4 SELEA SENAST stora företag de Förenta Staterna varit mäktiga genom .den utvidgning, som privatbankernas tillwaro gifvit åt krediten och spekulationsandan, imnedan de änmu höllo sig inom. behöriga gränser. Ingen kan således jäfva, att dessa inrättningars ändamålsenliga beskaffenhet i alla hänseenden är af ett oberäkneligt inflytande på el! lands välfärd, och när man betraktar allt detta så vinner frågan derom ett intresse, som icke kan vara för någon fremmande. För att genast, i korthet och utan förbehåll tillkännagifva på hvilken punkt vårt omdöme derom befinner sig, få vi yttra den öfvertygelsen, all ge under de sednare åren här i landet inrättade privatbankerna hittills åstadkommit en vär sendtlis lättnad i allmänna rörelsen; men tillika, att om de allt framgent få fortfara på samma fot son hittills, så kommer i dem ofelbart att uppvesa en makt, som inom mindre än en mansålder skall sprida och fästa sina rötter i hela landets jordmån, samt ett privilegiioch korporationsintresse starkare än något annat i vårt land, och måhända, nej, ganska säkert i stånd att bjuda både Regering och representation spetsen ernot all inskränkning af de monopolier de en give erhållit, så framt en sådan inskränkning icke under tiden skulte beredas af sig sjelf genom. någon banks stoppning, och den reaktion den skuile medföra i opinionen, då 1:kväl åtföljd af den fruktansvärdaste skakning uti det allmänna förtroendet och af många familjers ruin. Vi skole söka att närmare redogöra för anledningen till denna åsigt, glade, om vi genom någon vederläggning kunna föranledas att modifiera denna farhåga. Hvar och en känner numera någorlunda naturen af en bankinrättning i dess enklaste beskaffenhet. Det är en kassa, der en mängd personer insätta de besparingar, de på en tid kunna undvara, för att göra dem fruktbärande Kassans förvaltare, det vill säga bankens delegare eller styrelse, betalar insättaren derför en låg ränta, och lånar i sin ordning ut penningirna till andra emot en högre, då skilnaden mellan den lägre och den högre räntan blir bankens vinst. En sådan bank är ännu endast en mellanlänk, ett slags mäklare mellan de långifvande och de lånbehöfvande; den år för penningerörelsen i orten, hvad bjertat är för blodomloppet i mennaiskokroppen, och dylika inrättningars nytta, om de förvaltas med ordning och redtighet, Ligger klart för hvars mans ögon, så vida man ;i allmänhet anser nyttigt, att kapitalerna icke läggas på kistbottnen utan användas till frambringande af nytt arbete och ny produktion. Men nu kan en sådan bank drifva sin rörelse icke allenast med verkligt mynt, utan äfven med egna sedlar. Dessa äro antingen anvisningar på andra att betala till innehafvaren en viss summa penningar, eller sådana anvisningar på bankes sjelf att vid anfordran betala i vanligt mynt den summan, hvarå de lyda. Vinsten på dessa sedlars utgifvande och hemligheten i sedelbankrörelsen består egentligen deri, att banken kan låna ut så mycket i sådana sedlar, att sammanräknade beloppet, hvarå de lyda, till en viss grad öfverskrider den valuta i kontant mynt, som banken måste hålla färdig till deras inlösen. Ty behållningen blir då naturligtvis icke blott räntan på egna kontanta penningar eller den nyssnämnda skilnaden emellan den lägre räntan på de medel banken upplånat och der högre på samma medel, när de utlånas till andra, utan äfven räntan på öfverskottet eller de sediar, för hvilka den icke eger någon valuta. Denna vinst blir således större, i samma mån, som hanken kan hålla ett större sedelbelopp ständigt utelöpande. Det förnämsta medlet härtillär att få utgifva så små sedlar, att de blifva begagnade i de dagliga hushållsbehofven. De spridas då på flera händer, och blifva snart det löpande myntet hos menige man, som, när den en tid fått vana vid och förtroende till dem, endast ser på den graverade texten och glömmer alt de icke äro annat än enskildas skuldsedlar. Hvarje bank håller derföre framför allt ifrigt på rättigheten alt få utgifva dessa små sedlar, och man kan vara öfvertygad, att frågan om en inskränkning 1 denna rättighet från 2 till 40 Riksdalers valörer skulle från många väcka elt större motstånd och förorsaka mer bearbetning än frågan om mången den vwigtigaste af folkets rättigheter. Nu är det för att erhålla säkerhet mot fallissementer stadgadt, dels att bankdelegarne skola utgöras af ett visst antal, dels att den sammanräknade fonden icke får understiga en viss större summa, dels också, att jemte en viss andel af aktiernas belopp, t. ex en fjerdedel i kontanta penningar, skola säkra inteckningar i fastigheter för det öfriga beloppet nedsäl!as i ränterierna, dels ändtligen att samtlige delegarne skola vara ansvarige, en för alla och alla för en, för bankens förbindelser. TLåtom oss nu se hvad fördelen bäraf blitver, Es person eger t. ex. 40.000 Rdr kontant och en lardtesendom af 50,000 Rars värde. Han låter inteckna denna egendom för 30,000 Rdr, och insätter denna inteckning jemte de 40,000 Rdr kontant i banken. Härigenom kan ban icke blott draga ränta på dessa 40,000 utan äfven; medelst den efvan beskrifna sedelcirkulationen, på de 30,000, samt ändå på samma gång njuta afkastningen af sin egendom. Detta har också visat ag vara förhållande i alla de nuvarande ban