Article Image
delen, böra Didraga till arDetets Verkstallänae, nyatför han yrkade återremiss. Deruti förenade sig Petter Jönssorm och Petter P.ttersson i Slätthult, Jönköpings län, samt Lars Nösson från Blekinge län. Hans Persson från Gefleborgs län ansåg detta anslag böra underordnas behofvet af anslag till strömrensningarne, hvartill han företrädesvis tillstyrkt anslag hellre än att onödigtvis kasta pengar i Kodjupet. Deruti förenade sig And:rs Jansson i Tuna från Östergöthland och Sven Jonsson från Jemtland. Benyl Gudmundsson från Halland upplyste, att Storamiral-embetets 3:dje afdelning föreslagit 44,000 Rdr, hvilket Utskottet nedsatt till 24,500 Rdr, äfvensom att anledningen till Utskottets tillstyrkande af detta anslag var den, att det nu icke funnes något annat inlopp till Stockholm än genom Kodjupet, och i händelse ett fartyg skulle i sjelfva inloppet gå förloradt, vore kommunikationen till Stockholm stängd i farledens nuvarande skick. Motsatte sig ej återremiss, men fruktade att densamma snarare föranledde till anslagets förhöjning. Fredrik vn Zwreiyber.k från Skaraborgs län yttrade sig emot behöfligheten af detta anslag i samma anda som Petter Gabrielsson. Animärkte dessutom att, ehuru 44,000 Rdr blifvit begärde för upptagande af begge de försänkta fartygen i Kodjupet, hade dock Utskottet tillstyrkt ett anslag af 24,500 Rdr, då endast upprensningen af ett vrak komme i fråga. Förslaget hade dessutom icke kommit från regeringen, utan endast från Storamirals-embetets tredje afdelning. Deruti instämde Gusiaf Peitersson från Östergöthland, Per Hawusson från Wermland, Johan Curis offersson från Kronobergs län och Erik Nilsson från Jemtland. Anders Andersson från Skaraborgs län ansåg det vara obilligt att, såsom Petter Gabrielsson föreslagit, af de trafikerande fordra någon afgift för genomfarten till Stockholm. Talade för bifall hufvudsakligen på det skäl Bengt Gudmundsson anfört och upplyste i anledning af von Zweigbergks anmärkning i afseende på kostnaden för ena yrakets upptagande, att de 2,500 Rdr, hvilka öfverstiga hälften af det till hela försänkningens upptagande begärda belopp, an setts komma att åtgå till materialier och instrumen-: ter för arbetets verkställande. Trodde för öfrigt, lika med Bengt Gudmundsson, att en återremiss skulle föranleda ett förhöjdt anslag, Deruti förenade sig Magnus Fryckberg från Wermland. Nils Persson från Örebro län hade inom Utskottet motsatt sig ifrågavarande anslag, men då verkliga skäl för detsamma förefunnos, hade man ej kunnat komma längre än till den medelväg, som nu blifvit iakttagen. Lemnade samma upplysning som Anders Andersson från Skaraborgs län. Henrik Anderssan från Örebro län kunde ej inse någon nytta af det bestyrkta anslaget, och då någon våda genom Kodjupets bibehällande i dess befintliga skick ej heller vore för handen, viste han ej hvarföre de skulle onödigtvis utkasta 24,500 Rdr. Förenade sig i öfrigt med von Zweigbergk. Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge län ansåg att, då någon olägenhet för trafikerande icke för närvarande funnes eller vore att befara, genom försänkningarnes i Kodjupet bibehållande, ifrågavarande anslag kunde användas till nyttigare ändamål, hvilken mening äfven delades af Nu Jönsson från Skåne och flere andra ledamöter. Malis Persson fästade Ståndets uppmärksamhet på de betänkliga följder en hämmad kommunika:! tion med Stockholm skulle ästadkomma. Om vi endast togo i betraktande vår jern-export, skola vi komma til! besinning om faran af dylikt förhållande. Blott för ett enda år skulle så betydliga summor gå förlorade, att någon ersättning derför ej kunde åstadkommas. — Återremitterades. 43:o Om uppmuddring af farleden emellan Dalarö och Stockholm genom Södra Stäket. Bifölls. 44:0 Om upprensning af farleden till Upsala vid Atmare Stläk och Ericssund i Mälaren. Härvid yttrade Peter Gabrielsson från Kronobergs län hufvudsakligen följande: Denna farled begagnades hufvudsakligen för transporterande afj handels-artiklar och för lustresor. Följde vettet, snillet och kunskapen någon gång med, så ginge de både tulloch fraktfritt, ty de tyngde ej och: kunde här säledes ej komma i beräkning. De nämnde väg passerande handels-transport-fartygens och ångfartygens redare voro de, som förnämligast komme att draga nytta af farledens förbättrande, och de borde derföre förnämligast vidkännas kostnaderna för en sådan förbättring, åtminstone till minst hälften; eller så, att om staten, under dej: vilkor Utskottet föreslagit, för sin del anslog 6000: Rdr., vederbörande, som af företaget hafva nytta, förbundo sig att tillskjuta allt hvad för öfrigt kunde till dess fullbordan i kostnadsväg erfordras. Yrkade derföre återremtss. Lars Larsson från Elfsborgs län ansåg ifrågavarende anslag ej böra utgå från statens sida. Anders Larsson från Upsala län påstod behofvet af detta anslag, men ansåg detsamma vara för stort; och yrkade på denna grund återremiss. — Återremitterades. (Forts. följer.) SPOO TUNT MM den 21 Januari.

21 januari 1841, sida 2

Thumbnail