till Hrr Lageryren och Pe:re, om icke det nu vore:
id på, att de upphörde med sin ömsesidig kurtis.
Hr ,Graprnotiesser hördes icke rätt, men yttrade
sig, såsom Ref. tyckte, äfven för en nedsättning.
Hr Layeryren sökte ytterligare utveckla behöflig-
heten af hela det af Utskottet tillstyrkta anslaget.
Pionierernes antal utgjorde, om Tal. ej misstog sig,
400 stycken. Tal. hade hört af någon med sakkän-
nedom, att med en proportionsvis icke betydlig för-
höjning ett dubbelt så stort antal skulle kunna un-
derhållas. Tal. anförde, såsom ett skäl mer, att
bifalla detta anslag, att det blifvit prisadt såsom en
välgerning af Regeringen, att, då en ovanlig hun-
gersnöd inträffade i Westergöthland, Regeringen hade
af lilla kreditivet anvisat medel, för att vid Carls-
borgs fästning förskaffa arbetsförtienst åt det fattiga
folket.
Hr Kjelib.rg: En nedsättning i anslaget borde
ganska väl kunna göras. Räkenskaperna öfver ar-
betena vid Carlsborg hade blifvit förde så oordent-
ligt, att deraf ingen riktig kännedom öfver kostna-
den kunde inhemtas. Det vore måhända ingen inom!
Ståndet obekant, huru Kassören dagligen uppfört:
60 å 70 arbetare mera, än som verkligen användes; :
Tal. påminde äfven om katastrofen med samme Kas-!
sör, då detta underslef blef upptäckt. I
Hr Limnelius ansåg, att ju förr arbetet kunde.
blifva färdigt, desto bättre och mindre kostsamt
skulle det vara. Vi ligga nu så nära Ryssen, att
Stockholm lätt kunde öfverrumplas; då vore det väl
att hafva Carlsborg att ta sin tillflykt till. Då man
ville förknappa anslagen, så såg det ut, som om .
man snart ville åvägabringa en ny Riksdag. Kost-
naderna häraf vore stora. Om man vid 4786 ärs
Riksdag beviljat de anslag, Gustaf III önskade, skulle
man förekommit ett krig, som kostade sju gånger
så mycket; man förespeglada vådliga följder af det in-
dragnings- och besparingssystem man nu följde. Det
vore icke omöjligt, att den östra grannen kunde
komma och lära vissa att krypa till fota. I
Hr Petre. Man kunde ej påstå, att representa-
tionen visat njugghet i afseende på anslag för all-
männa arbeten. Önskade att, då frågan var om en
lugn öfverläggning, en värd Tal. icke ville upp-
skrämma Ständet med förespeglingar om faror från
östra grannen. En annan Tal. hade uppgifvit pio-
nierernas antal 400 man; detta bevisade bäst, att
anslaget vore för stort; det vore enormt att 200
pionierer skulle årligen taga 50,000 Rdr Bko i an-
språk för sitt underhåll. Ansåg förnämsta skälet,
hvarföre Regeringen af lilla kreditivet en gång an-
slagit medel för arbetena vid Carlsborgs fästning,
hafva varit, att den då önskade dessa arbeten fort-
skyndade; Tal. hemståällde nu om icke 33,333 Rdr
46 sk. Bko om året skulle kunna anses tillräckligt,
då man icke ville medgifva det tillstyrkta ansla-
gets nedsättande till hälften.
Hr Hallin. Rikets Ständer hade redan beviljat
ett förskott af 46,000 Rdr Bko på det blifvande
anslaget till Carlsborg; man hade således gifvit på
hand på detta anslag. Hvad Carlsborgs fästning
angick, hade Tal. alltid ansett den som ett testa-
mente från företrädare, som man icke kände huru-
vida testamentstagarne ville bevaka. Han kände
alt Stats-, Lag- och EkonomiUtskotten uti ett be-
tänkande föreslagit, att såsom vilkor skulle före-
skrifvas, att vid allmänna arbeten i första rummet
fångar och a:betslöse fattige skulle användas; att
från samma Utskott skulle inkomma förslag till en
underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om arbets-
kompaniers inrättande; han visste äfven, att om
alla fångar, som redan funnes, skulle användas,
skulle det medtaga alla anslag för allmänna arbe-
ten. Tillstyrkte således bifall till det af Utskottet
tillstyrkta anslaget.
Hr Ekho m önskade äfven bifall till denna summa.
Hr facereren. Hr P-tre hade försökt att ned-
sätta Regeringens handlingssätt under hungersnö-
den i Westergöthland ifrån en faderlig omvårdnad
till något annpat. Sådant vore ej ovanligt från det
hållet. Samme Tal. hade ansett anslaget såsom 0-
fantligt för 400 pionierers underhåll, men icke ta-
git i beräkning, att af samma anslag skulle utgå
medel till befäls, ingeniörers, och andra arbetares
aflöning, äfvensom för I materialiers anskaffande. m. m.
Hr Petre svarade härpå. att han hade ingalunda
frånkänt Regeringen välvilliga afsigter, men ansåg
den dominerande afsigten i afseende på Carlsborg
bafva varit. att fortskynda fästningsarbetet. Tal.
vore lika villig som skyldig att efterkomma en 1e-
damots önskan, att kurtisen måtte taga en ända
mellan honom och Hr fag raren, men han kunde
icke alltid efterkomma sådant, då Hr L. med en
viss pathos sökte anspela på orena motiver för Tal:s
yttranden. Hemställde till Hr fallima och dem. som
varit af lika tanka med honom, att Ståndet måtte
uttrycka, det pionierkorpsens sysselsättning vore
förnämsta afsigten med detta anslag, men ej fäst-
ningens fullbordande, och påminde om, att äfven
på 8:de hufvudtiteln medel för allmänna arbetsfån-
ars underhåll voro anvisade.
Afven Hrr Lanycevbere och Basge talade till bi-
fall för Utskottets tillstyrkande i denna punkt.
Sedan någre talare ännu yttrat sig och deribland
Hr Petr ytterligare fästat uppmärksamheten på
hvad han sist anförde om de medel, som på 8:de
hufvudtiteln voro anvisade, bifölls genom votering,
den Hr Pitre beg gärde, Utskottets tillstyrkande
30,000 Rdr Bko om året, i fyra år, med 31 röster
emot 21, som voro för den lägre summan Hr Petre
föreslagit.
Hr Petre reserverade sig mot detta beslut och
tackade dem, som voterat med honom, samt ar.förde,
att han ansett de å motsidan anförda skäl så svaga,
att han icke kunnat underlåta begära voteringen.
-
vTA CHOO TM den 17 Mars.