BÅDAREN I DIEPPE, )
AF RocER DE BEAUVOIRE.
IV.
Dagen efler denna händelse befann sig lad;
Seuthwel, som på stående fot tillbragt återstoder
af natten, ännu promenerande med snabba steg
sitt tum, då värdshusets pörtklocka tillkännagaf ei
ankommandes besök. En minut derefter inträdd
Rudolf. Sedan: han med henne vexlat några ut
tryck, med :afseende på hvad som händt aftone
förut, fortfor han:
— Min fra! Jag bör nu tala med er om mi
sjelf, och jag måste tillstå, att jag ej kan göra det
utam en viss strid med mig. Ni har mer än e
gång, och jag tillstår, att ni dertill kunnat hafy
billig anledning, föreställt mig den grannlagenhet
som vore nödig vid mitt förhållande till er, de
fara, som kunde blifva en-följd af min enträgenhe:
de skymfliga slutsatser man skulle kunna draga a
min ifver att försvara er; ni har vädjat till mi
känsla för lag och rätt, — med hvilket allt ni upp
fört en förskansning met min kärlek. 1 dag ha
himlen haft omsorg om att befria er från desså be
tänkligheter; i dag är ni fri, och då jag nu åte
gör anspråk på er band ..--
Hvad? baron; ni har ej försyn för att välj
ett tillfälle sådant, som detta? Jag trodde er eg
mer grannlagenhet, mera tillgifvenhet för mig. De!
smärtande sorg, den oro, hvari jag befinner mig...
— Det är just denna oro, denna sorg, min fru
som äro en orsak dertill, att ni ej gerna kan för
svara er; denna omsorg bör nu tillhöra en annan
Ja, min fru, det beställsamma allmänna förtale
utsprider redan sina hemliga orättvisa beskyllnin
gar emot e. Man anklagar er, att hafva låna
edra händer åt detta brott; man går ända derhån
2) Se Aftönbl. för den 24, 7 och 28 Aprit