tr lemnade således sin band åt Märtha och sade he okonastladt: Nå ja, jag vill ge er en flaska elixir. Antingen gumman var en skicklig skådespelet ska eller hon verkligen lydde en af dessa trons oc högmoc et; hänförelser, Som svärmare så gerna ta ga för en ingifvelse ofvanifrån, nog af, hon bör jade med all en inspirerad persons högtidlighe silt nya värf af sierska. Först betraktade ho med den största noggrannhet Toms anletsdrag derefter linierna i hans hand, och sedan hon ni gra gånger upplyftat hufvudet med detta utseer de af djnpsinnighet, förvåning och hemlighetsful! het, som i alla tider varit en nödvändig ingred ens i en sibyllas förfarande, sade hon med de allvarsammastie ton i verlden: Unge man, ni är inte född att obemärkt trån bort i en apothekares bodkyffe; jag ser här hel tydligt de utmärkande drag, som just fattades min gissning. Ni är af en ädel härkomst, mi gosse, och en dag, och det kanhända snart, ska den unge örnen återtaga sin flyg! mot molnen. aMina aningar bedrogo mig då icke tänkt Tom och drog hastigt tillbaka handen, för a! dermed slå sig för pannan. aGenom hvilken kedja af stämplingar eller c lyckor har ni blifvit ryckt från er naturliga ba na? Det vet jag inte, men det skall jag me Guds hjelp erfara. Jag tror verkligen att Hr Tom låter spå sig! ropade nu master Cromby, som ett ögonblicl stått lyssnande vid glasrutan i dörren och derige nom seit de nyss beskrifna uppträdet. Master Crombys ord och hans oförmodad vppiridande hade på Tom samma verkan son