VA NARVA RV MI IRMA HM — Vg OCT RBRATE PVE PN
slag, att en inkomst af 2009 Rdr banko skulle erfor- lli;
dras för ledamotskapet i öfre kammaren och valdi-lte
strikterna så utvidgas för val härtill, att två eller D
flera förenades till en. På Friherre Sprengtportensln:
anmärkning, att ett sådant förslag om det antogs, lje
skulle för KonstitutionsUtskettet alltför mycket in-Jdi
veckla frågan, enär intet annat Stånd vidrört så-lm
dane detaljer, hemställde Hr Landtmarskalken, attlm
frågan måtte få förfalla, hvilket äfven bifölls. Det-lk
samma blef fallet med 8, 9, 10, 11 och 12 punkter-1ss
na i Hr von Haärtmansdorffs förslag, emedan de derije:
förekommande detaljer ansågos lämpligast böra öf-Jji
verlemnas till KonstitationsUtskottet. Herr Lefren!n
reserverade sig likväl emot beslutet i hvad det an-lu
gick 10, 411 och 12 punkterna. Nu förekom ett aflG
Grefve Spens gjordt förslag, såsom tillägg till Herrh
von Hartmansdorffs så lydande: aVäckes på sedna-lt:
re Riksdag än den, der beslut fattas om intagande lf:
i Riksförsamlingen af femte Ståndets ombud, fråga om le
ändring i något Stånds representationsrätt, samman- h
träde detta Ståndets på Riksdagen närvarande om- lf
bud från begge kamrarna, och blifve intet annatjk
ändringsförslag Riksförsamlingen underställdt än det, d
som dessa ombud genom flesta rösterna godkändt.lo
Till antagande af ett sådant förslag fordras seder- id
mera Riksförsamlingens bifall och Konungens sam-
tycke. Motionären föreslog väl sjelf, att detta för-
slag måtte få förfalla, såsom stående i nära sam-
manhang med 410 punkten i Herr von Hartmans-
dorffs; men denne sistnämnde förklarade, att han i
sådant fall måste upptaga det såsom sitt eget, eme-
dan ett sådant stadgande vore nödvändigt för beva-
rande af Ståndets privilegier.
Häröfver uppstod en mera lång än intressant dis-
kussion. Förslaget försvarades af Friherre Hamil-
ton, Hrr Lagerhjelm, Rosenblad, Lefrn och Hohen-
hausen, hviika ansågo af vigt, att några garantier
bestämdes för bibehållande af Ståndens representa-
tionsrätt, enär Rikets Ständer ansett denna princip
såsom riktig; men bestriddes deremot af Herr von
Troil och Friherre Cederström, hvilken sistnämnde
ansåg denna fråga vara på sidan om det Utskotts-
betänkande, som låg till grund för öfverläggningen.
Frih. Sprengtporten åberopade det förslag till repre-
sentationsförändring, han ingifvit, och hvari han fö-
reslagit, att privilegiifrågor skulle afgöras af de fy-
ra Ständen, som dervid voterade ståndsvis med si-
na supplementarklasser, hvilken method han äfven
nu projekterade i afseende på grundlagsförändringar,
i händelse icke hela saken finge förfalla. Talaren
kunde nemligen icke instämma i Grefve Spens för-
slag, hvaraf han befarade flere olägenheter. — Herr
Friherren och Landtmarskalken förklarade, att då
ifrågavarande förslag icke blott anginge arbetssättet,
utan äfven sättet för ändringar i den vallag Rikets
Stämnder kunna komma att antaga, ansåg Hr Landt-
marskalken sig icke kunna vägra proposition, hvil-
ken först komme att angå det af Grefve Spens af-
gifna förslag, som Hr von Hartmansdorff för sin
räkning upptagit; blott i händelse detta förkastades,
kunde de förslag Friherre Sprengtporten och Grefve
Spens under diskussionen afgifvit, af Hr Landtmar-
skalken framställas.
Ifrågavarande förslag bifölls af Ridd. och Adeln,
men hvarvid Friherre Cederström protesterade emot
detta beslut.
Sedan Ståndet, på Herr Landtmarskalkens fram-
ställning, förklarat öfyverläggningen om representa-
tionsfrågan slutad, upplästes en skrift af Hr Löven-
ström, J., som deri reserverade sig mot alla Stån-
dets beslut i detta ämne, emedan han ansåg den en-
da väsendtliga förbättring i den nuvarande repre-
sentationen vara antagandet af enkammar-systemet
och allmänna val.
PRESTESTÅNDET.
Plenum den 28 Oktober.
Denna dag fortsattes diskussionen öfver Represen-
tationsförändringsförslaget: men dessförinnan reser-
verade sig åtskilliga bland ståndsledamöterna mot
de af ståndet medgifna förhöjningarne af statsreg-
leringsförslaget i flera dess punkter.
Prosten Ödman, såsom frånvarande när statsreg-j
leringsförslaget i ståndet förevar, reserverade sig
mot tillökningarne. Hade några sådana varit nödi-
ga så hade de bordt afse bildningens befrämjande,
och utveckling i statsekonomiskt afseende.
Prosten Hallström rererverade sig mot åtskilliga
punkters förhöjda anslag till inalles 168,940 Rdr,
utom hvad han dessutom ogillade, eller anslaget till
ministerstaten 200,000 Rdr, hemliga utgifterna, ka-
binettskassans behof och de 40,000, som anslagits
till utrikes ministern.
Prosten Sandberg hade, då han reserverade sig,
önskat få till protokollet förd hela sin reservation,
och begärde nu detsamma. Den vidrörde särdeles
hvad som blifvlt beviljadt utöfver Utsk:s förslag.
Det, som blifvit sålunda anslaget till ministerstaten,
200,000 Rdr till kabinettskassan, hvars skuldbelopp
bordt uppgifvas, för att af ständerna på något sätt
uppgöras, samt till Gardesregementerna, för hvilka
åtskilligt kunde nedsättas. Extra utgifterna 200,000
Rdr, kunde, ansåg Tal., äfvenledes nedsättas. Der-
emot ansåg Tal. theatern böra vara en af natienens
mest bildande anstalter, och åberopade, i afseende
på den, förut sin afgifna reservation. Häruti ha-
de många af ståndsledamöterna instämt, och ar-
mälde sig äfvenledes nu dertill Prostarne Lindmark
och Sidner, samt Dr Thomander.
Prosten P. G. Svedelius ogillade också en på sed-
nare tiden tilltagande ifver att offra på statsbhof-
ven. Fullständig reda, ordning och upplysning fann
Tal, sig böra önska. .
Prosten Säve reserverade sig mot de förhöjda
utgifterna på andra, tredje och fjerde hufvudtitlar-
ne. Det dryga anslaget till minmisterstaten hade
ej heller varit befogadt, så länge kabinettskassans
tillstånd ej är kändt. Anslagen till Hofrättersma,
Krigskollegiam, Gardesregementerna och försvaret
till sjös ogillades. Till skärgårdsflottan, som blif-
vit för litet ombesörjd, hade en viss portion bordt
afsättas. Tal. yrkade besparingar, emedan det var
säkraste medlet till att få en änmdamålsenligare or-
ganism och förbättring. - -
Prosten Nordhammar instämde med Hr Ödman,
hvad angick grundsatserna, ehuru han i särskilda
delar var af olika tamkar. Tal. hade, af personlig
konsideration för Komungen, förut bifallit. Tal.
mindes den tid, då konungen bars på folkets hän-
der, erkände, att man gjort sig för stora anspråk ,
men också. att han HKållit mer, än man önskat.