Article Image
lemna sina hufvudmäns vigtigaste fördelar och hel: gaste rättigheter vind för våg? — Det vere en allt för hemsk och tröstlös tanke; och vi få icke hys henom, utan måste försöka i det yttersta, hvad son sanningens ohöljda språk kan uträtta. Man hörde för några dagar sedan gissas, att de som annars ifrigast önskat att se anspråket uppfyld: skulle hafva funnit saken så hopplös, att de blot önskade henne nedtystad och StatsUtskottets bifallet Utgången i ett Stånd har visat huru ogrundad den na gissning var; men om det så förhållit sig, så ha de dock nationen icke kunnat vara belåten med e sådan öfverplåstring. Det är icke nog, att man öf vergifrer ett sådant försök; den, mot hvilken de skedde, bör äfven veta äuru det kunnat vågas. Dessutom hafva, just genom detta försök, sake kommit i dagen, för hvilka nationen icke kan var likgiltig: dess namn har blifvit komprometteradt ho främmande folk genom besynnerliga penninge-trasse och låneafhandlingar, som kunna få utseende af a! vara Stat-nsy i deras ögon, som icke äro bekant med våra grundlagar och former. Hvarföre skull icke främlingen kunna anse Sverge skyldigt att be tala dessa lån, när vår egen Regering ansett den så? Och huru skulle det då se ut, om vi fattad ett beslut, hvilket tycktes innebära irgenting mer än att vi voro glada att komma ifrån betainings skyldigbeten? Vår kredit och auseende i penninge väg äro icke förut synnerligen starka i Europa, tz:c! vare uppgörningen af vår gamla statsskuld: och d tåla sannerligen icke flera stötar. De främlingar som icke känna våra grundlagars föreskrifter, är ursäktade, om de, då de se först den ifrågavarand uppgörningen och sedan dylika trassel, som det fö revarande, inbilla sig, antingen att Sverges pennirge affärer gå på sin hals, som man säger, och hand hafvas af Regeringen i hvad form hun behagar — eller ock att Sveriges representanter äro ett under ligt söJlskap, som gerna vill slingra sig undan er skuld och lemna sin Konung i sticket. Huru mye ket eller litet en dylik misstanka kan kafva nigo sken för sig i d-wna affär, kunna vi icke bedöma då vi icke fått någen upplysning om lånens be skaffenhet. Men skulle det så vara, som det berät tas, eller att lånen äro upptagna af en så kalla Bartretemy-fond och reverserna underskrifne af Ko nungen, med kontrasignation af Svensk Finans-mi nister (hvilket åtminstone visar sig vara förhållande med de s. k. Fileenska reverserna); så vore detsan nerligen förlåtligt, om en utlänning ansåge dessa lån dokumenter för Svenska stats-papper, då han vet att ön Barthelemy tillhör Sverge, men möjligen ä Okunnig om Ständernas beslut år 48148, om öns skil jande från Svenska Statsverket. Om der står el personlig bergen på förskrifningarne, så bevisar det i utlånningens ögon troligen ingenting annat, än at Svenska Bepresentationen och Statsverk.:l icke ha någon kredit, utan mäste skaffa sig kautionister, fö att få låna. Detta sednare ensamt skulle vara tillräckligt at väcka hos oss en obehaglig uppmärksamhet; oc! hvad skall det då ick vara, när vi besinna alla ut öfriga, nu uppräknade besynnerliga tankar, son fremlingen måste göra sig om dylika låneoperatio ner, dem han svårligen kan undgå att samman blanda med statslån, och sedan i sammanhang der med, om vårt förfarande att helt knapphändigt vä yra betalning, utan anförande af några skäl — tv talet em Riksrätt är ett bediöfligt skäl — oct utom all närmare undersökning af förhållandet! Mot det obehagliga intryck, som händelsen måste göra utomlands, finnes icke mer än ett botemedel som jeg också nu föreslår, nemligen att Riket: Ständer måtte åt sitt Riksgäldskontor uppdraga at uti Hamburgska och Londonska tidningar kungöra det inga Svenska stats-obligationer finnas utlöpande, som tillkommit på det sätt grundlagen föreskrif. ver, och för hvilka statsverket ansvarar. Ett dylik förslag lärer förut vara gjordt i afseende på de al drig återbekomna obligauvionerna från gamla skul. den; men den förargliga hbåndelse, wi nu förehafva, ger anledning att förnya förslaget i almäshet i afseende på de papper, som möjligen kunna kringlöpa och hafva likhet med Svenska stats-pappe. Tillika borde annoncen innehålia huru det tillgår, när Svenska statsverket upptager lån, eller att de negotieras och förskrifvas af Riksgälds-kontoret. Jag yrkar återremiss af det ifrågavarande betänkandet, på det StatsUtskottet måtte ångo pröfsa målet och detta mitt förslag, samt, så vidt nöjakti ga hendlingar kunna erhållas, upplysa Ständerna i alla de punkter, jag bär anmärkt, och som ära af så ofantlig vigt för statens fördel, heder och kredit Med Kihklblom instämde Olof Jakobsson från Sö dermanlands län, Per Hansson, yckberg, Ole Carlsson, Magnus Persson, ala från Westmanland Lars Larsson från Örebro län, Erik Anaersson, St. Kopparbergs län, Nils Magnusson, Calmare län, Lars Bengtsson och Nils Jeppsson från Skåne. CUT PITT MM don 2 Maro

3 mars 1841, sida 2

Thumbnail