som enskild person så handlade, skulle förtjen: namn af hvars mans niding. Har Representanterne: obetänksamhet bragt saken i detta olycksaliga skick så måste vi tåligt lida hvad deraf kan blifva er följd, heldre än afkläda oss ära och heder. Men huru lösa problemet och betala utan Konun gens betungande? Förf. hemställer, om icke Sver ge på en tid af fem år bör offentligen utträda u det Europeiska statsförbundeto. Konungen skull underrätta främmande hof, att ett här i landet emo honom fiendtligt parti nekat honom medel till di plomatiens upprätthållande och tvungit honom at för en tid af fem år afbryta alla diplomatiska rela tioner mellan Kronan Sverge och alla främmand makter,. Carl Johans lysande namn blefve ick derigenom inför dem fördunkladt .... de skullt förstå Honomp. Följden häraf blefve naturligtvis, att alla frem. mande Ministrar lemnade Sverige, och alla Svenske diplomater lemnade sina poster. Deras appointemen torde kunna nedsättas till omkring hälften. 4100,00f Rdr kunde användas årligen, för att tills vidare in. demnisera corps diplomatique: 100,000 Rdr till amor: tering af Kabinettskassabristen. Alla diplomatiska relationer upphörde från dettc ögonblick. Alla handelstraktater suspenderades med vederbörandes minne. Svenska handeln finge sköta sig så godt den kunde. Staten blaadade sig ej vidare deri, utom det att tulltaxan tjenade för impori och export til! efterrättelse. Förhandlingen om Öresundska tullen nedlades, och de handlande finge med Danska Kronan sjelfve ö!verenskomma. Alia konsulsplatser, som ej aflönas af Handeisoch Sjöfartsfonden, indroges, och de handlande finge sjelfve skaffa sig upprättelse i händelse af lidna oförrätter. Konungen nedlade regeringen för den del som rörer Utrikes Departementet, och då ingen kontrasignation mer behöfdes, styrde Han naturligtvis utan Utrikes Minister. Konungen fritoge sig, i en allmän kungörelse, för alla följderne af detta steg, framkalladt af representationens eget handlingssätt., Hvyad blefve följden häraf? Närmaste följden skulle blifva, att handetn ginge under. Sverige vore dermed försatt i ett rättslöshetstillstånd med hela verlden. Hvarje nation kunde: fritt skymfa vår nationaiflagga, tillfoga våra handlande hvad orätt den funne för godt. Nå! det finge tåtas. Den ej kunde försvara sig, finge lida. Vår kredit skulle, genom rubbning i alla sina förhållanden, erhålla en svår stöt. Det finge ock tålas. Det blefve af svår följd förnämligast för de handlande. Det är ju BorgareStåndet, som frambragt förhållandet. Det finge sjeli bära förlusten. Men hvad värre är, hela Europa skulle troligen indigaeras öfver Svenska nationen. Europas jemavigt vorestörd. Hotelser med krig, icke mot Syeriges Konung, utan mot Sveriges folk, skulle snart låta höra sig, för att tvinga det att ej isolera sig. Det finge ock tåälas. Ea Riksdag skulie af Konungen ej sammankallas förr än den lagliga. Behöfde nationen Riksdag, för påträngande nöd, så kunde den petitionera derom.n Följden å andra sidan skulle blifva, att nationen, och främst BorgareStåndet, finge hatdyripiigen lära känna att en regering är till för andra ändamål, än att vara den dryga och feta penningearistokratiens spottafla,. De män, som så djupt, så bittert förorättat den ädle Monarken genom att behandla honom likasom en bedräglig. gäldenär behandlar sin borgenår, hvilken han med en advokatur binder att betala hans skuld, derföre att denne visat honom den välviljan att kavera — de som handlat med sin Konung på samma sätt, som vargen med -storken, hvilken ur hans hals uttagit ett ben, då han leende på storkens begäran om ersättning svarade, att denne kwide vara -belåten med skråmorna, han fått, och tacka himlen att honom icke vid ett så äfventyrligt experiment vederfarits något ännu : värre — skulle så drabbas af national-harmen, att man likasom genom en: tyst öfverenskommelse icke ville taga deras namn i sin mun.,