de, att det Förstärkta Utskottet derigenom varit
en orsak till alit det uppskof och den brist på
framgång den så allmänt efterlängtade represen-
tationsreformen skulle röna. Hr L. talade äf-
ven mycket om fördelarne i andra länder af en
ärftlig andra kammare och förenade sig till slut
med Hr Halling i begäran om afslag. Hr Halling
gjorde ett utfall mot ett yttrande af Hr Lager-
gren mot Utskottet, men tilltygade sjelf Utskot-
tet rätt illa; Hr Foenander yttrade sig för bi-
fall af betänkandet ; likaså Hrr Kjellberg, Brinck
och Petre, hvilken sednare replikerade åtskilligt af
hvad Hrr Lagergren och Halling anfört. Hr Gråå
yttrade sig mycket skarpt mot Utskottet, och
afslog betänkandet; Hr Scharteu underrättade
om att Bondeståndet på förmiddagen antagit
detsamma och fästade uppmärksamheten på att,
om äfven Borgareståndet afslog det, vore likväl
en möjlighet att det kunde gå igenom i För-
stärkta Utskottet; han beklagade att icke Hr
Halling och flere utmärkte ledamöter af Stån-
det, i stället för den förkastelsedom de uttalat
öfver detta betänkande i dess helhet, uppställt
kontraförslag mot de anmärkta felaktigheterna;
han ville derföre sjelf försöka detta och fram-
ställde derefter förslag till några förändringar i
de 3 första SS. Hr Norin kunde icke bifalla
betänkandet och beklagade, att man till sina
kommittenter måste hemföra så litet tillfreds-
ställande resultater af denna riksdag. Hr Hal-
ling ansåg det tillkomma KonstitutionsUtskottet
att skrifva grundlagar, ej stånden, och tilltrodde
sig icke äga förmåga alt göra några rättelser,
hvarföre han ämnade afhålla sig derifrån. Hr
Lagergren yttrade att Bondeståndet äfven anta-
git det betänkande, som upphäfver 114 Rege-
ringsformen, som handlar om ståndens privilegier,
och yttrade sig om allt det goda denna dilla
paragrafo innehåller för Borgareståndet, men
upplystes af en annan Tal. om att denna upp-
gift var ett misstag. — Då diskussionen var
slutad framställde Hr Talmannen proposition på
bifall, hvilken besvarades med blandade ja och
nej; votering begärdes och Hr Talmannen före-
slog till kontraproposition cannorlunda beslutar.
Hr Lagergren begärde nu votering öfver kontra-
proposition, och efter någon diskussion härom,
voterades mellan Hr Schartaus amendement och
afslag, då, med 27 röster mot 22, afslag antogs
till kontraproposition. Vid slutlig votering mel-
lan bifall och afslag vann det sednare med 29
röster emot 49. Under diskussionen förekom
dessutom åtskilligt om på förhand vidtagna ar-
rangemanger,, som Hr Lagergren fann, sig för-
anlåten att upptaga till besvarande. Åtskilliga
reservanter anmälte sig emot beslutet.
— I afvaktan på en närmare redogörelse för
Bondeståndets diskussion i representationsfrågan
upptages här antalet af de ledamöter, som ytt-
rade sig emot detsamma:
Nils Strindlund från Westernorrlands Län; Pehr
Jönsson i Träslända, Jönköpings dito; G. B. Ap-
pelqvist, Blekinge dito; Pehr Jönsson, Christi-
anstads dito; Måns Jössesson, dito dito; Sone
Persson, Malmöhus dito; Lars Bengtsson, dito
dito; Lars Nilsson från Blekinge; Lars Petters-
son dito; Anders Brisman, Skaraborgs dito; Jo-
hannes Christoffersson, Kronobergs dito; Petter
Persson i Slätthult, Jönköpings dito; Anders An-
dersson i Fogelsrum, Östergöthland; Sven Isaks-
son, Calmare; Per Persson dito; Pehr Jonsson,
Oland; Lars Larsson, Elfsborgs; Per Burge, Gott-
land; Christen Persson, dito; Niklas Jönsson,
Christianstads; Erik Marmeån, Upsala; Olof Pers-
son, Stockholms; Matts Eriksson, dito; Stephan
Andersson dito; Olof Hansson, Westerås; J. O.
Dahlberg, Westernorrlands; Sven Jonsson, Jemt-
land; Erik Nilsson dito; Olof Olofsson, Wester-
botten.
— —it— —
— Det kan löna mödan att serskildt anteck-
na de skiljaktiga åsigter, som Riksståndens tale-
män tillkännagifvit, angående grundlagligheten af
KonstitutionsUtskottets beslut i represenlations-
frågan.
Hr Erkebiskopen förklarade nemligen, att han
funne sig förhindrad att framställa proposition
på bifall af Bet., emedan detsamma skulle, (i
anseende till den serskilda klausulen om valen