del ännu är bestående för de, jemlikt 1803 årslt
Kongl. Smidesförordning, privilegierade smiden.l,
Statsmannaklokheten synes imedlertid fordra, att;
medgifvande af oinskränkt smidesrätt och fix skatt EF
per härd, äfvensom afstaten dermed möjligtvis för-
bundne eftergift af de, vissa bruksägare pålagdel
högre skatter, göras till vilkor för komcession å de-!!
ras sida af de för jernhandteringens allmänna re-l!
form hinderliga anspråk, hvilka af dem kunna in-I!
nehafvas. - Att staten obetingadt släpper ifrån Sigls
medlet att genomföra denna reform — — — attl,
updanrödja dessa mer eller mindre grundade-an-lj
språk, vore måhända icke väl betänkt. Man måste, ;
ehvad man är bruksägare: eller icke; erkänna, att
då dåen del af jernyerkeus skatter, som icke är al.
bevillningsnatur, tillhör statens ordinära inkomster!
och följaktligen af många betraktas, om icke likalt
med jordens grundskatter, dock dermed jemförliga,
så kunna bruksägare icke !med större fog begärals
skattelindring, än Svenska jordens i allmänhet hårdt!s
beskattade egare yrka mildring i nyssnämde tryckan-,
de grundskatter. Ur statsekonomisk synpunkt vill det
dessutom, just med hänsigt till Svenska jernhandelas
snart vidtagande förändrade ställning till norta A-
merika och till vårt lands allmänna fördel deraf,l!
att. rikets förnämsta export upprättiålles, synas,ll
sem skulle jernexporttullens tötala borttagande va-
ra af oändiigt större inflytelse: och wvigt, än den
nedsättning i jernverkens ordinära skatter, som
många pårrka och Utskottet äfven, i ett föregåen-
de betänkande, tillstyrkt: Efter mitt förmenandel:
kunna, vid det förhållande, som ännu är för Handen
och sedan tackjernsexportförbud blifvit vid denna
riksdag antaget, Rikets Ständer i denna sak icke
för närvarande hos Kongl. Maj:t begära något an-
nat tillgörande, än det som innefattas i följande
punkter, nemligen:
4:e Att resultatet af de, i afseende på kolhandelns
frigifvande af Kongl. Maj:t för flere år sedan an-
befallte allmänna undersökningar varder meddeladti.
de, vid nästa riksmöte, sammanträdande Ständer.
2:0 Att Kongl. Maj:t jemväl vid nästa riksdag
täckes till Rikets Ständer aflemna den proposition
om allmän skattereglering för jernverken, som vid
1854 års riksdag af då församlade Ständer äskade
ech Kongl. Maj:t redan år 4838 förklarat sig rviljal:
Rikets Ständer meddela.
3:0 Att, i afvaktan på det slut, som å förrberör-
de 2:ns frågor följa kan, Kongl. Maj:t, emot den
provisionella skatt, Kongl. Maj:t pröfvar lämplig,
täckes tills vidare tilldela fri smidesrätt åt alla så-
dane härdar, hvarest antingen smidet, före utfär-
dandet af 413838 års Kongl. Kungörelse, utom bergs-
lag utgjorde 400 och inom bergslag 430 Skepp.
eller ock i brist deraf, utan minskning i den hit
intills vanliga tackjernsblåsningen, er säker koltill-j
gång af 900 läster för härden visas vara att tillgå.
4:0 Att likaledes tills vidare all reglering afl.
smidesverkstäder och smidesrätt, inem de egentligal
bergslagerne, må endast på undersökning ankom-
ma, hvarvid noga tillses bör, att möjligheten af or-
tens jernimalmers tillgodogörande icke genom nyat
smiden förhindras; samt
3:o Att likväl obegränsad tillverkningsfrihet vid!
de inom bergslagerne varande smidesverkstäder
tillerkännes vederbörande egare, utan undantag,!
hvilka genom en, efter skogsfånget afpassad sam-
manläggning af härdar eller inskränkning i deras
antal, sjelfyve tillvinna sig rättmätiga anspråk på
fritt smide, på grund af verklig koltillgång och så-
ledes utan allt förfång af andras innehafvande rät-
tigheter. Det inses lätt, att mitt sålunda anmälta
förslag grundar sig på nödvändigheten att vårda
och skydda ännu bestående rättsförhållanden. Såj
snart desse blifvit i behörig ordning tillfredsställ-
de, möter intet hinder att taga ut steget för en
vidsträcktare frihet, så väl i det ena som andra!
hänseendet.
Slutligen bör jag icke lemna obemäldt, att mitt
rttrande egentligen afser dem; hvilka innehafva så
kallade Tyskverk, men icke den fraktion af bruks-
egare, som områder de välbekanta Dannemoraver-
ken. - En lycka, som leder sin upprinnelse mera
från den blinda slumpen än från klokhetens beräk-
nande omtanka, har med ett och annat undantag,
under sistförflutna 30 år ställt denna fraktion så
högt i materiella fördelar framför rikeisöfrige jern-:
verksegare, att någon jemförelse emellan dem ickej
är möjlig. Imedlertid äro hitintills utfårdade äl-,
dre och nyare bergsförfattningar lika gällande för
den ena som för den andra, och den ordinära be-
skattningen är snarare lägre ån högre för Danne-
moraverkens egare. Den benägenhet, inom repre-
sentationen, att uti hvarjehanda allmänna öfver-)
läggningsämnen igenfinna det så kallade bruksin-.
tressets förmenta egennyttiga syftning, — — — —li
denna benägenhet, som ofta, och äfven på detta rum,l,
icke så sällan offentligen röjt sin tillvaro, bar icke ;
gjort någon åtskillnad mellan olika klasser afbruks-.
egare, utan omfattat dem alla. Omdömet härutin-
nan skulle dock utan tvifvrel hos Rikets Ständer
utfalla mera opartiskt, om gränsliniem vore, i följd ;
af olika omständigheter, såsom sig: borde, skarpti
markerad. Tilläfventyrs skulle då den ofta i sam-
ma omdöme förefunne oblidhet hafva mildrats vid!
erinran derom, att. Dannemora-kategoriens lysande!
belägenhet utgör den mest kempletta motsatsen tillj,
ställningen hos de fleste öfrige Svenska bruäksegare
i allmänhet.: Tilläfventyrs skulle i sådant fall den!)
af en reservant yttrade förebråelse för aristökrati-
ska grundsatser hafva personligen träffat dem, hvil-
ka måhända kunna derför blifva :samhskyldige fö-!
remål och icke blifvit utan inskränkning, i hela
sin, förfärliga vidd, framställd mot den stora kor-
poration.bruksegare, som, efter hvad man icke har
anledning att betvifla, i allmänhet med berömlig
omsorg arbetar för att äfven under konjunkturens
stränghet — finna möjlighet att upprätthålla dess
för hela landet nyttiga rörelse — som lifvas af san-
naste nit för fäderneslandets ära och lycka och i
politiskt hänseende, delar den allmänna farhågan
för en aristokrati, hvilken, sin rtikedom till trots;
fortfar att samla skuld på skuld till det allmänna,
derigenom, att den sorgfälligt underhåller thrönens
molnstod.
rr ——— —
Hr Direktören CD. af Uhrs anförande till Rid-l