grofva målningar, som träffats hog Nya Verldens Indianer, utgöra i mer eller mindre grad symboliska jecken. De skilja sig från hvarandra i ganska märkbara klasser. Den högsta klassen deraf tyckas Aztekerne, Zoltederno och Tlascalannerne hafva uppnått. Närmast dem kan man ställa Virginiens infödingars Sogkokok och Irokesernes, Huronernes samt de talrika stammarnes på Alleghany-området historiska målningar. Det ofvannämnda Sogkokok framställde symboliskt de tilldragelser, som egt rum under en cyklus af 60 år. En sådan cyklus föreställdes inom en krets af sina radier, delad i 60 lika delar. I den Indianska byn Pommaoomek bar man nu funnit en dylik. Den skildrar Europeernes ankomst till Virginiens kust genom figw:en af en hvit, eldsprutande stjert, sålunda symboliskt uttryckande deras färg, deras arkomst på vattnet och geras eldvapens verkan på Amerikanerne. Ett ännu tydligare begrepp om infödingarnes historiska måleri gifver berättelsen i bilder om några Fransosers krigiska företagzg mot en Irokesstam vid tiden af Canadas eröfring genom Engelsmännen, som är symboliskt skrifven på tio rader, sålunda: första raden innehåller Frankrikes vapen, deröfyver en stridsyxa och sedan 48 tecken af tiotalet. Stridsyxan eller tomahawk är den Indianska krigssymbolen, äfvensom fredspipan är fredens. Häri säges då: 180 Fransoser företogs ett krigståg. Andra raden innehåller ett berg, en från dess spets uppflysande fogel och en hjort med månans bild på sin rygg. Berget var kännetecknet af Montreal; fogeln betyder uppbrottet. Denna rad säger följaktligen: ade uppbröto från Montreal under bjortmånadens första qvarter, hvilket svarar emot vår Julii. Tredje raden: en kanot och 24 hyddor, d. v. s. ade kommo sjöledes, lågo hvarje natti land och voro på vägen i 21 dagar,. Fierde raden: en fot med 7 hyddor eller wigwams, betyder: ctdc gjorde derefter en 7 dagars landmarsch). Femte raden: en hand ocb tre wigwams, öfver den ena deraf två hängande grenar och solens bild, detta betyder: ade hade på tre dagsmarscher framkommit till den Irokesiska stammen, Sonontuanerne,, hvilkas kännetecken voro de två grenarne och att ade kommo från byns östra sida, hvilket antydes genom handens egna ställning. Sjette raden: elfva tecken af tiotalet, en hydda med det förr omnämnda kännetecknet och en sofvande man: 124 Sonontuaner öfverraskades under sömnen,. Sjunde raden: en klubba och elfva hufvuden, fem menniskofigurer öfver likaså många tiotalstecken: aelfva Sonontuaner blefvo dödade oct 50 tillfångatogos Åttonde raden: en båge, inom hvars omfång man ser 9 hufvuden och derunder elfva sårtecken: asegrarne hade 9 döde och 44 sårade,. Nion:de raden: ett regn af pilar, som i motsatt riktning korsö hvarandra i luften: astriden var hårdnackad och mar kämpade tappert. Tionde raden: pilar, kommand? från blott en sida: de besegrade flydde utan vidart försök till motstånd,. Hela historien är således korthet: 4181 Fransoser Tyckte i början af Juli u från Montreal, färdades på vattnet 21 dagar och til lands 7 dagar, öfverföllo östanifrån 424 Sonontuaner dödade efter lifligt motstånd elfva, togo 30 till fång: och drefvo de öfriga på flykten, hvarvid de sjelfvi förlorade 9 döda och fingo 41 sårade. lasa a SR a dana sn år RT a ren