Derpa förekom Just ingenting synnerligt, om ej
let, att Talmannen i några få ord lyckönskade
tåndet till besluten, och följderna af dessa öfver-
äggningar, och tillkännagaf, att han ej skulle glöm-
ne en heder, som aldrig vid någon riksdag varit
större, aldrig djupare känd.
Derjemte tillkännagaf han, att flera önskat, det
lenna diskussion, som nu i representationsfrågan
blifvit inom ståndet hållen, måtte särskildt tryckas;
vartill också ståndet Jemnade sitt bifall.
REPRESENTATIONSFRÅGAN I BONDE-
STÅNDET.
Plenum den 24 Oktober.
Per Sahlström från Stockholms Län inlemnade
ett skriftligt anförande, hvari han, efter en
vacker inledning angående den närvarande re-
presentations-formens brister och nödvändigheten
af en förbättring, undersökte först rättsenlighetem
af den grundprincip Utskottet antagit och sedan
möjligheten att genomföra den förändring dess ane
tagande skulle medföra. I afseende på det förra yt-
trades bland anmat: aBetraktar man den allmänna
valprincipen än närmare, och med afseende särskilt
på vårl stånd, så förekommer dervid först att, i
följd af Bonde-Ståndets betydliga antal och förmö-
genbetsvilker, en större del af valrätten skallstadna
i dess hand, hvilken valrätt, med urskillning och
omtanka begagnad, ofelbart skall åt denna klass
återförvärfra och bibehålla den samhällsställning,
som densamma, enligt statens grundide och allmänna
rättsförhållande bör tillkomwa; för det andra: bör
detta förslag om en allmän valrätt finna sympathi
hos den större allmänheten, så mycket helire som
det dels utgör en rättvis grundval för ett begrepp,
det förståndet lättare fattar, än det genom bevis-
ning kan bibringas; och för det tredje: att den öm-
tålighet om en annan statens lifsprincip, som nu
gör sig gällande nemligen den om alla medborgares
likhet inför lagen ovilkorligem fordrar: tcke allenast
en jemkning i de rättigheter och skyldigheter som
enligt denna princip hvar och en tillhörer, utan ett
helt och fullständigt erkännande deraf att ingen
medborgareklass bör kunna tillerkännas något slags
politiskt eller moraliskt företräde för en annan; så
vidt detta icke är grundadt i sakens natur, el-
ler beroende på den intellektuellå öfverlägsenhet,
som gör det till en pligt att densamnaa sig under-
kasta. I afseende på det sednare eller frågan:
abör Bonde-Ståndet ingå på någon modifikatien, el-
ler strängt vidhålla den grundsats, som för de gll-
männa valen ligger till grund? anfördes: aFör att
besvara denna fråga måste äfven undersökas, huru-
vida nationen verkligen vinner eller förlorar, om
principen af allmän valrätt nu fastställes, eller der-
med ytterligare några år uppskjutes, För egen del
är jag öfvertygad: att, om denna angelägna förbätt-
ring ännu en tid uteblifver, förlusten skall blifva
stor för det allmänna, och måhända oersättlig, då
vi icke hafva framtiden i vår hand; men ock a
vinsten skulle blifva så mycket större och följdri-
kare, derest förslaget i dess helhet kan genomföras,
äfven med äfventyr af några års dröjsmål. Å andra
sidan kan med något skäl invändas: det vi skulle
handla oförsigtigt eller mindre omtänksarmt, em vi
försummade att begagna de concessioner och fördelar
som nu möjligen komma att erbjudas. Skulle dessa
komma att utgöras af upphörande af sjelfskrifven-
heten till representant, samt en så inrättad vallag,
att Bonde-Ståndet kan och får välja representanter
i mån af dess antal och förmögenhet, fritt ur egen
eller annan klass, så måste det medgifvas att de
utgöra förbättringar, som noga böra öfvervägas, in-
nan de förkastas, helst, som nyss är sagdt, framtiden
icke är i vår hand: — På grund af allt detta ön-
skade Tal., att Ståndet ville förena sig om anta-
gandet af Utskottets förslag; dock med den utsträck-
ning i afscende på valrätten, att ingen hemmans-
egare, som för det närvarande åtnjuter val- och re-
presentationsrätt, må densamma för framtiden be-
röfvas.
Häruti instämde vice Talmannen Per Erikson
samt Jöns Ersson från Wermlands, Olof Jatobssonr
från Södermanlands, Sven Isaksson och Nils Mag-
nusson från Calmare, Lars Larsson och Per Pers-
son från Örebro, Didrik Wesström från Stora Kop-
parbergs ech Fredrik von Zweigbergk från Skara-
borgs Län,
Ephraim Larsson från Elfsborgs Län (skriftligen):
lI detta vigtiga ögonblick, då vi såsom redlige re-
presentanter för Svenska allmogen, för första gån-
Igen sedan 1809 års regementsförändring, skola fatta
dbeslut angående den ombildning af nationalrepre-
dseutationen, som redam då erkändes nödig; men
hvilkens beredande mött så ringa uppmärksam-
Ihet af Regeringen och Riks-Stånden, under det
latt den likväl ntgjort föremål for alla upplyste
medborgares önskningar och för största delen af
I folkels fordringar; kunna vi icke annat än med Hif-
lig erkänsla tacka de nitiske och ädelsinmade män
i Rikets Ständers Konstitutions- Utskott, som, genom
Iframläggaudet af ett motifieradt förslag till:en sådan
reform, satt oss i tillfälle att nu förbereda densäm-
ma, — att genom offentliggörandet af förståget, till
Ihvarje Svensk avans begrundande öfverlenina, att
Jinnan nästa riksdag öfvertyga sig om dess nödvän-
-Adighet, nytta, och verkställbarhet, såkat att genom
vårt allvarliga och fördomsfria beslut, lemka alla
Sveriges innebyggare det högtidFiga beviset, att
Sveriges Bonde-Stånd med glädje orhfattar möjlig-
heten att öppet ech ärligt medverka till det stora
steg, som för det närvaratide utgör Kufyudförksnålet
för nåtionens uppmärksamhet. — Mine bröder! vi
Thafve Wånga anledrnidgar att med värmt ifra för
Jen förämdring, rt öv bör. öppraför-
Thbättringarnes bana; som bör Keti natiören
häftr Rgarnes DInga Ae: ords tryEBa Hat Pr