taget emot ångfartyget eCaroline skett på Engelska! regeringens befallning. Under loppet af förlidet år ankommo till hamnarne i Förenta Staterna 115,206 emigranter. SYD-AMERIKA. En skrifvelse från Montevideo, daterad i början af innevarande år, bekräftar den förut meddelade underrättelsen om Lavalles nederlag. Han skall hafva förlorat 1500 i döde och 700 fångar, med vapen och bagage. Rosas välde påstås nu vara fullkomligt tryggadt. — Ibland de märkvärdigheter, som den Svenska korrespondensen i Leipzigs Allgemeine Zeitung under sednare tiden utvisat, må: nämnas ett bref från Götheborg af d. 23 Mars, hvari korrespondenten beskrifver arbetenas vid Trollhättekanalen fortgång, såsom ett bevis på den verksamhet asom är synbar i allt hvad vår Konung förordnar,, och framställer dem så, som om seglationen emellan hafven först genom dessa arbeten skulle komma till stånd. Det som härvid gifver ett ökadt begrepp om den värde korrespondentens vederhäftighet, är dess försäkran: att H. M. Konungen sdagligen gör längre promenader till häst. Uppgiften ifrån Götheborg kunde vara i och för sig temligen utan vigt, men den får någon betydenhet, då man sammanställer den med hvad i en annan korrespondent-artikel ifrån Stockholm i samma tidning och vid samma tid yttras, i en återblick på 4840 års politiska händelser i Sverige. Denna innefattar en nästan ordagrann sammanplockning af de förnämsta anklagelser, som ifrån det desperata koteriet blivit gjorda emot oppositionen, och der förekommer bland annat följande utrop: Lyckligtvis eger imedlertid Konungen nog styrka och kraft att bära den svåra bördan, som blifvit ännu tyngre genom den otacksamhet, hvarmed man nu så ofta bemöter honom.n Då det är lätt att se, huru denna korrespondent-artikel tillkommit, så är det anmärkningsvärdt, att man just nu narrat Leipzigerbladet att lemna rum åt en uppsats, hvars ändamål är att lifva upp tron på en 76-årig regents styrka att draga den tunga allena-styrelsens mödor samt hans förmåga att asliga till häst,, hvilket, så vidt vi påminna oss, icke egt rum sedan året 4838. Eget är också med det oupphörliga ropet om otacksamheten emot Konungens person, att ännu ingen varit i stånd att uppgifva med ett enda faktum, hvari denna otacksamhet består; och i brist af sådana fakta blir ropet ändå slutligen utnött.