att förtjena sina sporrar, såsom godp stad, mot ett
så otäckt kreatur. De goda bladen hafva ännu icke
vidrört saken (så vidt jag vet), förmodligen derföre att de,
innan de yttra sig, införvänta kontingent från ännu
flera orter, för att med ensemble begynna jagten
Det påstås, att deputatiener väntas äfven från N. och
U., och Jetteryd och Pjetteryd och Wermlands Näs.
Men när de hinna samlas alla, då skall väl Kattan
vara fast, vill jag hoppas.
Man måste tillstå att vår regering har tur. Hvil-
ka alldeles oförlikneliga frestareo lägger icke ödeti
dess hand! Vid Riksdagens början fanns ett Dom-
prosteri (Westerås), ett pastorat, öfver allt dompre-
steri (Fellingsbro) samt två ypperliga domsagor ledi-
ga; och nu har uti ett domprosteri till (Skara), uti
en annan af de allrafetaste betarne inom kyrkan
(Tierp) och uti Norrköpings postkontor en lika önsk-
lig ledighet yppat sig. Naturligtvis kan icke komma
i fråga att ye bort sådana läckerheter under Riks-
dagen; det vore högst oklokt. Det vore likasom om
man ville kasta på en gång hela sitt rönnbärsförråd åt
sparfvarne och säga: Jag hoppas, mina herrar krams-
fåglar, att J väl gören mig den äran äfver i morgon,
fast bären äro slut. Nej, att visa se der hvad bär
äro skapta till; men en dåre ger dem åt någon an-
nan, än den han har i räfven! — En bortgifven bit
binder blott en, (och möjligen icke ens det), men en
obortgifven binder ett tjog. När Riksdagen är salut,
då får man se, hvem som hållit profvet; ty det går
icke ändock an att låta samma sysslor stå lediga äf-
ven till nästa Riksdag. Herren förser väl offret då
eckså. .
Sjelfve Ö... skall hafva blifvit frestad med Tierp.
En af de fina prelaterne berättas hafva sagt honom:
eSök; t. m. f. får du det icke.o — Nog skulle det
blifva glädje i höjden, om Ö... läte narra sig att
söka någonting; hvad han finse, är en cura poste-
rior. Hvad han med säkerhet finge, vore nöjet att
stå komprometterad och misstänkt inför nationen;
men pastoratet finge slutligen en annan med lika
säkerhet. Så mycket hafva de förståndigare ändtli-
gen lärt sig begripa; men några narrar finnas ännu,
som låta fånga sig med förhoppningar.
En annan sökande finnes deremot, som borde
hafya god apparance, i fall man dömer efter vanliga
bevekelsegrunder; men äfven der vid lag torde vissa
konsiderationer komma i vägen. Minervas celebre
utgifvare säges söka postmästeriet i Norrköping Man.
måste erkänna, att den vördnadsfulia foten behöfde
hvila, och att den icke kan hvila sig i någon lämp-
ligare ort än den mycket goda staden Norrköping.
Vissa hinder torde dock möta: t. ex. 4:0 måtte väl
några generaler finnas, som äro intresserade af ett
så godt brödstycke; 2:o lärer det ifrågavande asubjek-
tet vara något besväradt af maklighet, så att detär
fara värdt, att den ymniga tillgåugen och bekym-
merslösheten skulle alldeles bringa till hvila, både
den vördnadsfulla foten och den vördnadsfulla han-
den, och ett sådant Vredenes käril som Minerva,
tror man sig icke kunna umbära.