BLANDADE ÄMNEN.
ÖSTERSJÖPROVINSERNA.
De Tyska och de Ryska institutionerne.
Under denna rubrik innehöll Allgemeine Zei
tung för någon tid sedan följande artikel,
vårt tycke innefattande de intressantaste upp
lysningar vi någonsin läst, angående en lands
sträcka och en nation, som ligger oss helt när:
och fordon hört under Sverges krona, mer
hvars seder och inrältningar för närvarande ä
TO Oss kanske mera okända, än Italiens, Turkiet:
eller de förenta Stalernas:
Då Peter den store bemäktigade sig Inger
manland och Karelen, ansåg han det som en i
tereröfring, med hvilken han kunde förfara sor
han ville. Han förklarade derföre hela landet fö
sin privategendom, bortskänkte deraf så mycke
honom behagade, lemnade det åt sina gamla ega
re eller behöll det för sig sjelf. Härigenon
förlorade en mängd svenska och tyska familjer
hvilka voro bosatte i dessa provinser, sina e
gendomar. På bönderna — mestadels finsk
Ingrer eller Kareler — lades tanga och tryc
kande skatter, många flyttades till andra land
skap, och Ryssar kommo i stället. . Genom de
åt Ryssar skänkta godsens utvidgande eller för
minskning, ändrades dessas gränser, äfvenson
deras namn. På sådant sätt blefvo de båd:
Svensk-Tyska provinserna Ingermanland ocl
Karelen snart sagdt förryssade och lika de an
dra guvernementerna; det oaktadt, har kärnar
af folket ännu bibehållit sig tyskt i städern
Narva, Wiborg, Willmanstrand, Kexholm me
flere, och man träffar ofta på landet tyska a
delsfamiljer, såsom Vitunghöfe, Essen, Korf
Wrangel, Seidlitz.
Ingermanlands och Karelens exempel vis
hvad det hade kunnat blifva af Liff- och Est
land, om icke deras statsförfattningar och adels
privilegier hade bekräftats i kapitulationen
Riga (1710) och i freden i Nystadt (1724), ge
nom hvilka fördrag Rysslands rätt till dess:
provinser erkändes. Denna bekräftelse var el
följd, dels af det tappra motstånd innevånarn
gjort, dels af den förkärlek Peter den store hy
ste för dessa tyska länder.
Riga-kapitulationen och freden i Nystadt, hvil
ka äro grundvalen för de båda provinsernas po
litiska tillstådd, innehålla, att dessa icke allenäs
skulle förblifva vid den lutherska religionen oc