——Ltt Es
(Insändt.)
Om gästfriheten mot främlingar och passvi-
seringen i Ystad.
Då, på sätt Dagligt Allehanda i Nr 162 underrät
tar allmänheten, de så kallade portpenningar i Chri
stianstad omsider blifvit afskaffade mot det att sta
den derför erhåller 240 Rdr Bko ersättning, si
vore det önskligt en annan olägenhet af ungefåi
slik natur kunde på ermahanda sätt bli undanröjd
och ej utgöra ett hinder och en plåga för de trafi-
kerande. Den består deruti, att utrikes ifrån till
Ystad ankommande resande, vare sig utlänningar
eller Svenskar, efter det ångbåtskaptenerne före land-
stigningen fråntagit dem deras pass, icke återfå
dem förr än de blifvit påskrifne af den på temlig!
långt afstånd i staden boende Kommendanten mot
en afgift af åtta skillingar banko, ehuru den skrift-
liga tillåtelsen blott berättigar till hälften deraf.
Händer nu så, att den resande genast vill fortsätta
resan, men Hr Kommendanten spisar, — håller sin
siesta, — är utgången, eller har redan gått till
sängs, så blir den resande 3 till 40 timmar uppe:
hållen, hvilket i hans reseplan kan göra en sto!
misskalkyl, ja fördröja ankomsten till destinations-
orten om ett helt dygn. Kommer en Svensk till
England, Frankrike, Holland, Belgien eller Tysk-
land, så sättes någon afgift för passviseringen a!
autoriteterna icke mera i fråga, ja sjelfva staden
Lybeck, som längst fortfarit med en beskattning af!
4 skillingar kurant, har ändtligen dermed upphört
Enär nu hvarken i Stockholm eller Götheborg nå
gon passviseringsafgift tages, ) skall då den från
södern till Ystad ankommande, med lagligt pass för-
sedde främlingen i den första staden af det för gäst-
frihet från urminnes tider kända Sverige, för lump-
na 4 eller 8 skillingars skull, beröfvas den på rätt-
visa och en naturlig vedergällningsrätt sig grun-
dande väntan, att bli i Sverige lika liberalt behand-
lad som hans regering behandlar Svenskarne; ja måste
icke sjelfva den Svenske medborgaren, som har sin
Öfverhets pass med anmodan till alla vederbörande,
att låta den resande fritt och obehindradt passera
och repassera, i denna beskattning finna en gro!
motsägelse, då icke passets förevisande ensamt, utan
penningar, bereda möjligheten att fortsätta resan
till destinationsorten? Men det är ej afgiften allena,
det är vida mera uppehållet, som är motbjudande.
Om liberaliteten hos oss ej kan drifvas så långt,
som i det fria England, hvarest pass hos ankom-
mande främlingar ej vidare efterfrågas, sedan de
för intet fått ett certificat vid ankomsten, som gäller
ett år, så kan åtminstone i Ystad samma bruk utan
olägenhet införas, som är gängse i Belgien, Holland
ech Preussen, att passet af en polistjensteman eller
) Men deremot har på sednare tider ett annat
prejeri här i hufvudstaden inkommit, som oss
veterligen icke ägde rum förr än under den
Hultbergska polismästaretiden, nemligen att
polisen icke tillåter utlänningar att vistas här
på deras pass, utan, när dessa uppskickas i
polisen, måste främlingen lösa ett slags säker-
hetskort, som kostar en Rdr Bko och gäller
för viss åtecknad tid. Om vi ej bedrage oss,
så tillåtes honom ändå sedermera icke att resa
hem tillbaka på sitt utländska pass utan han må-
ste lösa ett nytt härstädes. Huruvida detta sed-
nare äger rum i bredd med de nyssnämnde kor-
ten kunne vi ej bestämdt säga; men det vissa är,
att den resande i alla fall blir dugtigt ploc-
kad för sitt begär att besöka vår nord, ja,
vida mer än i sjelfva Frankrike. Hvad Kom-
mendantens i Ystad beqvämlighet angår, så är
det en sak som lätt bör kunna afbjelpas.