affattade resumeen är för den 3 November ytter-
ligare något förkortad. Af Bonde-Ståndets diskus--
sion skall slutet snart följa, och Läsaren har då;
erhållit en i det närmaste fullständig öfversigt af:
hvad inom de serskilda Stånden passerat i denna
vigtiga fråga.
— —aKMiE—— —
— Genom Wermlands tidning underrättas man
att Wermlands Provincialbank fått sin oktroj för-
lävgd på 4 år efter nuvarande oktrojs slut eller
intill 1847. Vilkoren sägas vara något skärpta.
— Ett befordringsmål, på hvars afgörande ny-
fikenheten är mycket spänd, är tillsättandet al:
Consulsplatsen i Rio de Janeiro. En mängd sökan-
de hafva härtill anmält sig, bland hvilka märkas
f. d. Justitiarien på St. Barthelemy, Förste Exp.
Sekreteraren I. G. Morsing, f. d. General-Con-!
suin i Algier, Hofmarskalken Lagerheim, Hand-
landen i Carlshamn, Riksdagsmanuen Focnan-
der, Premier-Löjtnanten J. C. von Schantz och
Andre Stadsläkaren af Grubbens. Ibland Han-
delssosieteterne, som häröfver varit hörde, haf-
va alla rekommenderat Hr Foenander; men med
någon olikhet i rum på förslaget. Handelssocie-
terna i Stockholm och Norköping hafva neml.
främst rekommenderat Hr Morsing och Lager-
heim såsom af dem fördelaktigt kände. Kom-
merce-Kollegium har på förslag uppfört i första
rummet Hr Morsing, som i 44 år varit tjenste-
man på St. Barthelemy och gjort vidsträckta re-
sor i West-Indien och Norra Amerika; i andra
rummet Hr Lagerheim, som förut haft en mång-
årig anställning i Statens tjänst, och i dei tredje
Hr Foenander, på grund al det förutnämnda
förordet från samtlige handelssocieteterna.
Några befara nu imedlertid, att en plan skail
vara a bane att förskaffa sysslan åt en annan
sökande med förbigående af alla de på förslaget
uppförde. Vi hoppas alt detta må vara ogrun-
dadt. Äfven omtalas det, att man skulle vara
sinnad, att öka på lönen för denna plats högst
betydligt, ända till några tusen R:dr Hambur-
ger Banko. Då man besinnar, att redan blotta
anställningen såsom Svensk och Norrsk konsul
i nämnde hamn skulle lemna hvarje affärsman,
som förstår handeln, en högst indrägtig inkomst,
så hysa många den ölvertygelsen, att en påök-
ning i löneförmåner endast skulle innefatta ett
Pr
- bättrats, och att han ör
tt
onödigt bortkastande af en betydlig summa.
— Till Biskop Tegners familj skail nyligen ett
bref hafva ankommit från Schleswig, skrifvet al
honom sjelf, hvilket innehållit den fägnande un-
derrättelsen, att hans helsa högst betydligt för-
kade efter någon tids
förlopp återvända till Sverige.
— Med anledning af det äfventyr, som vid
-ångfartyget Sveriges utlöpande från Calmar d.
50 sistl. Oktober föreföll, har befälhafvaren å
samma fartyg, Hr Premierlöjtnanten Palander,
till Öfverpostdirektörsembetet insändt en rapport,
som meddelar följande hufvudsakliga uppgifter.
Då ankaret, nyssnämnde dags morgon, skulle
Ayftas, följde det med fartyget, så att detta föll
- inåt land, hvarföre pefälhafvaren nödgades sticha
ut på den under invindning varande kettingen,
för att åter stoppa uppp. Fartyget sackade då
ned på de akterut liggande fartyg, men gjorde
ej vidare skada, än att det skamfilade en siag-
segelslejdare af bogsprötsnoeken på en slup,
och ett kryssvant på en galeas, samt bräckte
en solidäfvert på en skonare. Dessa skador
bafva blifvit ersatte. Sedan ångfartyget sett
upp för ankaret och kommit vindrätt, utfördes
en tross, för att kunna falla rätta vägen och
fartyget sattes i gång. Slupen, som utfört tros-
sen, togs på släp, men den var skarp och kunde
ej vaka, och då passagen var krokig, så att Hr
P. ej vågade stanna machinen, för att upphissa
slupen, lät han losskasta stläptåget och befallde
de i slupen varande trenne man att gå i land,
aflemna slupen och resa landvägen till Carls-
krona, hvilken resa kostade blott 7 Rdre. Hr P.
anmärker tillika, att fartyget vid tillfället var
omgifvet af grund och hade att kämpa med sjö-
gång, storm och ström, samt att under den tid
han fört detta fartyg ingen motgång träffat det-
samma.
tre ————— tr
i
I
I