grofva målningar, som träffats hog Nya Verldens In-
dianer, utgöra i mer eller mindre grad symboliska
jecken. De skilja sig från hvarandra i ganska märk-
bara klasser. Den högsta klassen deraf tyckas Az-
tekerne, Zoltederno och Tlascalannerne hafva upp-
nått. Närmast dem kan man ställa Virginiens infö-
dingars Sogkokok och Irokesernes, Huronernes samt
de talrika stammarnes på Alleghany-området histo-
riska målningar. Det ofvannämnda Sogkokok fram-
ställde symboliskt de tilldragelser, som egt rum un-
der en cyklus af 60 år. En sådan cyklus föreställ-
des inom en krets af sina radier, delad i 60 lika
delar. I den Indianska byn Pommaoomek bar man
nu funnit en dylik. Den skildrar Europeernes an-
komst till Virginiens kust genom figw:en af en hvit,
eldsprutande stjert, sålunda symboliskt uttryckande
deras färg, deras arkomst på vattnet och geras eld-
vapens verkan på Amerikanerne. Ett ännu tydligare
begrepp om infödingarnes historiska måleri gifver
berättelsen i bilder om några Fransosers krigiska fö-
retagzg mot en Irokesstam vid tiden af Canadas eröf-
ring genom Engelsmännen, som är symboliskt skrif-
ven på tio rader, sålunda: första raden innehåller
Frankrikes vapen, deröfyver en stridsyxa och sedan
48 tecken af tiotalet. Stridsyxan eller tomahawk är
den Indianska krigssymbolen, äfvensom fredspipan
är fredens. Häri säges då: 180 Fransoser företogs
ett krigståg. Andra raden innehåller ett berg, en
från dess spets uppflysande fogel och en hjort med
månans bild på sin rygg. Berget var kännetecknet
af Montreal; fogeln betyder uppbrottet. Denna rad
säger följaktligen: ade uppbröto från Montreal un-
der bjortmånadens första qvarter, hvilket svarar e-
mot vår Julii. Tredje raden: en kanot och 24 hyd-
dor, d. v. s. ade kommo sjöledes, lågo hvarje natti
land och voro på vägen i 21 dagar,. Fierde raden:
en fot med 7 hyddor eller wigwams, betyder: ctdc
gjorde derefter en 7 dagars landmarsch). Femte ra-
den: en hand ocb tre wigwams, öfver den ena deraf
två hängande grenar och solens bild, detta betyder:
ade hade på tre dagsmarscher framkommit till den
Irokesiska stammen, Sonontuanerne,, hvilkas känne-
tecken voro de två grenarne och att ade kommo från
byns östra sida, hvilket antydes genom handens egna
ställning. Sjette raden: elfva tecken af tiotalet, en
hydda med det förr omnämnda kännetecknet och en
sofvande man: 124 Sonontuaner öfverraskades un-
der sömnen,. Sjunde raden: en klubba och elfva
hufvuden, fem menniskofigurer öfver likaså många
tiotalstecken: aelfva Sonontuaner blefvo dödade oct
50 tillfångatogos Åttonde raden: en båge, inom
hvars omfång man ser 9 hufvuden och derunder elfva
sårtecken: asegrarne hade 9 döde och 44 sårade,. Nion:-
de raden: ett regn af pilar, som i motsatt riktning korsö
hvarandra i luften: astriden var hårdnackad och mar
kämpade tappert. Tionde raden: pilar, kommand?
från blott en sida: de besegrade flydde utan vidart
försök till motstånd,. Hela historien är således
korthet: 4181 Fransoser Tyckte i början af Juli u
från Montreal, färdades på vattnet 21 dagar och til
lands 7 dagar, öfverföllo östanifrån 424 Sonontuaner
dödade efter lifligt motstånd elfva, togo 30 till fång:
och drefvo de öfriga på flykten, hvarvid de sjelfvi
förlorade 9 döda och fingo 41 sårade.
lasa a SR a dana sn år RT a ren
