skulle kunna anföras, som nekat att betala en utgift af så angelägen beskaffenhet, som denna, med un dantag af ett land, som han ej ville nämna, men hvarmed jag förmodar att Grefven menat Spanien. Jag tar mig derföre friheten, att äfven åberopa Nederländerna, hvilkas ständer nyligen afslogo hela budgeten. Jag vet icke, om detta var ett svårare eller mindre radikalt afslag, än en vägran att betala den ifrågavarande skulden härstädes skulle utgöra; men jag tror man är någorlunda allmänt ense derom, att Nederländernas kredit icke lidit af den nämnda åtgärden, oaktadt den till och med haft till följd den ledsamma omständigheten, att konung Wilhelm afsagt sig regeringen och lemnat den åt sin son. Jag kan slutligen ej undgå att äfven få nämna något om hvad jemväl Grefve Frölich nyss vidrört, angående det försök, som man gjort att neddraga en hög personlighet i denna tvist. Mine Herrar! jag ber att vid detta tillfälle få föra Er till minnes, hvad som stundom plägade tilldraga sig vid 1823 och 4828 årens Riksdagar. Det hände då vanligen, att, så snart någon ledamot inom detta hus råkade nämna något obehagligt ord om tillståndet i landet, eller framställa den osminkade sanningen om förhållanden, som sedan blifvit allmänt erkända, så voro ett par Jedamöter på Grefvebänkarne här midt emot genast färdiga att nedtysta sådana yttranden med de välbekanta fraserna om otacksamhet emot en hög person: och emot anmärkningar, vare sig i den ena eller andra delen af styrelse-systemet, framhöllo dessa herrar då alltid denna persons stora välgerningar mot landet, tvenne brödrafolks kärlek, och båda hofvens förening,, med mera. Jag tager Grefve Horn till vittne, huruvida icke Grefyven då var en bland dem, som man sökte nedtysta på ett sådant sätt, eller om Hr Grefven icke mera minnes den emot hans anförande vid det tillfället riktade deputationen till Landtmarskalks-bordet, som till och med en ledamot här bredvid, Frih. Ludv. Boye, i en lifligt uppsvallande känsla af rättsinthet kallade en aoffer-ceremoni. Jag hade trott, att sådana tider nu mera skulle vara förbi, och att man skulle slippa vidare höra dessa dånande fraser inblanda sig i vå. ra diskussioner, men jag ser att detta är ett miss. tag; man finner väl nu mindre skäl att draga fram förbrödringen med Norge, och de båda hafvens förening, ty de hafva tjenat ut sin tid; men det är nu som man ser de gråa håren och den påldrige hjelten, som skola göra tjenst i stället. För min de kan jag dock ej underlåta, att uttrycka den tankan att det ena är lika litet bevisande, lika oparlamen tariskt, och lika olämpligt i öfverläggningar af all männa ärender som det andra. Hr Iagerheim, L. M., hade visst ej velat förlängs diskussionen, men uppkallades af några framlagd: allmänna satser. Benämningen kabinettskassans de ficit såsom brist måste vara egentlig eller oegentlig så verkade detta ej på hufvudfrågan, huruvida der officiellt tillkännagifna bristen af Statsverket bör be talas eller ej. Tal. beklagade djupt, att ett sådan tvistefrö mellan Regering och Ständer vid denna tid punkt behöft att framdragas. AÅnsvarigheten skull väsendtligast drabbat en redan hädangången man som Tal. mycket lofordade, och som nu mycket sak nades. aMen skulden qvarstår dock, sade Tal. asåsom en hedersskuld för nationens ombud, st mycket helisare, som den mera hvilar på ära oci tro, än grundlagsenlig och juridisk säkerhet. E Tal. har på förmiddagen såsom grundsats uppställ en skillnad emellan Konungens värdighet och Rikets och detta yttrande har egentligen uppkallat mig til förklarande af den vissa förhoppning, att sådane kär lekslösa, och efter min förmening, samhällsvidrig känslor aldrig skola finna gensvari oförvillade Sven ska bröst. Det är en representationens oeftergiflig pligt, att snarare nä ma och införlifva monarken ocIl folket, än att genom ett kallt åskiljande af deras ge mensamma intressen och oskiljaktiga värdighet aflägs na deras hjertan från hvarandra. Det må vara sannt, att denna betydliga skuldsät! ning leder sitt ursprung från de s. k. menlösa ti derna, och den missräkning på den politiska tiden ur blir i sådant afseende alltid ett svårt statsman namisstag: men dessa menlösa tider äro icke mel och den yttrade farhågan för återförnyandet af e dylik åtgärd torde dermed äfven böra anses försvin na. Må vi deremot lemna våra represesentations tider skuldlösa genom öfvertagande af en för regen tens och rikets anseende lika maktpåliggande för bindelse: — skuldlösa, genom att icke försumm något tillfälle att fastare och innerligare samman knyta förenirgsbandet mellan konung och folk ; skuld lösa genom att icke med upprepade nålstyng oro en åldrig monark, kallad på Sveriges thron af Sven ska folkets odelade bifall: skuldlösa genom skyldi erkänsla för Dess emot Riket bevista stora tjenstei hvilkas resultater efterverlden måhända säkrare ä samtiden kan bedöma; skuldlösa, genom att ick efterhärma eldbrandkastande tidningsartiklar, till ir förande i vårt gamla redbara nordmannahem af e konstitutionalitet från Franska Kamrar och Spansk I Cortes, der barrikader och sergeantuppror göra ri genten alltid otrygg på sin thron och den enskild osäker till lif, heder och egendom.p Tal. tillstyrkte antingen liqvid på en gång frå bankovinsten, eller ock 400,000 Rdr bko årligen i! till nästa riksdag till ränta och amortissement, san anhöll i detta ändamål om återremiss af betänka! I det. Hr Dalman, W. F.: I anledning af den till mi ställda uppmaning att uppgifva, huru jag erhåll kunskap om, hvad som uti Hemliga Utskottet si tilldragit, får jag helt enkelt svara, att jag icke sa; mig äga en sådan kunskap. Jag har blott yttra att jag trodde mig hafva visshet derom, att icke er Hemliga Utskottet fått se de till Kabinetts-kassar ifrågavarande skuld hörande verifikationer; detta : således kunskap, icke om hvad som skett, utan 0 hvad som icke skett; och denna underrättelse, so jag dessutom icke har af någon ledamot i Utsko tet, torde det icke vara någon förment att medde — äfven om icke hemligheterna i öfrigt varit af de beskaffenhet, att man måhända icke ogerna sett de uppenbarade., STOCKHOLM de:en 20 Mars. TYs4s over fill Ctatoltler sis 06 RK LL 20 Så Sr