BÅDAREN I DIEPPE, ) AF RocER DE BEAUVOIRE. IV. Dagen efler denna händelse befann sig lad; Seuthwel, som på stående fot tillbragt återstoder af natten, ännu promenerande med snabba steg sitt tum, då värdshusets pörtklocka tillkännagaf ei ankommandes besök. En minut derefter inträdd Rudolf. Sedan: han med henne vexlat några ut tryck, med :afseende på hvad som händt aftone förut, fortfor han: — Min fra! Jag bör nu tala med er om mi sjelf, och jag måste tillstå, att jag ej kan göra det utam en viss strid med mig. Ni har mer än e gång, och jag tillstår, att ni dertill kunnat hafy billig anledning, föreställt mig den grannlagenhet som vore nödig vid mitt förhållande till er, de fara, som kunde blifva en-följd af min enträgenhe: de skymfliga slutsatser man skulle kunna draga a min ifver att försvara er; ni har vädjat till mi känsla för lag och rätt, — med hvilket allt ni upp fört en förskansning met min kärlek. 1 dag ha himlen haft omsorg om att befria er från desså be tänkligheter; i dag är ni fri, och då jag nu åte gör anspråk på er band ..-Hvad? baron; ni har ej försyn för att välj ett tillfälle sådant, som detta? Jag trodde er eg mer grannlagenhet, mera tillgifvenhet för mig. De! smärtande sorg, den oro, hvari jag befinner mig... — Det är just denna oro, denna sorg, min fru som äro en orsak dertill, att ni ej gerna kan för svara er; denna omsorg bör nu tillhöra en annan Ja, min fru, det beställsamma allmänna förtale utsprider redan sina hemliga orättvisa beskyllnin gar emot e. Man anklagar er, att hafva låna edra händer åt detta brott; man går ända derhån 2) Se Aftönbl. för den 24, 7 och 28 Aprit