4 SELEA SENAST
stora företag de Förenta Staterna varit mäktiga
genom .den utvidgning, som privatbankernas till-
waro gifvit åt krediten och spekulationsandan,
imnedan de änmu höllo sig inom. behöriga grän-
ser. Ingen kan således jäfva, att dessa inrätt-
ningars ändamålsenliga beskaffenhet i alla hän-
seenden är af ett oberäkneligt inflytande på el!
lands välfärd, och när man betraktar allt detta
så vinner frågan derom ett intresse, som icke
kan vara för någon fremmande.
För att genast, i korthet och utan förbehåll till-
kännagifva på hvilken punkt vårt omdöme derom
befinner sig, få vi yttra den öfvertygelsen, all
ge under de sednare åren här i landet inrätta-
de privatbankerna hittills åstadkommit en vär
sendtlis lättnad i allmänna rörelsen; men tillika,
att om de allt framgent få fortfara på samma
fot son hittills, så kommer i dem ofelbart att
uppvesa en makt, som inom mindre än en mans-
ålder skall sprida och fästa sina rötter i hela
landets jordmån, samt ett privilegii- och kor-
porationsintresse starkare än något annat i vårt
land, och måhända, nej, ganska säkert i stånd
att bjuda både Regering och representation spet-
sen ernot all inskränkning af de monopolier de
en give erhållit, så framt en sådan inskränkning
icke under tiden skulte beredas af sig sjelf ge-
nom. någon banks stoppning, och den reaktion
den skuile medföra i opinionen, då 1:kväl åt-
följd af den fruktansvärdaste skakning uti det
allmänna förtroendet och af många familjers
ruin.
Vi skole söka att närmare redogöra för an-
ledningen till denna åsigt, glade, om vi genom
någon vederläggning kunna föranledas att mo-
difiera denna farhåga.
Hvar och en känner numera någorlunda na-
turen af en bankinrättning i dess enklaste be-
skaffenhet. Det är en kassa, der en mängd per-
soner insätta de besparingar, de på en tid kun-
na undvara, för att göra dem fruktbärande
Kassans förvaltare, det vill säga bankens delega-
re eller styrelse, betalar insättaren derför en låg
ränta, och lånar i sin ordning ut penningirna
till andra emot en högre, då skilnaden mellan
den lägre och den högre räntan blir bankens
vinst. En sådan bank är ännu endast en mel-
lanlänk, ett slags mäklare mellan de långifvande
och de lånbehöfvande; den år för penningerö-
relsen i orten, hvad bjertat är för blodomloppet
i mennaiskokroppen, och dylika inrättningars nyt-
ta, om de förvaltas med ordning och redtighet,
Ligger klart för hvars mans ögon, så vida man ;i
allmänhet anser nyttigt, att kapitalerna icke läg-
gas på kistbottnen utan användas till frambrin-
gande af nytt arbete och ny produktion.
Men nu kan en sådan bank drifva sin rörelse
icke allenast med verkligt mynt, utan äfven
med egna sedlar. Dessa äro antingen anvisnin-
gar på andra att betala till innehafvaren en viss
summa penningar, eller sådana anvisningar på
bankes sjelf att vid anfordran betala i vanligt
mynt den summan, hvarå de lyda. Vinsten på
dessa sedlars utgifvande och hemligheten i se-
delbankrörelsen består egentligen deri, att ban-
ken kan låna ut så mycket i sådana sedlar, att
sammanräknade beloppet, hvarå de lyda, till en
viss grad öfverskrider den valuta i kontant mynt,
som banken måste hålla färdig till deras inlö-
sen. Ty behållningen blir då naturligtvis icke
blott räntan på egna kontanta penningar eller
den nyssnämnda skilnaden emellan den lägre
räntan på de medel banken upplånat och der
högre på samma medel, när de utlånas till an-
dra, utan äfven räntan på öfverskottet eller de
sediar, för hvilka den icke eger någon valuta.
Denna vinst blir således större, i samma mån,
som hanken kan hålla ett större sedelbelopp
ständigt utelöpande. Det förnämsta medlet härtillär
att få utgifva så små sedlar, att de blifva be-
gagnade i de dagliga hushållsbehofven. De spri-
das då på flera händer, och blifva snart det lö-
pande myntet hos menige man, som, när den
en tid fått vana vid och förtroende till dem,
endast ser på den graverade texten och glöm-
mer alt de icke äro annat än enskildas skuld-
sedlar. Hvarje bank håller derföre framför allt
ifrigt på rättigheten alt få utgifva dessa små
sedlar, och man kan vara öfvertygad, att frå-
gan om en inskränkning 1 denna rättighet från
2 till 40 Riksdalers valörer skulle från många
väcka elt större motstånd och förorsaka mer
bearbetning än frågan om mången den vwigtiga-
ste af folkets rättigheter. Nu är det för att er-
hålla säkerhet mot fallissementer stadgadt, dels
att bankdelegarne skola utgöras af ett visst an-
tal, dels att den sammanräknade fonden icke får
understiga en viss större summa, dels också, att
jemte en viss andel af aktiernas belopp, t. ex
en fjerdedel i kontanta penningar, skola säkra
inteckningar i fastigheter för det öfriga beloppet
nedsäl!as i ränterierna, dels ändtligen att samt-
lige delegarne skola vara ansvarige, en för alla
och alla för en, för bankens förbindelser. TLå-
tom oss nu se hvad fördelen bäraf blitver, Es
person eger t. ex. 40.000 Rdr kontant och en
lardtesendom af 50,000 Rars värde. Han låter
inteckna denna egendom för 30,000 Rdr, och
insätter denna inteckning jemte de 40,000 Rdr
kontant i banken. Härigenom kan ban icke
blott draga ränta på dessa 40,000 utan äfven;
medelst den efvan beskrifna sedelcirkulationen, på
de 30,000, samt ändå på samma gång njuta afkast-
ningen af sin egendom. Detta har också visat
ag vara förhållande i alla de nuvarande ban-