på bordets andra ända höjde två dammiga buteljer sina långa, smala halsar, och hvilkas etiketter antydde deras Fransyska härkomst. Tom hade aldrig varit på ett sädant kalas; han gjorde heder åt allt hvad hans värd bjöd honom, isynnerhet åt vinet, hvilket han fann vida öfverlägset det öl som master Cromby för öfrigt blott i sparsamma portioner tillmätte honom. Främlinlingen deremot smakade på nästan ingenting, utan sköt stundom på stolen, som om hans oroliga sinne ej fördragit att kroppen ensamt hvi lade. År ni stum, unge man? sade han ändtliger till Tom, koch kan ni inte berätta mig någon historia, er egen till exempel? Tom hade hittills haft allt för mycket skäl att vara belåten med sin värds förhållande för att kunna neka honom ett så litet nöje; för öfrigt började Bordeaux-vinet sätta honom i godt lynne och hans tunga rörde sig lätt och obehindradt. Han lät således icke bedja sig andra gån gen om att förtälja sin lefnadshistoria, utan at förbigå omständigheterna med hans härkomst den uppfostran master Cromby gifvit honom oet huru han kommit på ett infall att gifva sig ut för att uppsöka sina obekanta föräldrar, som hel! säkert måste vara förnämt folk. Under det Tom berättade allt detta hörde den främmande knapp: på honom och att döma efter hans oroligt rörliga anletsdrag, kunde man tro, att han ej förnam annat än ett oredigt. ljud utan betydelse Detta ljud var för öfrigt allt hvad han tyckte: vilja åstadkomma, ty då Tom någon gång tyst nade, sade han med liflighet: fortfar, min gosse ortfar.n