rade, att de väl kunde gifva proposition på bifall eller återremiss, men deremot icke på afslag, då Betänkandet grundade sig på principer, som redan i förstärkt KonstitutionsUtskott med Riksens Ständers rätt blifvit antagna. Det blir nu roligt att få se, hvad Landtmarskalken yttrar, och om detta kommer att utgöra en fjerde mening. Imedlertid lemnar den utöfning af talmansmakten, som visar sig i dessa skiljaktigheter öfver en så enkel fråga som den, angående proposition på ett Utskottsbetänkande, en af de skarpaste faktiska kritiker på den nuvarande fyrdelningens oformlighet. — —— — Representationsfrågans utgång i Presteoch Borgarestånden sistlidne Lördag finner Läsaren omnämnd på ett annat ställe i bladet. Det kan ej döljas, att den egentliga orsaken dertill måste sökas i obenägenheten emot all reform, som afser ståndsformens upphäfvande, hvilken obenägenhet till och medi dessa Riksstånd synes vara ännu starkare, än inom sjelfva Riddarhuset. Det är imedlertid betydelsefullt, att det nu fanns omkring 7 röster i hvardera ståndet mer för reformförslaget, än då detta första gången föredrogs. Detta utvisar åtminstone, att under tiden öfvertygelsen hes mången blifvit stadgad om förändringens nytta och nödvändighet; oeh då man kan antaga, att en sådan öfvertygelse torde snarare vara att tillskrifva erfarenheten af den allmänna opinionens bestämdhet, än några bemödanden hos individerna att genomtränga den inre andan och väsendet af denna angelägenhet, är det icke öfverdrifvet om vi säga, att detta symptom för oss visar sig hoppfullt för framtiden. Det synes antyda, att man bör vänta ej så obetydligt för en större enighet öfver frågan vid dess behandling nästa Riksdag. —LLtMNE— nn — Officiella bladet meddelar, att H. M. Konungen förliden Lördag höll sådane förberedande öfverläggningar med Herrar Departements-chefer, som pläga föregå ärendernas föredragande i konseljen. — Kongl. Maj:t, som uppskjutit ett af Kommitterade till öfverseende af författningarne rörande handeln och sjöfarten ingifvet och af kommersekollegium vidare öfversedt förslag till författning angående rättigheten att föra befäl å Svenska fartyg, har deremot upptagit ett annat genom bemälde auktoriteter tillkommet förslag angående författning om de passoch nationalitetshandlingar, hvarmed svenska till utrikes ort afgående fartyg böra vara försedda, och derom utfärdat författning, som kommer att från och med den 4 nästk. Juli träda i verkställighet, dock att de på grund af förordningen den 22 April 4829 utfärdade helfrihetsbref, för hvilka preskriptionstiden med Juli månads ingång ej ännu tilländalupit, icke dess mindre må gälla för den i berörde författning stadgade tid. — Officiella bladet förliden Lördag förkunnade en vigtig reform inom det Svenska Tullverket, hvilken så mycket mer förtjenar uppmärksamhet, som den är den första, hvaraf man erinras, att Tullverket sedan någon tid har en ny chef, hvilken genom denna reform på ett träffande sätt ådagalagt, att han af sina fordna befattningar, än vid hästjägarne, än i statsrådet, väl lärt sig gå tillväga arte et marte,. Hr Generaltulldirektören, Friherre Gyllenhaal, har nemligen hos Regeringen föreslagit och utverkat bifall för följande högst väsendtliga förändringar i den så kallade militära tullbevakningens uniform, nemligen: Kust-sergeanterne skola anlägga en karmosinröd passepoil kring mössan, samt klaffar af samma färg på kappkragarne. Kust-sergeanterna erhålla en guldtrens på venstra axeln, och kustvakter ett guldgalons-knapphål på kragen, nota bene för längre tids utmärkt tjenstgöring. Kust-cheferne, som ställas i paritet med kompani-chefer, få nyttja trekantig hatt med svart plym — nota bene icke om de anföra sin trupp eller sitta till häst. Rättigheten att bära alla dessa saker, beviljas af General-tullstyrelsen eller af General-tulldirektören i egen person, då han är stadd på inspektion. Det är oss ett nöje att i sammanhang härmed kunna meddela, att en reform af dylik art nyligen blifvit införd i ett land, hvars kraftfulla, allenastyrelse nästan kan anses som en typ för dylika regeringssätt i andra land. I Hannover hafva nemligen följande vigtiga general-ordres, just i dessa dagar, utkommit: 4:o Officerare vid armåeen vare strängeligen förbudet att båra långt hufvudhår; 2:o Ingen driste sig att bära polissonger af annan snitt, än den de kongl. ordonnanserne uttryckligen bestämt, ej heller må, 3:0