dem derbän, att icke längre kumna räknas blan
sjelfständiga näringsidkare, och bestrider derföre, ä
ven: ur detta skäl, smidets koncentrering inom Bergs
lagerna, der skogen redah är betydligen medtager
således otillräcklig, för både tackjerns-. och stång
jernstillverkning i större skala; samt till godtgöranm
det af der: befintliga stora malmtiillgångar, hvilka
enligt hvad ofvan är anmärkt; ej kunna förflytta
och användas på andra brier, och hvilka, ehuru för
sedda med betydliga skogar, hittills begagnade ti!
tackjernets förädling, men nu, i brist af. denna ru
dimateria, bli alldeles onyttiga öfverlemnade åt för
gängelsen, till känbar förlust för hela landet, sam
alla dem, bvilka på ett eller annat sätt varit intres
serade i: denna rörelse, ett förhållande, som vid dett
tillfälle äfven bör tagas i beräkning. — Möjlige
skall bäremot anmärkas, att hvad jag nu yttrag or
Bergsmännens framtida ställning, ifall förslaget bi
falles, såsom främmande för ämnet, är alldeles öfver
Södigt; men om resultatet verkligen blir sådånt, ser
jag befarar, terde det icke våra erätt, att i tid fä
sta vederbörandes uppmärksamhet derpå; hvilket oc
skett på grund åf den käfinedom, jäg genom
mångirig tjenstebefattning trör mig äga om jern
hand:2ringens tillstånd; och detta utan fruktan fö
klandar, ätt härtill uppmanas af några enskilda mo
tWrer.
Af ofvån anförda skäl, och då Utskottets förslag
att införa nya Bergsmanssmiden i Bergslagerna, ut
em den kränkning i deras lagligä rätt, som drabba
alla de på tackjerösfång fråm dessa orter af ålde
privilegierade smiden, och den härigenem uppkom
mande oreda i vår allmänna, hushållning, nödvändig
och i såknad af tackjern skall -bidraga till en be
tydlig minskning i stångjerns- tillverkningen i de
hela; söm likväl är vår förnämsta export, hvilker
icke af någon annan i värde deremot svarande pro
duktion kan ersättas; men hvilken, om jernhandte
singen i öfverensstämmelse med våra nu gällande
författningar får utvecklas oth fortgå, än vidare kar
höjas utöfver dess rärvarande belopp, och förslaget
således, i min tanka, rakt metverkår det ändamål
LIK söker uppnå, kam jag ej annat än tillstyrka
afslag å EkenomiUtskottets nu förevarande betän-
kande.
Men skalle denna min begäran icke vinna Ridd.
ech Adelns bifall, anhåller jag i sådan händelse, at
eet tillägg vid betänkandet måtte göras, att i den
underd. skrifvelsen, som till Kongl. Mej:t kommer
att afgå, uttryckligen tillägges, att ieke någon verk-
ställigbet, i anledning af Rikets Ständers begäran
må öga rum, förrän efter det slutliga afgörandet a
gen väckta frågan om en fri kelhandel, ty först :
sammanharg med demna vigtiga fråga kan, utan fare
af misstag, Utskettets förslag tagas till slutligt om-
pröfvande.
Fast öfvertygad om den af mig nu begärda försig.
tighetsåtgärd, anbåller jag om Hr Baron och Landt.
marskalkens propesition bärå, i bändelse mot mit
hestridande, Utskottets betänkande skulle godkännas.
MMM—HV—NNRERNEREE oo