bör vid Riksförsamlingens första sammanträde föra ordet, vore kisterisk, emedan Håbo härad af samma län finnes först nämadt i Bondeståndets matrikel, och att då denna fråga desgutora är af underordnad beskaffenhet. någet särdeles afseende derå ieke synes böra fistas; — att ett serskildt stadgande rörande val till deputerade för markegångssättningarne vero desto nödvändigare, som i händelse det nya Grundlagsförslaget vardet antaget, desse deputerade icke kumna, såsom förut, inom de serskilda Riksstånden utses, men kande derföre. icke föreställa sig, att, såsom en ledamot yttrat. någaet vacklande eller täta förändringar vid marke-: gångstaxornas upprättande skela komma att äga. tum, ty han vore öfvertygad, att, sedan det rätta och lämpliga i detta afseende en gång blifvit funnet detsamma skall bibehållas. Om Riksdagars hållande hvartannat år, yttrade han, att Utskottet trott att enär representationen i andra kenstitatienela stater (såsom Framakrike ech England, der konstitutionela lifvet hunnit em större utveekling, till dessa matieners stora belåtenhet) årligen församlas, det för Sverige icke kunde vara utan sin stora nytta, att Riksförsamlingen hvart annat år finge sammarträda, emedan Utskottet föreställt sig, att regering oeh folk derigenom skulle blifra förtroligare med hvarandra, samt styrelse-åtgärderre erhålla bättre konmtrell och följaktligen en grundlagsenligare riktning; och då ett grundlagsförslag af Ständerne redan blifvit amtaget till behandling vid nästa riksdag derom, att riksda-: garne hädanefter icke urder något vilkor böra få. räcka längre än sex månader, samt, enligt Utskottets förslag, Riksförsamlingen ieke skall bestämma sina egna, utan nästföljande Riksförsamlings ledamöters arfvoden, kan jag icke finwa, att, i anseende till. kostnaderne derföre, någon fara för förslagets anta-. gande är för banden, helst jag icke vill föreställa mig, att hvarkern hog enskilde representanter eller hos Riksförsamlingen i allmänhet en sådan anda skall blifva rådande, att de anse sig arbeta för dagspenring, och derför skulle obilligen stegra arfvodena. Att förslaget i sin helhet skulle vara vådligt för Bon-. deståndet och komma att utgöra dess olycka, kunde han så mycket mindre inse, som, då Bondeståndet derigenom fått sig tillagd en betydligen utvidgad re presentationsrätt, det komme att bero af detsarama sjelft att utse sådane representanter, som äro värde dess förtroende. Vice Talmannen Per Eriksson vore förekommen af Hans Jansson och Zetterberg, och ville derföre endast anmärka, att stadgandet i 70 , att minst tr. dagar böra förflyta emellan hvar och en af de i samma omförmälde öfverläggningar, syntes honcm olämpligt, enär han ej kunde finna något skäl hvarföre en sådan tid bör bestämmas. 73 :s stadgande, 2att alla val skola ske med sutna sedlar, men alla ardra omröstnirgar öppet, borde vara omvändt. Gillade i öfrigt enkammar-systemet. Ni!s Persson från Södermanlands län gillade icke Heurlins anmärkning om Talmännens utväljande en dast för 44 dagar i sender, af samma skäl som Hars Jansson. Hvad angiek anmärkningen, att enär StatsBankooeh Riksgäldsverkens revisioner skola börjas den 435 September, och Riksförsamlingen sammanträda i början af November månad, revisionerne sku!le komma att fortfara under någon del af riksdagarne, så hade detta förhållande jemväl blifvit af Utszottoet insedt; men då rikshufvudboken icke kunde vara afslutad och färdig till granskning förr än i medio at September månad, hade ett annat stadgande i detta afseende icke kunnat föreslås, och då revisionerne endast komme att fortfara en eller annan vecka efter riksdagens början, då några vigtigare riksdagsärender icke komma under handläggning, kunde han icke befara någon olägenbet af berörde stadgande. Gillade Utskottets förslag, att en motion bör, utan remiss till Utskott, förfalla, då den af tre fjerdedelar utaf Riksförsamlincsen egilias, hufvudsakligen af ena handa skäl som Hans Jansson. Ville icke bestrida att de föreslagne stadganderne i 414 och 4142 S. angående val och omröstningar, syntes något otyd liga, men då bestämda stadganden för de i samma S3 omförmälde fall vore af nöden, och ett förtydli gande af dessa stadganden icke lämpligen torde kunna tillvägabringas, hemstäl!de han, att berörde 85 må godkännas. Gillade Riksförsamlingens sammanträdande på En kammare, äfvensom riksdagarnes hällande hvartamnat år, helst om man besinnade 1:0 att, då den tid och de utgifter, som riksdagarne kittills medfört, tagas i beräkning, kostnaderne för riksdagar hvart aanat år icke serdeles lära komma att öfverstiga närvarande riksdags kostmad; ech 92:0 att en mängd vigtiga samhällsfrågor, såsom nya lagförslagets antagande, de ekonomiska författningarnes granskning och förändrande, samt grunderne för landets skattläggning, m. m. fordra Knnungs och Ständers gemersamma öfverläggning och beslut, hvarfore Rikets Ständer hade allt skäl att örska, det riksdagar utan långa mellantider reå komma att ega rum. Sedan dessa frågor blifvit afgjorda, och riksdag kvart annat år icke skulle finnas behöfiig, kunde detta stadgande förändras, saen för närvarande borde förslaget bifal!as. — Deruti instämde Johannes Andersson från Calmare läm, Olof Benjaminsson från Götbeborgs och Bohus län och Jan Andersson från Westerås län. (Forts. följer.) STOCKHOLM den 13 Februars:. Danska tidningar inträffade i går, och Tyska, Engelska och Fransyska ankommo i natt. De SLA Lilla undarväittalcar från Tfandan af dan OM