lörkolran, valmaga och trelnad, lörelaller mig va-
ra detsamma, som att dekretera en stor miss-
hushållning med statens medel, och hvad än vär-
re är, med samhällets moralitet, under åsidosät-
tande af omtankan för det skydd, som hvarje in-
divid ipom samhället eger rätt att fordra. i
Så ostridligt det är, att den största varsamhet
bör iakttagas, då ett nytt straffsystem skall an-
tagas; må dock icke, när behofvet är tvingande,!
denna varsamhet sträcka sig ända derhän, att
man låter målet allt mer och mer aflägsnas, un-:
der det man letar efter genaste vägen dertilll
Hå man akta sig att begagna stigar, som wäl vi-
sa ditåt, men snart kröka tillbaka, och hvilkas.
beträdande endast skulle medföra förlust af tid.
och mödor! ;
Att finna det lämpliga, om ock ej det allrabä-
sta, torde icke vara så svårt, som 1 allmänhet
tros, om man blott aldrig förgäter: att ett straff-,
system är fullkomligt i den mån det står i öf-:
verensstämmelse med religionens föreskrifter samt
förmår afskräcka den illasinnade från brottets
begående och återföra den redan brottsliga till:
sedlighet och dygd — att det således — då krist-;
na religionen förbjuder all hämnd, samt ålägger!
försonlighet och förlåtelse mot den fallne, som sig:
ångrar och bättrar — icke bör bestämma sådana;
straff, vid hvilka opinionen fästat begrepp om vanä-:
ra, ech som derigenom göra det nära nog omöjligt!
för den straffade att, med hvad ånger eller hvilka!
goda föresatser som helst, kunna åter blifva en god i
jsamhällsmedlem; men deremot ålägga sådane, som
medföra en qvantitet af lidande, afpassad i det
mest noggranna förhållande till den grad af
moralisk förskämning, i hvilken brottslingen sig
befinner — och att detta lidande således icke
bör vara beroende af straffets verkställares mer
elier mindre hårda hjerta, eller fysiska arm-
styrka, eller af ett straffmedel, som kan försätta
den mindre fallne i en plågsammare belägenhet
än den mest förhärdade bofvens.
Då nu likväl af alla hittills kända systemer
intet så väl löst problemet, att finna alla of-
vannämnde vilkor uppfyilde, som det så kallade
Pensylvanska; hvarföre icke då begagna det?
Att, som någon anfört, det:a straffsystem vore
öfvergifvet i sjelfva dess hemland, och det Au-!
burnska, hvilket på långt när icke tillfredsstäl-
ler alla fordringar, åter antaget, är icke bevist
och synes mindre troligt, då, enligt många års
erfarenhet, det förra lemnat vida lyckligare re-
sultater än det sednare.
Lika litet synes mig det inkastet, att i vårt
nationallynne ligger någonting, som talar emot
det mera på själs- än kroppslidande beräknade
systemet tillförlitligt; ty säkert måtte hvarje
serskildt slag af brott hos den brottslige för-
utsätta deremot svarände, i alla länder lika,
anlag, fallenhet och lynne. Skulle någon olik-
het i det fallet finnas, så borde just det för-
hållandet, att nordbon, enligt hvad kändt är,
eger en större skarpsinnighet och mera föraktar
kroppsligt lidande, snarare tala för användan-
det i vårt land företrädesvis af det mera på
själen verkande systemet. Den bevisning der-
emot man velat hemta från exemplen af be-
kännelsefångar, utgörande 492 å 43 stycken, som
i åratal sysslolöse vegeterat i cell, utan att
bringas till ånger och eftertanka, förfaller ge-
nast, då man besinnar, att deras oskuld eller
brottslighet varit oafgjord — i förra fallet hafva
de ingenting kunnat ångra eller bordt bekänna,
och medvetandet af oskuld har måst gifva dem
styrka, att uthärda denna för dem verkliga tor-
tur — i sednare fallet har deras brott, enligt
nu gällande lag, icke kunnat försonas med
mindre än lifvets förlust, hvarå tankan för mån-
gen och säkert för den grofva brottslingen, hvil-
ken, oaktadt alla bindande omständigheter och
bevekande föreställningar, envist nekat till ger-
ningen, framstält sig i den förfärligaste skepnad;
fruktan för en skymflig död, i förening med
hoppet, att möjligtvis en gång få, såsom oskyl-
dig ansedd, utgå ur cellen, förklarar lätt möj-
ligheten att med en sådan fångenskap uthärda.
Dessutom förete äfven de mest sydliga länder
exempel på personer, som i flere tiotal af år
kunnat, utan våda för helsan eller förståndet,
sitta inspärrade utan sysselsättning.
Men nu hafva de förenade Utskotten af de
tillstyrkte 4,550,000 Rdr icke för närvarande
föreslagit mera än 250,000 Rdr till uppförande
af ett Pensylvanskt straff-fängelse, som jag
skulle vilja kalla på försök, så vida icke ett så-
Idant fängelse, äfven med bibehållande af en o-
. fullkomligare strafflag, vore nyttigt och behöf-
ligt. Resten, eller 4,300,000 Rdr, är föreslaget
Itill stads-, läns- och häradsfängelser. Behofvet
laf dem och fördelarne af ett förbättradt bygg-
nadssätt äro ofvan antydde Uppförde enligt
Pensylvania-systemets byggnadssätt, blifva de,
,lenär derigenom det med sådane fängelser af-
sedda ändamålet bäst vinnes, lika användbara,
ehvad straffsystem, som kan komma att följas,
men isynnerhet nyttiga, så länge den nu va-
rrande brottmålslagen bibehålles, emedan ju
sämre korrektiver finnas emot brottsligheten,
-Idesto angelägnare måste det vara, att i tid
förekomma den brottsliges ytterligare morali-
Iska förderf.
I Så dryg denna utgift synes vid betraktandet
-Jaf blotta siffrorna, så liten är den vid jemfö-
-lrelsen med de utgifter, för ransakningar, fån-
Ilgars skjuts och underhåll, den skada brottslin-
ÅIoaarne tillfoga och de dagsverken. som så förlo-