tillika vore at påräkna förmånen af en årlig
icke obetydlig besparing i beklädnadsanslaget.
Lärande E. K. M:t, i händelse af hvilken förän-
dring som heldst inom Gardes-regementerna, i nåd.
tillåta, att nuvarande innehafvare af beställningar,
som indragas, få, intill afgång eller befordran, be-
hålla sina löner på indragningsstat, att utgå, så vidt
serskilda tillgångar dertill icke af R. St:r anvisas
af tredje hufvudtitelns besparingar.,
Någon åtgärd i denna syftning har likväl icke
sedan förmärkts; men d. 4 Mars och 24 Maj har
Statskontoret blifvit anbefalldt, att vid anord-
nandet af 4:a och 2:a qvartals-löneförmoner för
Svea Lifgardet, Lifgardet till Häst och Andra Lif-
gardet, iakttaga enahanda beräkningsgrunder, som
genom 48531 års Interimsstater hlifvit i nåder be-
stärade blott med den skiljaktighet, att de belopp
utöfver Riksstaten, hvilka hittills varit å tredje
Hufvudtitelns besparingar anvisade, för nu ifrå-
gavarande qvartal komma, emot den ersättning
eller liquid, som framdeles varder i nåder be-
stämd, att anordnas uppå anslaget till oförut-
sedda militäre behof.,
Man finner af allt detta, att om en gång de
verkliga oförutsedda behofven förekomma, sanno-
likt ingenting finnes i behåll på anslaget, för
det att det användts till sådant som bordt för-
utses.
REVY AF TIDNINGARNE.
Dagligt. Allehanda har i dag några ganska träf-
fande reflexioner angående tryckfrihetsförföljelsen
mot skriften: Strauss och Evangelierna. Ett styc-
ke deraf tillåte vi oss här meddela:
Vi ämna, åtminstone för ögonblicket, icke blan-
da oss i. den theologiska tvisten, icke ens uti den
juridiska, angående den omtvistade boken; men vi
kunna icke neka oss att allmängöra några reflexio-
ner, som Biets artikel hos oss väckt, i afseende på
de lutherska protestanternas rätt att (för att nyttja
det kortaste uttrycket) läsa kätterier. Biets hela
raisonnement går ut derpå, ätt hade Strausss stora
arbete blifvit i sin fullständighet utgifvet, så hade
intet åtal blifvit utaf och Biet åtminstone icke rådt
dertill; ty hela den ofantliga apparatus doctrine,
med sin grekiska och sina orientalspråk, hade af-
skräckt alla andra än domare i kyrkliga angelä-
genheler att läsa verket. Biet rycker småningom
allt närmare sitt mål; redan har det sagt: aGuds
ord får icke efter behag handteras med okunniga
och lättsinniga händer; och hvad det kommer att
säga härnäst. det få vi väl snart se. Då det sålun-
da redan gått lika långt, som det katolska prester-
skapet någonsin gick, så blifver nästa steg verkli-
gen interessant att beskåda. Vår Carl XI var väl
af annan mening, då han bjöd, att hvar och en skul-
le sättas i tillfälle att läsa Guds ord; och han för-
utsatte således, att det skulle komma att chandte-
ras äfven med okunniga händer, förmodligen just
på det de måtte blifva mindre okunniga,. Men
hvad betyder en sådan auktoritet mot Biets?
Alltid och allestädes hafva kyrkor haft en viss
fallenöntet för stadgande af den satsen, att det endast
är några få — kyrkans fäder; väktare, höglärde
rr rr rst RR
väl fröken van Halders ha saovt. om hon anatl