VIT SLAPLE, SILE UC AMabt ellldgd SUTTIT ef Utore ensidiga Besvär, genom hvilka grundlagarpa visat sig egentligen befordra de privilegierade klassernas fördelar, och hvilka, då de af Bonde-Ståndet blifvit framförde, oftast endast framkallat förödmjukande förklaringar eller afslag, hvarpå i synnerhet de sista tjugo åren lemnat så beklagliga, för förtroendet och kärleken till landets regering skadliga exempel. Och huru många gånger hafva icke de framställningar, som -blifvit gjorde angående en förändring i nationens rätt att representera sina allmänna interessen, fått röna afslag och förakt? Jag eger i detta fall skyldigheten att, ibland andra medleromars af detta Stånd erinra, om den förtjente mans ihärdiga, men ständigt tillintetgjorda bemödanden, som vid förra riksdagar representerat allmogen ifrån min ort. Anders Danielssons röst hördes ej då af Ständernas Konstitutions-Utskott; men den sk all länge genljuda i tacksamma medborgares minne; och hans yrkande af den samfällta val-rätten skall aldrig upphöra att af Svemska folket upprepas, intill dess denna seger åt folkets sak och Sveriges framtid är vunnen., — Tal. delade snart sagdt i allt Utskottets åsigter, men önskade likväl, att valrätten i stad och på landet icke inkränktes så, att! några nu i riksdagsmannavalen deltagande Borgare och Bönder skulle derifrån uteslutas; samt att de personer af andra klasser, hvilka vid Stånds-formernas upphörande enahanda valrätt bör tillkomma, icke försättas i sämre ställning än de, som nu ega en sådan, hvadan ban yrkade att valrätten, utan afseende på större eller mindre fastighetsvärde, måtte utsträckas till alla, som innebafyva, eller; under stadgad besittningsrätt bruka jord å landet, innehafva hus eller tomt i stad, eller idka bergsbruk. Han ansåg vidare de i Riksd. Ord. nu begagnade uttryck angående de, som å landet ega att i val till riksdagsmän och valmän deltaga, äro ändamålsenligare, än den af Utskottet nyttjade benämningen astadgad krono åbo rättr, samt alt val med slutna sedlar vore oförenligt med allmänna bruket och den kontroll de väljande önska att bibehålla på valmännen. aDå jag således föreslår, att i dessa begge afseenden Bonde-Ståndet måtte förklara såsom deras gemensamma tankar: att valrätten bör tillkomma hvar och en, som på landet eger skattlagd jord, bergsbruk eller lägenhet, anser jag, att hel röst bör blifva alla dessa tillerkänd; men då jag tror, att den af Utskottet föreslagna ökning i rösten för den större förmögenheten, torde kunna bereda framgång åt förslaget och uppväga de betänkligheter, som blifvit framkastade emot den allmänna valrätten, vill jag icke för min del bestrida densamma; utan anser att röstantalet må, i nära enlighet med hvad Utskottet föreslagit, höjas så, att ifrån 1,000 till 3,000 R:dr fastighetsvärde berättigar till 2 röster; 3,000 till 1:0,0f0 R:dr 3 röster, 10,000 till 25,0CO0l: 4 röster: 25,000 till 50,000 R:dr 5 röster, 50,000 till 100,000 R:dr 6 röster; och derutöfver till 7 röster, som kunde blifva det högsta en person borde kunna afgifva. — Jag är äfven af den tanka, att Bende-Ståndet, hvad städernas valrätt angår, bör lemna till Konst. Utsk., att söka sammanjemka Bonde-Ståndets beslut med Borgare-Ståndets, så att. derest sistnämnde Stånd biträder förslaget om samfäldt valrätt, i ållt hvad som rörer denna valrätts utöfning i städerna, såväl hvad angår behörighet, som valsätt, Borgare-Ståndets beslut ieke må anses hindradt af Bonde-Ståndets nu tillkännagifvande tankar om förslaget i allmänhet; äfvensom att derest Borgare-Ståndet skulle yrka, att städerna måtte få utgöra särskildta valdistrikter för sig, jag vågar tro, att Bonde-Ståndet icke bör motsätta sig en sådan anordning, såvida den stadgas på det sätt, att städermas befolkning ungefär bibebåller en fjerdedel af valdistriktens antal, motsvarande den andel, Borgare-Ståndet nu innebar i stånds-representationen. Med Epbraim Larsson förenade sig Lars Ramusson och Hans Hansson, begge från Götbeborgs och Bohus Län. Anders Göransson från Stora Kopparbergs Län yttrade skriftligen att han sjelf, liksom majoriteten af håns kommittenter voro obelätne med det närvarande representatiossältet, samt att ban icke tvekade att med sin röst biträda förslaget om allmänna val. Han ville dock anmärka att genom antagande af det nu föreslagna minimivärdet af förmögenhet åtminstone i vissa orter, en stor mängd fastighetsegare blifva i saknad af all valrättighet. Han anförde flera skäl mot detta uteslutande och yttrade bland annat; Jag tror att karaktersfastbet lika ofta företinnes hos de minste jordegare som hos dem hvilka ega något mera. Jag får således yrka att valrättigheten måtte utsträekas till alla sem ega och bruka jord Ville till Utskottet framföra sin vörd: samma anhållan: att Utskottet icke allt för envist vidbåller sitt afgifna förslag, sem dymedelst gör all förbättring omöjlig; utan 1 möjligaste motto sammänjemkar de olika meuingarne, på det att åtminstone något steg må kunna tagas till förbättring, äfven om allt det önskade ej på en gång kan ernås. Olof Lindbäck från Halland äfven skriftligen. Han anmärkte de ofta skadliga verkningar, som olika ståndsintressen hafva på de allmänna öfverläggningsämnena. — Hvar och en verkar gemenligen för sitt Stånds bästa; blifver icke varse den ofta undandöljda länk, som förenar eller bör förena dem till ett gemensamt helt, så alt, när man bäst synes befordrat sin egen enskildta nytta, har man likväl hemligen skakat grunden, såväl för egen, som för öfrige delar af samhällsbyggnaden. aGerna medgifvesv, yttrade han, cnödvändigheten af en sådan ståndsfördelning den tid, då Riderskapet och Adeln i samråd med Presterskapet innebade större delen af rikets jord, och dem försvagade konungamakten behöfde menighetens, Borgares och Bönmders arm för att återställas. — Så, och ej annorlunda, hafva fyra Stånd uppkommit, och så blef äfven ett oenighetsfrö, eller gnista dertill alltid, ja intill sednäste tider qvar. — Häraf uppstår således behofvet af ett helt annat sätt att binna till målet, och hvaruti ligger möjligheten, om icke uti en oinskränkt rösträttighet till val af Nationens ombud; uti fritt val deraf, utan afseende på stånd eller vilkor der allmänna förtroendet vittnar om den valde representantens duglighet och fräjd, samt uti måtligt antal ledamöter, för att befordra enhälligbet i besluten och en dräglig riksdagsmanma-kotsnad. — — aDet tycks hafva skäl för sig, att ett rike som skall styras af en konung icke bör bestå af ett fyrdeladt, och söndradt utan. ar ett enigt och samhälligt folk; derföra, till upplifvande af folkets kärlek till sin ko-i! sm rr all bunarakm nan Inhöärdec till .snsv anda Af ont t ÅK —-— Ch Mo Sh UC MR mr — br Ekd KL Ki JR be Mr Ib Kg LA RR KA RES EE EE poo mm a