ndast ville anföra, att orden Riksdag och Riksförsamling blifvit i åtskilliga nyttjade uti samma bemärkelse. Olcf Partsson från Gefieborgs Län framställde fölfande anmärkningar emot Utskottets förslag, i me: morialet N:o 68. Kunde ickeinse behofvet af lagtima Riksdags hållande hvartannat år, hvarigenom en betydlig tHlökning uti de redan med skäl öfverklagade dry-! ga Riksdagskostnaderne blefve en gifven följd, helst å hela Riksförsamlingen, jemte nåmndernes och Ut-skottens kanslier och vaktbetjening, komme att er-hålla aflöning ur Statskassan. Ansåg tillräckligt, att lagtima Riksdag hålles hvart tredje år, oberoende af blifvande urtima Riksdagar. Att Utskottet ur grundlagen uteslutit en stor del af bestämmelserna för Riksdagsärendernas behandling, hvilka skola komma att uppfattas uti en så kallad arbetsordning, skulle komma att medföra allt för menliga följder, enär olika stadganden för hvarje Riksdag härutinnan torde komma att gälla. Ansåg framför allt nödigt, att nuvarande Beväilningssom allmäxrna B:svärsoch Ekonomi Utskotten såsom fasta Utskott uti grund lagen bibehållas, emedan flera Utskott nödvändigt måste befordra ärendernas skyndsamma handläggning. Kunde icke gilla stadgandet i 72 om Riksförsamlingens och stora nämndens rättighet, att genast 2edldyga förslag, som af Riksdagsmän väckas, så länge Svenska folkets representanter varda vid deras rättigheter i öfrigt bibehållne. Det skulle äfven föranleda vidlyftiga diskussioner öfver outredda saker, och sluteligen votering, hvilket allt endast förersakade, i en stor församling, mycken tidsutdrägt samt oberäkneliga obehagligheter och splittringar. Rörande den uti 73 föreslagna öppna votering, instämde han uti Prosten Odmens reservation. — Deruti instämde Olof Lindbäck från Hallands Län, Lars Bengtsson från Skåne samt Olof Olsson från Westerbotlens Län. Strindlund ansåg sig såsom tillhörande Ståndets minoritet i denna fråga icke kunna deltaga i fullföljandet och utvecklingen äf majoritetens beslut, utan ville endast reservationsvis framställa de hufvudsakligaste anmärkningar han emot detta förslag funnit nödvändiga. Man borde först bestämma tiden för Riksdagarnes bållande och organiserande, samt vilkoren för valen till representanter, på det man sedermera, vid förslagets utveckling, kunde ega någon gränd att stödja sig på, och såmedelst undvika atl:på förhand, och i ovisshet om denna grund, uppgöra spridda föreskrifter, hvilkas tillämpning man följaktligen icke kan förutse; och då KonstitutionsUtskottet, enligt hvad memorialet pag.:6 och på andra ställen:tydligeft, gifver vid handen, förbehållit sig att framdeles få räta och förändra de förslag, det nu a-vifvit, kunde han icke inse hvartill öfverläggning och. beslut öfver detacjerna i samma förslag skall tjena, emedan man med temlig säkerhet kunde förutse, att Utskottet. efter det grunden för kammarbildningen blifvit bestärgd, skall nödgas så förändra dessa detaljer, att ganska mycket af hvad nu är föreslaget kommer att borttagas. Talade lika med Olef Persson emeöt Riksdags hållande hrartannat år, med afseende på de betydliga kostnader Riksdagarae undernärvarande förhållanden för Statskassan; medföra, och på det förhållande tillika, att derutur framdeles skulle tagas jemväl representanternes arfvoden, hvilka -Tal. trodde-komma att blifva rundeligen tilltagne, enär det vore mer än sannolikt, att de, som blifva till representanter utsedde, komme att, åtminstone till största delen, bestå af förnäma personer, som ej äro vane vid besparing eller inskränkningar. Ansåg det derföre böra förblifvra vid hvad hittills fnnes stadagdt, att Riksdagsmännen skola af de väljande sjelfva förses med tillräckligt och anständigt underhåll under Riksdagarne, och att följakt-! ligen någon ändring i valdistriktens beslut röran-! -äe arfvode icke må kunna sökas i annan händelse, än då arfvoderna blifvit till allt för ringa belopp bestämda. Instämde i afseende på den öppna om-: röstningen uti Prosten Ödmanns reservation. Ville 1 öfrigt endast förbehålla sig att emot förslaget framdeles få afgifva sin reservation, på det, sade han, ;man i en kommande tid, då erfarenheten ädagalagt att Bondeständet genom berörde förslags pantagande vid innevarande Riksdag beslutat sin acgen olycka, jag hvarken må äga anledning förebrå mig sjelf, eller af andra kunna tillvitas, att hafva sdertill bidragit., — Deruti instämde Lars Petersson från Blekinge, Peter Persson och Peter Johnsson från Calmare, Olof Benjaminsson från Götheborgs each Bohus, Matts Ersson från Stockholms, Peter Persson i Slätthult från Jönköpings, Anders Apodersson från Östergöthlands samt Erik Persson från Getleborgs län, den sistnämnde med tillägg, att han jemväl instämde med Olof Persson. Anders Frysen gillade Utskottets förslag om val af talmännen. äfvensom om Riksdags hållande hvartannat år, med ansåg dock motionstiden i sådant fall böra inskränkas till 14 dagar från Riksdagens äppnande, dels med afseende på den korta mellantiden emellan Riksdagarne, dels af den omständighet, att före motionstidens utgång Utskottens egentliga verksamhet icke kunde börjas. Uti 82 8 borde bestämdt stadgas, att Konungen. antingen . vid Riksdageos öppnande eller sist inom 44 dagar derefter, skall för Riksförsarhlingen uppgifva alla statsbehofver i ett sammanhang, så väl i afseende å den extra som ordinarie Statsregleringen, på det icke, såsom för närvarande sker, Kongl. propositioner och skrifvelser om Statsanslag må kunna, under hela Riksdagstiden, till Ständerna öfverlempas och obehörigen förlänga Riksdagen. Stadgandet i 88 S att, då anledning förekommer att emot någon för statsutgifterne redovisande tjensteman yrka ansvar, sådant må hos Konungen anmäfas, ansåg han böra så förändras, att Riksförsamlingen, utan denna omväg, kan uppdraga åt Justitie-ombudsmanneiis.att dylika förseelser beifra. Talade för voterifig Mid val och omröstningar med slutna sedlar, och ansäg att, enär Riksdagar bvartannat år skola bållas, i Grundlagen borde bestämdt stadgas, att Riksdag icke under något vilkor får fortfara längre än 3 eller högst 6 månader. Anders Nilsson från Östergöthlands län talade för Riksdags hållande hvart tredje år, och instämde i öfrigt .med Hans Jansson. — Deruti förenade. sig Gustaf Petersson,:; Anders Johnsson i Tuna, An ders Johnsson i Ökna och Nils Gustaf Nilsson, alls från Östergöthlands, Peter. Mårtensson och Jona: