2UHELL IIB, JaStal al SJURUUInN Illadlaad all persavullllgen deltaga uti diskussionen, dock ej böra lemna tillfället obegagnadt att afgifva en enkel förklaring angående tillkomsten och betydelsen af mina omförmälta embetsyttranden. Uti skrifvelse af den 20 Februari sistlidne år, som den 29 i samma månad blef mig meddelad, begärde Rikets Ständers KonstitutiontUtskott, genom dess ordförande, utaf t. f. HofKansleren att bland! annat erhålla del af det eller de inför K. M. util Ministeriella mål förda protokoll, ang. ett lån, som förmodades hafva blifvit för Kabinetlskassans räkt-) ning år 14836 eller 4837 af dåvarande StatsMini-! stern för Utrikes Arenderne framl. H. E. Gr. af! Wetterstedt uti England upptaget. Härå aflät jag den 3 Mars till Hofkanslern det ! svar, alt något lån för Kabinestskassans räkning icke blifvit upptaget hvarken före, under eller efter den af Konst. Utsk. antydde tidpunkt; hvilket svar sedermera blef af Hofkansleren till Konst. Utsk. kännedom öfverlemnadt. Under tiden hade jemväl R. St. StatsUtsk, uti skrifvelse till Hofkansleren af den 48 Februari, begärt att erhålla åtskilliga upplysningar ang. Kabinettskassans tillstånd, på det att Utsk. måtte blifva i tillfälle att erfara, huruvida något anslag för! Kassans utsvifter borde i sammanhang med extra; Statsregl, tagas i betraktande; och sedan denna St. Utsk. skrifvelse den 25 Febr. blifvit mig delgifven, afgaf jag den 7 påföljande Mars det underdån.. Utl. i ämnet som K. M., i anledning af St. Utsk.! framställning i nåder behagat från mig infordra; uti hvilket utlåtande bland annat yttrades: att Statsverkets ditintills fastställde anslag till Ministerstaten under olika tidskiften dels befunnits tillfyllestgörande, dels visat sig för behofven otillräcklige: att i allmänhet de 435 år, som närmast föregått mitt inträde i StatsMinistersembetet, efterlemnat en ganska betydlig brist, tillkommen genom uppgifne orsaker: att MinisterKassan vore besvärad af ett under antydde ogynsamma förhållanden åsamkadt! tryckande deficit; samt att åtgärder blifvit vidtagne för att tillvägabringa en årlig förminskning afl den balancerade bristen. Det är nu dessa båda skrifvelser af den 3 och 7 Mars, som man ansett stå till hvarandra i en stridighet, genom hvars tillvaro jag skulle hafva gjort mig skyldig till en betänklig pligtförgätenhet, eller ett anmärkningsvärdt förbiseende! Men utan att häremot behöfva vädja till hvar och ens bedömande af min framfarna vandelsåsom enskild och offentlig person, vågar jag förvänta, att man vid lemnad uppmärksamhet åt nedannämnda förhållanden skall finna mig icke hafva uti mina omförmälte Embetsutlåtanden, i det närmaste samtidigt afgifne, gjort några uppgifter, som varit med hvarandra, eller med sanning och bättre vetande oförenliga Jag har yttrat, att Kabinetiskassan häftade för en betydlig brist, en balance, ett deficit, men att något lån för samma kassas räkning icke blifvit! upptaget. Dessa yttranden äro begge grundade å verkliga förhållandet; och deras afgifvande i de ordalag och på sätt som skett har tillkommit med afseende å de särskilda omständigheter, som vid hvardera af tillfället varit i fråga och skolat af mig upplysas. Utaf det sammandrag af Kabinettskassans räkenskaper, som, efter mitt afträdande från Stats-Ministers-Embetets utöfning, lär blifvit St. Utsk. meddeladt, upplyses att, sedan Kabinettskassan småningom iråkat en alltmer tilltagande förlägenhet, föranledd deraf, att den anordnade Staten icke motsvarat de till en del oförutsedda och på förhand oberaknelige behofyen och att således föregående års brister måst omsättas medelst anlitande för sådant ändamål af löpande årets ordinarie inkomst, har K. M. år 1836, med hehjertande af desse förhållanden och till förekommande af Kabinettskassans än vidare obestånd, behagad bispringat densamma på det satt att K. M. i nåder låtit, icke uti Kabinettskassans namn eller för dess räkning, utan för den under K. M:s omedelbara dispotition stående kolonial eller Barthelemyfonden samt under inskitd löftesansvarighet af H M. Konungen och H. K. I. Kronprinsen upptaga en lån, ursprungligen af 50,000 IL. Sterl., hvaraf beloppet blifvit af K. M. användt och förskjutet till Kabinettskassans behof, väl för att sedermera af nämnde Kassas disponibla tillgångar successive godtgöras Barthelemyfonden, till amorterande af dess skuld, men utan att någon serskild förbindelse i sådant afseende blifvit för Kabinettskassans räkning afgifven. Likaledes har K. M., af nådig omtanka för möjligheten af Utrikes Depart:s fortfarande verksamhet, tid efter annan hållit Kab. Kassan utan förskrifning tillhanda dels en betydligaure summa utaf K. M:ts enskilde medel, dels beloppet af ett utaf Barthelemy-Kassan hos den så kallade Fileenska fonden negocieradt lån å 60,000 Rdr Hamb. Bko, hvarvid den redan för detta officielt kända och af R. St:s Revisorer anmärkte omständighet, att Kab. Kassan iklädt sig borgens ansvar för sistnämnde försträckning till K. M:ts Barthelemy-fond, efter min öfvertygelse grundad å formen och vilkoren för denna sekondära ansvarighet, ingalunda må anses innebära egenskap af något direkte uti Kab. Kassan upptaget lån. I öfrigt har nämnde Kassa haft ett årligen omvexlande Saldo till tre handelshus, med hvilka Kassan för dess vexel-affärer, eller af annan anledning egt löpande räkning; men detta Saldo, såsom till beloppet beroende af tillfälliga omständigheter och årligen till större eller mindre delåhvarje Konto liqvideradt, är icke heller af beskaffenhet att kunna hänföras under benämning af lån. I enlighet med hvad nu är nämndt, befanns Kab. Kassans ställning, då fråga derom på ofvanberörde sätt väcktes, likasom i en närvarande stund vara sådan, att Kassan hade en betydlig balans, ett deficit, en skuld, om man så vill kalla den; men att Kassan likväl ej i eget namn eller för egen räkning upptagit lån eller förskrifvit något sådant; att de genom upplåning tillkomne medel, som tid efter annan blifvit Kassan förskjutne eller till dess behof använde, äro vordne låntagne icke af Kassan eller mot: dess förskrifning, utan af en annan, från Statsverket skiljd fond; och att Kab. Kassan sålunda väl har ett i sakens beskaffenset grundadt åliggande att, i mon af dertill disponible tillgångar, återgälda de förskotter, som i nyssberörde måtto blifvit Kassan på god tro lemnade; men att Kassan dock hvarken för desse förskotter eller annorledes giort nåson förskrifven