Her ett bidrag till Svenska uppbördsverkets
historia
Ibland de många serskilda skattetitlar, som,
efter hand tillkomna för vissa tillfälliga behof,
småningom förvandlats till parmanenta utskyl-
der och ännu i dag betunga jordbruket, äro
den s. k. byggningshjeipen och saltpetergärden.
frenom serskilda Kengl. resolutioner af åren
4644, 1689, 1748 och 1766 är likväl stadgadt,
att dessa gärder skola utgöras, icke i persedlar,
utan i penningar, hvilka förvandlas till alterum
tantum, eller dubbla beloppet af kronovärdiet,
så att byggningshjelpen för ett helt hemman, i
de orter der sådan utgöres, skulle stiga till 42
sk. och saltpeterhjelpen till 29 sk. 6 rst. Bko.
Icke desto mindre har man på ett och annat
ställe fortfarit att uttaga båda skatterna i per-
sedlar efter markegång, så att t. ex. i Calmare
län byggningshjelpen, 9 timmerstockar och en
syll på mantal, utgått med 10 Bdr 46 sk., och
saltpeterhjelpen, bestående af 5 tunner jord, en
tunna fårgödsel, 4-2 tunna aska, 3 lass skatte-
ved, 2 kärfvar halm och 2 iöskedagsverken, ut-
gått med tillsammans 3 Rdr 7 sk. 4 rst. eller
för båda mer än tio gånger hvad som lagligen
bordt betalas. Det infrasslade, och för den pro-
fane nästan outredliga förhållandet med vårt
uppbördsverk gör, att mängden af skattdragan-
de, serdeles allmogen, icke känner gränsen för
sina rättigheter och skyldigheter, och således
belt enkelt utgör hvad som påföres dem i de-
betsedeln. Under förra Riksdagen blefvo likväl
någre fullmäktige af Bondeståndet från Calmare
lån gjorde uppmärksamme på gällande lagar i
detta fall, och anhöllo hos Regeringen om rät-
telse i det existerande oskicket. Ehuru saken
var lika enkel som tydlig, och en skyndsam åt-
gärd således var att förmoda, dröjäe den likväl
i fyra år eller till d. 26 Oktober 4838, då en
Kongl. skrifvelse omsider utfärdades till Kam-
markollegium och Statskontoret med föreskrift
för uppbördsmännen att med byggningshjelpens
erläggande förfara enligt resolutionen af 4689
och Kongl. förklaringen af 4748. Den i slutet
af Oktober daterade Kongl. skrifvelsen trycktes
väl först i December månad i Författningssam-
lingen, men man skulle trott, att nu åtminstone
det olagliga uppbördssättet bordt taga slut, i-
synnerhet sedan Hr v. Hartmansdorff, så känd
för sin förmåga alt läsa lagen, blifvit Landsböf-
ding i länet. Detta skedde likväl icke, ty för-
fattningen publicerades först fram på året 1859
inom länet, sedan uppbörden efter den lagstri-
diga methoden redan var verkställd. Nu åter
står likväl den andra frågan, om saltpeterhjel-
pen, hvars uppbördssätt, emot gällande författ-
ningar, ännu sker i persedlar, och således, efter
hvad vi förut nämnt, till nära tio gånger rätta
beloppet. Man bör dock förmoda, att någon
representant fäster uppmärksamhet härpå och
söker åstadkomma en behböflig rättelse,
Alinge OO