RIESDAGEN.
Er Th. Petres reservation i Borgareståndets
plenum den 30 Januari, i frågan om gar-
desregementerne.
Hr Gustafssons motion, rörande gardesregemen-
terne, synes mig hafva inom Borgarestindet förtjenat
en annan behandling, än den förenade Stats- och
Ekonomiutskottet egnat deråt. Detta sammansatta
Utskott hade tillstyrkt, att den vigtiga motionen skulle
förfalla, och Borgareståndet behagade, vid ärendets
föredragning, under ett af Julens plena, till och med
utan diskussion, godkänna Utskottets åsigt. Nu är
det imedlertid icke blott den enorma kostnaden för
gardesregementerne uten hela hufvudstadens garni-
sons apparat i sin helhet, som tager uppmärksamheten i
anspråk. Om man äfven i denna del skulle anse flär-
den och fåfängan kräfva ett betydande offer å sta-
tens sida — om man till och med skulle påstå. att
undersåtlighetens ofta missförstådda åsigter borde
härutinnan få gälla mer, än en sträng statshushåll-
nings fordringar — om man, efter lätt anade fram-
ställningar i denna syftning, icke skulle finna mö-
dan värdt att dem besvara, så förekomma likvil
dessutom, till eftersinnande, vissa med ämnet npär-
beslägtade frågor, som ingalunda äro af den beskaf-
fenhet att böra undanskjutas. Eller är det politiskt
nyttigt och väl betinkt, att gardesregementerne fort-
farande förblifva i deras, från rikets allmänna för-
svarsverk strängt afskiljda skick? Innefatta gardes-
regementerha någon plantskola för den högsta mili-
tärbildningen — för de högre civilembeten, hvartill
närvarande styrelse från dessa regementer framdragit
vissa gynnade sujetter — för den humanitt och det
medborgerliga sinne, som hos embetsmannakorpsen
i ett konstitutionelt land aldrig bör saknas? Hafva
gardesregementerne tillskyndat landets regering någon
fördel, vare sig i moraliskt anseende eller i yttre
säkerhet? Vittnar historien att gardesregementerne,
i fordna dagar, tagit den framfarna styrelsen i hägn
för revolutioner eller dertill uppmuntrat och bidra-
git? Kunna Sverges Rikes Ständer gilla, att den
blinda lydnaden sträcker sig utom gardesregemen-
ternes eget subordinationsfält, till den terräng, som
inom ett Riksstånd är inrymd den del af desse korpser,
åt hvilka börden tillerkäntrepresentationsrätt? Bära
fästningarne Carlsten och Carlsborg intet vittnesmål
i detta afseende? Har Stockholms befolkning — den
högre så väl som den ringare — funnit sig, genom
gardesregementernes tillgörande, väl betryggad under
4838 års oroligheter? Hvad slags inflytande utöfva
gardesregementerne uppå Stockholms, jemväl till gar-
nisonstjenst förbundne borgerskap? Finnes något
missförhållande mellan gardesregementernes prun-
kande ståt och den del af svensk uselhet, som en
General beskrifvit i sitt notabla yttrande om bevä-
ringens trasor? Skulle Ridderskapet och Adeln för-
lora i sin ställning till fåderneslandet och nationen,
om den icke vidare hade vissa privilegierade korp-
ser sig allena förbehållna? Dessa och många andra
likartade frågor ega nära förvandtskap med Hr Gu-
stafssons motion. Huru missgynnande för densam-
ma tonen varit inom Utskottet, kan slutas af den
vid betänkandet fogade reservation som till och med
klagar deröfver, att Utskottet värdigats upptaga mo-
tionen till pröfrning. Icke dessmindre länder den
Representanten för Stockholm, Hr Gustafsson, till
heder. Stockholm är icke den samhällspunkt der
man. i striden mot tidens förderf och mest utmär-
kande svagheter, vanligtvis finner typen för politisk
behjertenhet och den fasta vilja, som icke af men-
niskofruktan ryggar tillbaka! Hofvets förledande
glans — vissa flärdens retelser och fåfängliga ut-
märkelser — dunkla begrepp om medborgerlig dygd
och ära — hafva länge inom Stockholm tillbakahål-
lit fria och sjelfständiga opinionsyttringar i samhälls-
vigtiga angelägenheter! Från denna synpunkt är det
ett betydelsefullt tidens tecken, att en aktad medlem
af Stockholms Borgerskap, vid innevarande Riksdag,
tagit initiativet i förevarande ämne. Mig må det
ursäktas, att jag, medelst denna reservation mot
Ståndets förfarande, återkallat uppmärksamheten der-
på. Sjelf motionär i detta ämne, hade jag redan
vid förra riksmötet tänkt mig in i detsamma. Det
behandlades då af ett annat Ustkott, och föranledde
slutligen en intressant motion af Borgareståndets
närvarande Talman. Jemför man nu ärendets be-
bandling inom 4834 års Statsutskott med det sätt,
på hvilket 1840 års Stats- och Ekonomiutskott pröf-
vat detsamma, så visas lätteligen, att sistnämnde
Utskott utgått från reaktionära grundsatser. Det är
likväl fara värdt, att de, som, med tillämpning der-
af, tro sig konservera samhällsskicket, tvertom små-
ningom bearbeta utvecklingen af dess vacklande ställ-
ning, ech således nolentes volentes periklitera dess
bestånd!
ERE RANE
ms re rn FN DB TE NN TT TR - an TY 2 .