2UHELL IIB, JaStal al SJURUUInN Illadlaad all persavullll-
gen deltaga uti diskussionen, dock ej böra lemna
tillfället obegagnadt att afgifva en enkel förklaring
angående tillkomsten och betydelsen af mina omför-
mälta embetsyttranden.
Uti skrifvelse af den 20 Februari sistlidne år,
som den 29 i samma månad blef mig meddelad,
begärde Rikets Ständers KonstitutiontUtskott, genom
dess ordförande, utaf t. f. HofKansleren att bland!
annat erhålla del af det eller de inför K. M. util
Ministeriella mål förda protokoll, ang. ett lån, som
förmodades hafva blifvit för Kabinetlskassans räkt-)
ning år 14836 eller 4837 af dåvarande StatsMini-!
stern för Utrikes Arenderne framl. H. E. Gr. af!
Wetterstedt uti England upptaget.
Härå aflät jag den 3 Mars till Hofkanslern det !
svar, alt något lån för Kabinestskassans räkning
icke blifvit upptaget hvarken före, under eller efter
den af Konst. Utsk. antydde tidpunkt; hvilket svar
sedermera blef af Hofkansleren till Konst. Utsk.
kännedom öfverlemnadt.
Under tiden hade jemväl R. St. StatsUtsk, uti
skrifvelse till Hofkansleren af den 48 Februari, be-
gärt att erhålla åtskilliga upplysningar ang. Kabi-
nettskassans tillstånd, på det att Utsk. måtte blif-
va i tillfälle att erfara, huruvida något anslag för!
Kassans utsvifter borde i sammanhang med extra;
Statsregl, tagas i betraktande; och sedan denna
St. Utsk. skrifvelse den 25 Febr. blifvit mig del-
gifven, afgaf jag den 7 påföljande Mars det underdån..
Utl. i ämnet som K. M., i anledning af St. Utsk.!
framställning i nåder behagat från mig infordra;
uti hvilket utlåtande bland annat yttrades: att Stats-
verkets ditintills fastställde anslag till Ministersta-
ten under olika tidskiften dels befunnits tillfyllest-
görande, dels visat sig för behofven otillräcklige:
att i allmänhet de 435 år, som närmast föregått mitt
inträde i StatsMinistersembetet, efterlemnat en gan-
ska betydlig brist, tillkommen genom uppgifne or-
saker: att MinisterKassan vore besvärad af ett
under antydde ogynsamma förhållanden åsamkadt!
tryckande deficit; samt att åtgärder blifvit vidtag-
ne för att tillvägabringa en årlig förminskning afl
den balancerade bristen.
Det är nu dessa båda skrifvelser af den 3 och 7
Mars, som man ansett stå till hvarandra i en stri-
dighet, genom hvars tillvaro jag skulle hafva gjort
mig skyldig till en betänklig pligtförgätenhet, eller
ett anmärkningsvärdt förbiseende!
Men utan att häremot behöfva vädja till hvar
och ens bedömande af min framfarna vandelsåsom
enskild och offentlig person, vågar jag förvänta, att
man vid lemnad uppmärksamhet åt nedannämnda
förhållanden skall finna mig icke hafva uti mina
omförmälte Embetsutlåtanden, i det närmaste sam-
tidigt afgifne, gjort några uppgifter, som varit med
hvarandra, eller med sanning och bättre vetande
oförenliga
Jag har yttrat, att Kabinetiskassan häftade för
en betydlig brist, en balance, ett deficit, men att
något lån för samma kassas räkning icke blifvit!
upptaget. Dessa yttranden äro begge grundade å
verkliga förhållandet; och deras afgifvande i de
ordalag och på sätt som skett har tillkommit med
afseende å de särskilda omständigheter, som vid
hvardera af tillfället varit i fråga och skolat af mig
upplysas.
Utaf det sammandrag af Kabinettskassans räken-
skaper, som, efter mitt afträdande från Stats-Mini-
sters-Embetets utöfning, lär blifvit St. Utsk. med-
deladt, upplyses att, sedan Kabinettskassan små-
ningom iråkat en alltmer tilltagande förlägenhet, för-
anledd deraf, att den anordnade Staten icke motsva-
rat de till en del oförutsedda och på förhand obe-
raknelige behofyen och att således föregående års
brister måst omsättas medelst anlitande för sådant
ändamål af löpande årets ordinarie inkomst, har K.
M. år 1836, med hehjertande af desse förhållanden
och till förekommande af Kabinettskassans än vi-
dare obestånd, behagad bispringat densamma på det
satt att K. M. i nåder låtit, icke uti Kabinettskas-
sans namn eller för dess räkning, utan för den un-
der K. M:s omedelbara dispotition stående kolonial
eller Barthelemyfonden samt under inskitd löftesan-
svarighet af H M. Konungen och H. K. I. Kron-
prinsen upptaga en lån, ursprungligen af 50,000 IL.
Sterl., hvaraf beloppet blifvit af K. M. användt och
förskjutet till Kabinettskassans behof, väl för att se-
dermera af nämnde Kassas disponibla tillgångar suc-
cessive godtgöras Barthelemyfonden, till amorterande
af dess skuld, men utan att någon serskild förbin-
delse i sådant afseende blifvit för Kabinettskassans
räkning afgifven. Likaledes har K. M., af nådig om-
tanka för möjligheten af Utrikes Depart:s fortfarande
verksamhet, tid efter annan hållit Kab. Kassan u-
tan förskrifning tillhanda dels en betydligaure sum-
ma utaf K. M:ts enskilde medel, dels beloppet af
ett utaf Barthelemy-Kassan hos den så kallade Fi-
leenska fonden negocieradt lån å 60,000 Rdr Hamb.
Bko, hvarvid den redan för detta officielt kända och
af R. St:s Revisorer anmärkte omständighet, att Kab.
Kassan iklädt sig borgens ansvar för sistnämnde för-
sträckning till K. M:ts Barthelemy-fond, efter min
öfvertygelse grundad å formen och vilkoren för den-
na sekondära ansvarighet, ingalunda må anses in-
nebära egenskap af något direkte uti Kab. Kassan
upptaget lån. I öfrigt har nämnde Kassa haft ett
årligen omvexlande Saldo till tre handelshus, med
hvilka Kassan för dess vexel-affärer, eller af annan
anledning egt löpande räkning; men detta Saldo, så-
som till beloppet beroende af tillfälliga omständig-
heter och årligen till större eller mindre delåhvar-
je Konto liqvideradt, är icke heller af beskaffenhet
att kunna hänföras under benämning af lån.
I enlighet med hvad nu är nämndt, befanns Kab.
Kassans ställning, då fråga derom på ofvanberörde
sätt väcktes, likasom i en närvarande stund vara
sådan, att Kassan hade en betydlig balans, ett defi-
cit, en skuld, om man så vill kalla den; men att
Kassan likväl ej i eget namn eller för egen räkning
upptagit lån eller förskrifvit något sådant; att de ge-
nom upplåning tillkomne medel, som tid efter annan
blifvit Kassan förskjutne eller till dess behof använ-
de, äro vordne låntagne icke af Kassan eller mot:
dess förskrifning, utan af en annan, från Statsverket
skiljd fond; och att Kab. Kassan sålunda väl har ett
i sakens beskaffenset grundadt åliggande att, i mon
af dertill disponible tillgångar, återgälda de förskot-
ter, som i nyssberörde måtto blifvit Kassan på god
tro lemnade; men att Kassan dock hvarken för des-
se förskotter eller annorledes giort nåson förskrifven