anade uppgift att Utskettet förefunnit en förteckMing på kabinettskässans skätder vid 1844 ärs Sfut,: ihspektoren lärer således verkligea redan. skuldsatt. kassan, och då detta ej lärer S j ske. genom egentligt lån, söm skall in specie åerställås, måtte det hafva sketl genom försträcking eller .iån al.penuingar. set Men Folkbladet säger ju äfven att en annan Yönd ellet kassa Förskjutit medel ull kabirettskässan Och sedan sjelf upptagit lång så vida nu Folkbladet ej med denna fond menar inspektojens Caen, Som intet har alt skaffa med bruket eller statens, så är ju i alla fall Tån i bruksäsareris eller statens namn gjordt. Det betyder då intet, om man antager, atl lån blifvit tagua Tör kabinetiskassans räkning för alt refundera, hvad. inspekloren. tagit ur en an: van bruksägares. fond, eller om förhållandet, på sätt bi adet upp-. ufver, varit omvänd. ; Hur man altså vänder sig med Folkbladets: förklaring, förblifver dock tvetydig sheten äniar vkika stor. i1 Ön sluthger inspoktore sen -ståttsi det sförhålstbhide till bruksägaren; som in contretd existerår mellan Regeringen och S ändetna, eller Mt det år den förra uttryckligen. förbjudet, vate sig alt SUpptaga. lån eller riket. med gäld belasta, utan: de sednares samtyeke, bvarlill, tjen 1, då hela! skiknelsen ? , geten Ka LL NR He, Brukspatron Petres anförande. i Tisdagens ;Talmanskonklav, hvilket han jemwväk uppläste i Borgareståndet sist! gårdag;införesshärz nedäån. Pet sär vett Hytt pProF pi denne representants sällsynta förrhåga att gruppera en mängd SerAStulda detafjer, till ch Bjert och träfforide färaklersinålning: str Bagge, Representant för staden Uadevalla; har; genomisin motion, förnyat dem flera gånger,inomtalmanskonferset, behandkkde frågan öm åtgärders vidtagande, för åttpäskytida riksHigens slut. Det är natorligt, Aut denna fråga tigger våra kommittenter .om. hjertat. Det är äfven obestridligt, att den, f för en och hvar bland s588yX äringentingfindre än lUkgiltig. Jag vill Ru, icke upplaga: stiden med Alt räsonnera -öfver slensammas pådet sätts som: vaänligkyvis: sker; eller. sniter dem ganta, väl hekanta slentrianemBättre är att tillse, det frågan, betraktas från enssyn-. spunpkt;ssom möjligtvis. kanrställa sden;i klar dag. nvAnena sidan förekommer,s atts ifall Kongl Maj:t: nu skulleslåta shastigt afblåsa riksmötet, sen väsendtligftdek af hela det döregåendessriksdagsarbetetgiek förlonadt. Det allmänna: skulle sderigenom: komma alt lida mycket. Någon dörrsklaring häröfver erfordras. icke för dem; ssom sgjort.sig förtrogna ej. blott. medoden mängduaf siksvigtiga mål, vilka vid. riksdagen sförevarit -.eehiännu. återstå. utan äfven. med. massåmsaf obtatsförvaltningens:, långsamt. mognade brister. Det synessoekså kunna tagasdför afgjordt, att en spefallning från ; Kongl: Majt omsriksdagens afyblåsande; innansRiketsyStänder sbunnit afsluta sina maktpåliggansde. göromål svårligen, vore verkställbar, med mindre, än att de fleste Mbland. Kongl. Maj:ts nuvarande Rådgifvare förut hade .fesignerat och lemnat. rum lör Regerings-ledamöter, mindre nogräknade, i afseende på möjkiga följder af den vid. kommande; riksdag föregranskningen af Statsrådets. prötokolier. ÅA andra sidan deremot, må det ej nekäs, alt årbetet vid, riksdagen saknar. den. impuls, om let måste ega, föratt rastlöst fortskyndas med den kraft, som utan skada för. ärehdernas gru adSa hehandling vore. Möjlig. Denna impuls måste, Må RA hafva sin rot hös regeringsmaku är. visserligen sannt, att Sänder na vid ct riksdag ofta arbetat med exemplarisk nit. Det är äfven obestridligt, att närvarande riksMölfe icke KaR med någon ännab riksdag jemföras, i ahseende till göromålens vidd, Omfattsits och vigt; men deremot är det ock tn beKlägansvärd sanning, alt Könungens regering ätdiig, vid någon föregående riksdag; Varil så Settidig, som nu, hvad angår handläggningen af de på densammå ankommande riksdagsärentler. Ri betydtigt antal sålunda tilltyggalagda riksdägsmånader utgöra för verkställände makten en söyetksathhetstid; så lång, att jag: ahiser mig ega Töllt fögatt? på Törhålländet, i denna del, fösta Nppmårksamheten. När män ser dylika exempel pilvas afiden andra statsinakten, här mån ffinher eh såansentig tid dötillråeklig, Tör att besvåra Rikets StändersTangt för detta expedieHar slvitvelsef Och för att resofverd öfver de frågor; hvilka, derest Rikets Ständers längesedan fattade beslut icke skola blifeå nultet, Mäste TGL riksdägens öpp afgöras, Huru vilt man. A Vita; att Rikets Städder skola fortfåra råed Sförmitiskadt arbetsnit, huru vill Män, undör ssädafie omständigheter, blant! dett öch deras fåezatidner, förhindra modlöshet och Missbelåtejhet 7 Lägger mannu härtill det förklerande Fä alldeles origtiga begrepp, somStyrelsen (endess dfficiella Organ3, Statstidningens, från trännstat nFligek repföductärade Htsddelaride), fåtit SA Frkets Hu församtäde Ständer Törespegla. SERBN tatt de vgentliga Kiidrön för riksSförtikyndande till attt mål äre ätt söka Fide ädiministFaliom stdtömagtens Härvärdide STAUntg Dent vörkär 1örläman de OCK återHade PING öHnens töäktioner. Der bpt