sOninentat-Hakterha vanligt SIN at a vägen att trygga fasta landets fred; ty England skall utan afund se Frankrike intaga den ställning, detsamma tillkommer; men Frankrike skall säkerligen icke finna någon af makterna beredd. att göra detsamma bistånd vid något fiendtligt förehafvande emot England. Det partiet i Frnnk-rike, som vill krig, är det revolutionära; och hvarken Ryssland, Österrike eller Preussen skola göra någonting, som kan uppmuntra detta parti, huru mycket det än må håila sina afsigter fördolda. Dessa makter kunna i sanning ingenting vinna på ett krig, företaget af Frankrike emot England, äfven om Frankrike finge framgång; ty hvilka blefve välsegrarne? Revolutionsmännen. Och om en sådan omöjlighet, som ett segerrikt krig af Frankrike emot England, också blefve möjlig, huru länge skulle de mot England segrande Fransyske revolutionärerne väl tillåta Ryssland, Österrike och Preussen, att bibehålla sina nuvarande regeringsformer? Aldrig fanns mnågonting orimiligare än föreställningen hos la Presser, att Frankrike i Ryssland skulle finna en bundsförvandt emot England.n Man finner af den möda, författaren af ofvanstående: artikel gjort sig, att söka bevisa den föregifna orimligheten af ett förbund emellan Frankrike och Ryssland, att föreställningen om ett dylikt förbund gjort ett. djupt intryck på Engeiska kabinettet. På hvad sätt Ryssland kan ämna att ytterligare vända sig till godo den söndring, dess diplomati så skickligt och, såsom det tyvärr synes, för lång tid, lyckats bereda emellan Frankrike och England, kan endast framtiden upplysa; men att Europas största landtmakt och Europas största sjömakt, både i vår verldsdel och i Asien hafva mångfaldiga punkter, der derasiintressen kunna råka i kollision, är en känd sak, som lätteligen kunde göra en allians med Frankrike vida intressantare för Kejsar Nikolaus, än Globes korrespondent synes viija föreställa sig. Det säges att regeringen ämnar förelägga det snart sammanträdande parlamentet en bill om en betydlig tillökning i armeens styrka. Föreningarne för afskaffandet af spanmålslagarne hafva beslutit att åter draga denna fråga under parlamentets pröfning. En stor sammankomst har för detta ändamål bufvit beramad i London. TYSKLAND. Engelska ministeriella bladet Morning Chronicle försäkrar. att kabinetten i Wien och Berlin skola funnit sig belåtna med de förklaringar om Frankrikes fredliga tänkesätt, hvilka Hr Guizot aflatit till dessa båda hof, och att de gifvit befallning om inställande af alla vidare rustningar. Intet läger skulle mera vara i fråga att sammandragas vid Rhen; endast besättningen i Mainz komme att förstärkas och Rastadt att befästas. Från Frankfurt am Main skrifves deremot den 3 dennes, att rustningarne i Tyska förbundets stater skola vara fulländade till instundande vir. Konungen af Preussen har låtit göra Erkebiskopen i Cöln, Friherre Droste von Vischering, det anbudet, att afträda från sitt erkestift, med en lifstids pension af 26,000 Rdr om året, och att tillbringa sin återstående lefnad i Rom. Prelaten har svarat, att han öfverlemnade denna frågas afgörande heit och hållet åt Påfven. En Preussisk uuderhandlare, Grefve Bröhl, har afgått till Rom, för att söka arrangera denna alär. DANMARK. Hans Danska Maj:t berättas Nyårsdagen hafva på couren yttrat: att han, under loppet a! det ingångna året, hoppades kunna tillfredsställa alla nationens billiga önskningar Danmark lärer således hafva att snart förvänta sig en konstitution af sin Ko..ungs händer. Den bekante General von Bilow, Fredrik VI:s favorit, och som under hans regering hade ett så högst betydligt inflytande på regeringsärenderne, har nyligen sett sig nödsakad att öfverlemna sin egendom åt sina kreditorer. ORIENTEN. En kurir, affärdad från Konstantinopel till Wien den 47 December, hade till nyssnämnde hufvudstad medfört den underrättelsen, att en af Amiral Stopford afsänd Engelsk oflicer dagen förut ankommit till Konstantinopel från Alexandria med den skrifvelse till Storviziren från Mehemed Ali, hvari denne ovilkorligen underkastar sig Sultan, anropar hans nåd, och förbinder sig att utlemna Turkiska flottan, samt utrymma alla länder, han hittills innehaft, utom Egypten. Porten stod i begrepp att afsända en kommissarie till Alexandria, för att emottaga flottan. Vid kurirens afgång voro då fyra stora makternas representanter församlade för att vidtaganödiga åtgärder, att hos Porter utverka upphäfvandet af bannlysningen emo Mehemed Ali och hans förläning med pascha likatet Egypten under ärftlig besittningsrätt. Ifrån Syrien hade klagomål ingått till Porter öfver det sätt, hvarpå de Turkiske truppernt der foro fram. De ansågo landet såsom en fi entlig provins, och behandlade det i enlighe dermed. CIRKASSIEN. Nya segertidningar ifrån de tappre Cirkassterne! I Konstantinopel hade man den 8 De DV DAN PF I SC PRC TINA ÖA AE Le av rg gr