le likna början till ett metalliskt bergverk. Manj
var velat förklara denna brist på sinne för företag
ned tillvaron af hemliga betraktelser; men verk-
iga skälet är säkerligen det, att bergverk i allmän-
1et fordra stora kapitaler, som först med tiden gifva
något af sig. En ärftlig furste skulle ej sky för så-
jana omkostnader, hvilka så rikligen måste förränta
sig; men är väl Alexander Ghika en sådan?
aMan har inrättat postförbindelser i alla rigtnin-
sar öfver hela landet, oceh den resande blir under
jen mest gynsamma årstiden ytterst hastigt men ock-
så ytterst obeqvämt befordrad. Men då hittills än-
au ej något det aldraminsta blifvit gjordt för vägar
och bryggor, så gränsar det nästan till omöjligheten,
att efter ihällande regn röra sig på den gräsbeväxta
marken från ett ställe till ett annat. Floderna, som
nedstörta från Karpatherne, utbreda derpå sina bre-
ka fåror öfver slätten, och genombryta hvarje hinder.
Med vägarnes farbarhet ser det ännu ganska illa ut
i detta land. Vägar i egentlig bemärkelse finnas
der icke; Donaufloden går längst utmed gränsen,
och de floder, som flyta till henne, äro ej fluitbara,
;å att de kunna befaras af fartyg, och kunna knappt
göras sådana. Donaufoden är derföre för Wallaciiet;
föga mer än en spärrningslinea åt turkiska gränsen
till, emot den häårjande pesten. Men karantänrs-
anstalterna äro hittintills sådana, att hvarje resande
gör väl att undvika dem. De ingifva dessutom så
ringa förtroende, att Österrike låter sina karan-
tänsanstalter vid Wallachiska gränsen fortfara att
vara ständigt bestående.
aMan förvånas att i denna ödemark träffa en stad,
gådan som Bucharest, med nära 400,090 innevänare.
I Bucharest gifves det palatser, hålles sällskaper,
göres besök, finnes theater, modehandlare, tidningar
och equipsger; men, så fort man sätter foten utan-
för dörren, sjunker man i djupa barbariet. Man!
bar stiftat ett sällskap af naturforskare och ett hus-
hällsällskap (Musterwirtbschaft); men till och med
potatisplanteringen är ännu ej införd i Wallachiet.
I staden ser man hofvet, men på landet regering.
De förbättringar, som hittills blifvit gjorda i landets
tillstånd, äro böndernas befrielse, en förmildring af
deras oseder, minskning i och beståmmande af deras
skattebördor, post- och skjutsinrättningar, skyddsli-
niers uppdragande mot pesten, städernas stenlägg-
ning, inrättandet och bildandet af en 6,000 mans
milis — nästan helt och hållet ett verk af Ryska
skyddsväldet, under general Kisseieff. Men för att
begagna ett rätt uttryck, var det lämpligast för den
Ryska generalen att göra mycket, som ej passade
sig för den Wallachiske fursten; ocksä är tiden än-
nu för kort, för att ett tillfredsställande tillstånd
skulle kunnat vinnas i ett så länge och så mycket
förtryckt land.
eeee———
— SEN HÄMND. Vid ett folkupplopp, som
ägde rum i grefskapet Kent år 4810, blef en ung
landtman svårt komprometterad, och antog, för att
undgå rättens efterforskaingar, krigstjenst, ehuru af-
skedet från hemmet och från hans fästmö, en bond-
flicka i granskapet, föll honom ganska svårt. Imed-
lertid följde han med de Brittiska trupperna till kon-
tinenten, utmärkte sig, blef sergeant och erhöll i
slaget vid Waterloo eti svårt sår; sedan han blifvit
läkt, fick han afsked med pension. Vid sin åter-
komst hem, fann ban sin fordna fästmö gift med en rik
bonde. Ifrån den tiden förde han ett knarrigt och
ensamt lif, och födde sig, emedan hans lilia pension
icke var tillräcklig, med att putsa och laga bössor.
Så förflöto tjugusex år, tilldess han nyligen träffade
sin bedagade rival, bans fordna bruds man, på ett
värdshus, och efter ett kort gräl sköt honom i hjer-
tat. Jag visste väl, att flickan skulle bringa mig
jdertiil,p sade han, i det han helt kallblodigt öfver-
lemnade sig åt rättens tjenare. Denna flicka är
nu 34 år gammal, och den 60-årige älskaren hade
icke sett henne på 10 år.
— WVapD I PrrtersBurG. I slutet af Mars ägde
följande vad rum i Petersburg. En påstod att han,
till häst, på den vanliga landsvägen, skulle hinna
till Pawlosk (39 werst från staden) på samma tid
som ångvagnen. Denna gick ifrån Petersburg pre-
iCis kloekan 42, med 8 vagnar fulla af äskådare,
ihvaraf en stor mängd deltogo i vadet. På vägen
från hufvudstaden till Czarskoje Selo stodo fem hä-
star i ordning till ombyte. Den, som gjort vadet,
red på samma gång, som machinen sattes i gång,
lanlande till Czarskoje Selo (28 werst) tre minuter
Isenare, och afstod då från att rida till Pawliosk, i
ldet han erkände sig besegrad. Anmärkas mäste
idock, att ängvagnen denna gång gick ovanligt fort
och tillryggalade vägen emelian Petersburg och Czar-
Iskoje Selv på 28 minuter, då den annars behöfver
53 eller 45 minuter för denna vag; äfven måste man
ihågkomma att det är ytterst svårt för en häst at!
springa på snön. Vadet säges hafva varit om 15,000
iF bler, och bi-vaden bestego six till 135,000.