lemna sina hufvudmäns vigtigaste fördelar och hel:
gaste rättigheter vind för våg? — Det vere en allt
för hemsk och tröstlös tanke; och vi få icke hys
henom, utan måste försöka i det yttersta, hvad son
sanningens ohöljda språk kan uträtta.
Man hörde för några dagar sedan gissas, att de
som annars ifrigast önskat att se anspråket uppfyld:
skulle hafva funnit saken så hopplös, att de blot
önskade henne nedtystad och StatsUtskottets bifallet
Utgången i ett Stånd har visat huru ogrundad den
na gissning var; men om det så förhållit sig, så ha
de dock nationen icke kunnat vara belåten med e
sådan öfverplåstring. Det är icke nog, att man öf
vergifrer ett sådant försök; den, mot hvilken de
skedde, bör äfven veta äuru det kunnat vågas.
Dessutom hafva, just genom detta försök, sake
kommit i dagen, för hvilka nationen icke kan var
likgiltig: dess namn har blifvit komprometteradt ho
främmande folk genom besynnerliga penninge-trasse
och låneafhandlingar, som kunna få utseende af a!
vara Stat-nsy i deras ögon, som icke äro bekant
med våra grundlagar och former. Hvarföre skull
icke främlingen kunna anse Sverge skyldigt att be
tala dessa lån, när vår egen Regering ansett den
så? Och huru skulle det då se ut, om vi fattad
ett beslut, hvilket tycktes innebära irgenting mer
än att vi voro glada att komma ifrån betainings
skyldigbeten? Vår kredit och auseende i penninge
väg äro icke förut synnerligen starka i Europa, tz:c!
vare uppgörningen af vår gamla statsskuld: och d
tåla sannerligen icke flera stötar. De främlingar
som icke känna våra grundlagars föreskrifter, är
ursäktade, om de, då de se först den ifrågavarand
uppgörningen och sedan dylika trassel, som det fö
revarande, inbilla sig, antingen att Sverges pennirge
affärer gå på sin hals, som man säger, och hand
hafvas af Regeringen i hvad form hun behagar —
eller ock att Sveriges representanter äro ett under
ligt söJlskap, som gerna vill slingra sig undan er
skuld och lemna sin Konung i sticket. Huru mye
ket eller litet en dylik misstanka kan kafva nigo
sken för sig i d-wna affär, kunna vi icke bedöma
då vi icke fått någen upplysning om lånens be
skaffenhet. Men skulle det så vara, som det berät
tas, eller att lånen äro upptagna af en så kalla
Bartretemy-fond och reverserna underskrifne af Ko
nungen, med kontrasignation af Svensk Finans-mi
nister (hvilket åtminstone visar sig vara förhållande
med de s. k. Fileenska reverserna); så vore detsan
nerligen förlåtligt, om en utlänning ansåge dessa lån
dokumenter för Svenska stats-papper, då han vet
att ön Barthelemy tillhör Sverge, men möjligen ä
Okunnig om Ständernas beslut år 48148, om öns skil
jande från Svenska Statsverket. Om der står el
personlig bergen på förskrifningarne, så bevisar det
i utlånningens ögon troligen ingenting annat, än at
Svenska Bepresentationen och Statsverk.:l icke ha
någon kredit, utan mäste skaffa sig kautionister, fö
att få låna.
Detta sednare ensamt skulle vara tillräckligt at
väcka hos oss en obehaglig uppmärksamhet; oc!
hvad skall det då ick vara, när vi besinna alla ut
öfriga, nu uppräknade besynnerliga tankar, son
fremlingen måste göra sig om dylika låneoperatio
ner, dem han svårligen kan undgå att samman
blanda med statslån, och sedan i sammanhang der
med, om vårt förfarande att helt knapphändigt vä
yra betalning, utan anförande af några skäl — tv
talet em Riksrätt är ett bediöfligt skäl — oct
utom all närmare undersökning af förhållandet!
Mot det obehagliga intryck, som händelsen måste
göra utomlands, finnes icke mer än ett botemedel
som jeg också nu föreslår, nemligen att Riket:
Ständer måtte åt sitt Riksgäldskontor uppdraga at
uti Hamburgska och Londonska tidningar kungöra
det inga Svenska stats-obligationer finnas utlöpan-
de, som tillkommit på det sätt grundlagen föreskrif.
ver, och för hvilka statsverket ansvarar. Ett dylik
förslag lärer förut vara gjordt i afseende på de al
drig återbekomna obligauvionerna från gamla skul.
den; men den förargliga hbåndelse, wi nu fö-
rehafva, ger anledning att förnya förslaget i almäs-
het i afseende på de papper, som möjligen kunna
kringlöpa och hafva likhet med Svenska stats-pap-
pe. Tillika borde annoncen innehålia huru det
tillgår, när Svenska statsverket upptager lån, eller
att de negotieras och förskrifvas af Riksgälds-kon-
toret.
Jag yrkar återremiss af det ifrågavarande betän-
kandet, på det StatsUtskottet måtte ångo pröfsa
målet och detta mitt förslag, samt, så vidt nöjakti
ga hendlingar kunna erhållas, upplysa Ständerna
i alla de punkter, jag bär anmärkt, och som ära
af så ofantlig vigt för statens fördel, heder och
kredit
Med Kihklblom instämde Olof Jakobsson från Sö
dermanlands län, Per Hansson, yckberg, Ole
Carlsson, Magnus Persson, ala från Westmanland
Lars Larsson från Örebro län, Erik Anaersson, St.
Kopparbergs län, Nils Magnusson, Calmare län, Lars
Bengtsson och Nils Jeppsson från Skåne.
CUT PITT MM don 2 Maro