tr
lemnade således sin band åt Märtha och sade he
okonastladt:
Nå ja, jag vill ge er en flaska elixir.
Antingen gumman var en skicklig skådespelet
ska eller hon verkligen lydde en af dessa trons oc
högmoc et; hänförelser, Som svärmare så gerna ta
ga för en ingifvelse ofvanifrån, nog af, hon bör
jade med all en inspirerad persons högtidlighe
silt nya värf af sierska. Först betraktade ho
med den största noggrannhet Toms anletsdrag
derefter linierna i hans hand, och sedan hon ni
gra gånger upplyftat hufvudet med detta utseer
de af djnpsinnighet, förvåning och hemlighetsful!
het, som i alla tider varit en nödvändig ingred
ens i en sibyllas förfarande, sade hon med de
allvarsammastie ton i verlden:
Unge man, ni är inte född att obemärkt trån
bort i en apothekares bodkyffe; jag ser här hel
tydligt de utmärkande drag, som just fattades
min gissning. Ni är af en ädel härkomst, mi
gosse, och en dag, och det kanhända snart, ska
den unge örnen återtaga sin flyg! mot molnen.
aMina aningar bedrogo mig då icke tänkt
Tom och drog hastigt tillbaka handen, för a!
dermed slå sig för pannan.
aGenom hvilken kedja af stämplingar eller c
lyckor har ni blifvit ryckt från er naturliga ba
na? Det vet jag inte, men det skall jag me
Guds hjelp erfara.
Jag tror verkligen att Hr Tom låter spå sig!
ropade nu master Cromby, som ett ögonblicl
stått lyssnande vid glasrutan i dörren och derige
nom seit de nyss beskrifna uppträdet.
Master Crombys ord och hans oförmodad
vppiridande hade på Tom samma verkan son