männen, än de, för hvilka kan förutses att tillgångar saknas, dervid länsmannen får hafva besväret med undersökningen för intet, eller eljest äro förenade med något obehag vid verkställigheten. Om under sådana förhållanden utmätningsåtgärderne bringa de fattigare till tiggarestafven, äro länsmännen dertill högst oskyldige. Jag tror äfven, att biand kronouppbördsskrifvarne finnas beskedliga män, hvilka, så vidt de förstå, handla rätt; men då de egentligen äro på behagiig tid antagne till renskrifvare af kronofogden, icke aflagt tjensteed och, såsom icke varande tjenstemän, ingalunda kunna vara underkastade det strängare ansvar, lagen för tjenstefel af kronobetjent utkräfver, torde de synnerligast vara blottställde för frestelsen, att vid utmätningar preja, heldst de inkomster, de derigenom kunna bereda sig, ofta är deras enda lön. Så länge derföre uppbördsskrifvare med vederbörandes minne få begagnas i utmätningsärender, anser jag dem rättvisligen böra dela, om ej helt och hållet uppbära, artikelförfattarens tillvitelse emot länsmännen, hvilka sednare, thy förutan, med eller utan skäl, nog ofta tadlas och ingalunda innehafva några afvundsv: irda tjenster, då de sakna all uppmuntran af det allmänna; af förmän begagnas att uträtta allt, som är förenadt med några olägenheter och besvär, samt — föraktas, och af vederbörande häradseller sockneboer, för fullgjorda skyldigheter, ofta uppbära — hat. FH—— —tfjö—vr vev