lemna densamma. — ——— t— — — Kongl. Vetenskapsakademien firade i går eftermiddag sin högtidsdag, som bivistades af H. K. H. Kronprinsen samt åtskilliga dignitärer och en temligen talrik samling åhörare. De underrättelser, som lemnades om vetenskapernas framsteg under det förflutna året, ehuru många af högt värde för vetenskapen, egde dock till en del äfven för den profane ett ganska stort intresse. Vi nämna här några få. Af Akademiens sekreterare Friherre Berzelius redogjordes för den fysiska och kemiska afdelningen. Han vidrörde dervid intressanta forskningar angående den s. k. induktionselektriciteten samt en högst vigtig af Roberts gjord och af Poggendorff bekräftad upptäckt, att smidda jernplåtar kunna 1 stället för kopparplåtar användas i den hydroelektriska apparaten, samt der förhålla sig nästan i likhet med de ädla metallerna. Vidare en upptäckt af Poggendorff, att nysilfver frambringar mot jern en elektrisk ström, starkare än den som uppstår vid begagnandet af platina. Vidare om ett instrument, som uppfunnits att mäta den elektriska strömens styrka. — Galvanoplastikens framsteg omförmäldes, och såsom exempel på dess användande i näringarne, att kopparplåtars reproducerande med dess tillhjelp redan användas vid Rörstrand för fayencemålningen derstädes. Vetenskapsakademien har fått sitt dyrbara magnetiska observatorium färdigt; ett sådant finnes nu jemväl i Upsala och Norska reg. har äfven omfbesörjt ett i Alten. — Friherre F. Wrede har uppfunnit ett instrument för beräkning af solstrålarnes kraft, samt förehaft undersökningar om vattenångans spänstighet. Mycket noggranna undersökningar hafva blifvit gjorda om kropparnas egentliga värma, och man har funnit, att den, med få undantag, förhåller sig omvändt som deras atomvigt. Afven har man undersökt de enkla kropparnas atomers specifika volymer. Man har funnit, hvaraf den egna lukt uppstår, som en stark elektrisk ström, ett åskslag 0. s. v. efterlemnar, den uppstår genom vattnets sönderdelning af elektriciteten, men vissa salter eller metallbaser få då ej finnas deri. En ny, högst vigtig upptäckt, gjord om syrets förhållande, i förening med andra kroppar, äfvensom om metallers förhållande vid glödgning i qväfve, hvilket t. ex. bland annat gör koppar så skör, att tjocka stycken kunna brytas sönder med blotta händer. En sammansättning, kallad jernsyradt kali, omtalades. En ny alkalisk saltbasis är upptäckt, utgörande en förening af ammoniak med platinaoxidul, och man har, genom denna förening, kommit mycket nära till upptäckten af grunden till de vegetabiliska saltbaserna. Intressanta undersökningar af fettsyrerna hade blifvit gjorda. Kapten Svanberg, Notarien Ertman, Frih. Berzelius sjelf, m. fl., hade analyserat åtskilliga mineralier, som uppnämndes. Akademiens astronomiske Intendent, Professor Selander, omförmälde hufvudsakligen resultater af Herschels och Struves observationer, hvaraf det intressantaste angick stjernornas föränderlighet, samt förhållandet med de kulörta solarna eller fixstjernorna, hvaraf man observerat purpurröda, gröna, blåa och hvita. Akademiens botaniske Intendent, Professor Wikström, lemnade en ganska intressant öfversigt al vegetationen i olika klimater, samt om den så kallade gräs-sjön i Atlantiska oceanen, bestående af en sammanhängande massa af den s. k. Sargasso-tången, utan rötter, sträckande sig öfver en hafsyta af 65,000 qvadratmil. Akademiens zoologiske Intendent, Professor Sundevall, hade äfven en ganska intressant afhandling, angående numera utdöda djurarter, och anförde åtskilliga fakta till bevis, att flere af de vanligen s. k. antediluvianska djuren lefvat närmare vår tid, än man förut trott. Bland annat nämndes om ett numera alldeles utdödt species af hvalslägtet, som ännu funnits på 4750:talet på Beringsöarna och var 42 alnar långt, med utseende liknande skälhundens. Lemningar af ett nytt jättedjur äro upptäckta vid Himalayabergen, liknande en giraffs skapnad, men med hufvud så stort, som en elefants. Den teknologiska berättelsen var den fattigaste, troligen i följd deraf, att Professor Pasch hastigt hade insjuknat. Den innehöll hufvudsakligen några upplysningar om photografiens, ljusmiålningens framsteg och om det Talbotska sät ————V KK 1TT