MU All HAUAIIS TVÄR FVYVIUVIARILe MMA g MMS
för att deruti blifva trodde hade de äfven bort
anföra några bevis för sitt påstående. Nu är de-
remot detta likasom så mycket annat som på
den sednare tiden kommit ifrån Hr Johan-
sons hand helt simpelt en osanning. De som
följt skriftvexlingen i hihtörande ämnen un
der innevarande Riksdag torde nemligen kun-
na vitsorda, att icke blott deputerades på-
minnelser, utan äfven de sedermera för deras
räkning af Hr Johansson utgifna öfversättnin-
garne af Lists brochyrer med dithörande kom-
mentarier, redan hade varit ute veckor och må-
nader — åtminstone de första — puffade i ett
par tidningar, samt gratis utdelade i Riksstånd
och Utskott, innan knappt någon notis i förbi-
gicade derom förekom i de öfriga eller de s.
k. storav tidningarna. Och att något anfall!
skulle blifvit gjordt på deputarade, derföre att
de hade anlitat Hr Johan Johansson, är så myc-
ket mera hemtadt endast ur inbillningen eller ;
ur luften, som efter hvad vi kunde minnas, de-
puterade knappast någonsin nämnades, och der
sådant skedde, det åtminstone i detta blad togs:
såsom en ganska naturlig sak, att fabrikanterne,
så mycket som möjligt, sökte fäkta för sin egen
fördel, så länge det skedde med lofliga medel.:
Men huru handlade väl Hrr deputerade i detta;
alseende genom den fullmäktig, hvars handlings-
sält de nu så ampelt godkänt och adopterat?:
Jo! han försökte att kasta smutsiga och infa-
morade misstankar på hvar och en,som vigade:
afvika från deputerades tanka om de absoluta
förbudens förträfflighet, och sparade icke den!
ena lögnaktiga uppgiften efter den andra, för:
att svärta afsigterna hos motståndarne. Det var
detta sätt att föra striden, men hvarken den!
omständigheten att deputerade hade förfäktat
sina egna och sin korporations enskilda fördel,
eler att de dertill användt He Johansson, hvil-
ket slutligen klandrades, och det blir således.
den lilla skilnaden emellan Hrr deputerades:
uppgift i manifestet, å ena sidan och sanningen.
å den andra, att det icke var tidningarna, som
anföllo de deputerade, utan de deputerade, som
genom sin skrifvare började anfalla de tidnin-!
gar, hvilka icke ville göra sig till deras blinda
verktyg, äfvensom alla andra, hvilka vågade dra-
ga förträffligheten af deras schibboleth, då ab-
soluta förbuden och höga tullafgifterna i tvil-.
selsmål.
Om nu det faktiska häraf icke kan bestridas,
hvaraf åter är en följd, att deputerade låtit fö-
1a sig bakom ljuset till ett alldeles falskt före-
ställningssätt om sjelfva tvistefrågans ståndpunkt
ifrån början och sin egen ställning dervid, så
kan man icke heller undra öfver den motsägel-
sen, som råder i en följande period af manifestet,
då de nemligen säga sig ovilkorligen anseindustri-
ens, slöjdernas och fabrikernas skyddande, för ett
i ordets ädlaste bemärkelse fosterländskt intres-
so. Hvem instämmer icke deri? Eller, månne
Arr deputerade föreställa sig att de och deras
: vapendragare hafva monopolium på fosterländska
öuvskningar och tänkesätt för industriens fortkomts.
Något så oförskämdt hafva deputerade sannolikt
che kunnat åsyfta alt utsäga inför ett folk, som,
nsedt den ringa uppmuntran dess uppoffringar
: tills medfört, likväl alltid gifvit och ännu forl-
or att gifva större bidrag tull slöjdernas upp-
;vintran, än måhända något annat folk, när alla
inständigheter jemföras, kan visas hafva gjort.
Afen om deputerade verkligen förmå så höja sig
över det egna intresset, alt de betrakta slöjderna
äfven under en fosterländsk synpunkt, huru
kunna de då gilla, att deras ombud påbördar
rarje motståndare icke blott en fullkomlig o-
förmåga att tänka fosterländskt om slöjderna,
utan till och med ett afgjordt hat till dem, ett
fattadt uppsåt att ruinera dem, ja en sådan fal-
het, att de låtit köpa sig med utländskt guld,
för att förstöra Svenska slöjderna, allt medan
de sjelfve likväl proklamera, att ehuru sät-
ytet för dess befrämjande kan vara underkastadt
olika åsigter, likväl hvarje på ren öfvertygelse
grundadt bemödande för detta ändamål förtjenar
- aktning. Ar detta icke detsamma som om en
regent skulle säga: Jag förklarar, att tryckfrihet
kommer att äga rum i mitt land; men den som
vågar hysa andra tankar än jag, 1 hvad ämne som
- helst, han skall förklaras för hvars mans niding!
Dessa frågor till depulerane äro billiga, icke blott
med afseende på ofvananförde utsaga, utan äfven
i anseende dertill, att de obetingadt gillat sitt
ombuds förfarande.
Vi finna längre ned i proklamationen, att de-
puterade reklamera sin rärtighet, att då en dem
angående fråga hos Konung eller Ständer blir
anhängig, använda biträde af någon person, som
de anse dertill passande. Denna reklamation för-
tjenar äfven bemärkas, ty den innefattar likale-
des något obehörigt, eller tilläfventyrs något än-
nu värre. Der ser nemligen ut, som afsigten
dermed vore att inbilla folk, att någon satt en
sådan deputerades rättighet i fråga; vi hafva re-
dan ofvanför begärt, att deputerade måtte upp-
gifva när och hvar detta skett, och intill dess
detta skett förklara vi, att deputerade här fram-
kommit med en alldeles obehörig insinuation.
Hvad nu sjelfva ombudet Herr Johansson be-
träffar, efter deputerade börjat tala om honom,
så beklaga vi, att han, tvert emot uppgiften och
proklamationen, blifvit så litet förföljd,, att han
måst anlita sina principaler om den törnekrona,
mm AnnRAMR Ähauska 6