— Läsaren torde påminna sig huru Svenska Minerva för någen tid sedan puffade ut en i Tyskland utkommen bok med titeln: Die Europeische Pentarchie, såsom serdeles grundlig, upplysande och helsosam i politiskt afseende, samt beklagade, att Aftonbladet icke hade meddelat några utdrag deraf, ehuru flere sådana stått att läsa i Allgemeine Zeitung; i brist hvaraf Minerva sjeif anförde, hurusom i samma skrift på ett ställe skall stått taladt om der von England erkaufte Notar Hjerta. Vi togo oss redan då friheten nämna den förmodan, grundad på hvad vi i tidningsutdrag läst ur denna skrift, att den vore dikterad af Rysk infiytelse, likasom helt och hållet skrifven i Ryskt intresse. Denna förmodan har nyligen vunnit ytterligare styrka af en skrifvelse i samma Allgem. Zeitung, som ofvan nämndes, och hvilken i afseende på Ryska handelspolitiken dessutom är af så allmänt intresse, att vi här återgifva dess korta innehåll. Den lyder som följer: aDen för Tyskland så patriotiskt sinnade Perfarchisten hvilken förut, till sin stora bedröfvelse, förgäfves predikat de ömmaste förmaningar och de uppriktigaste varningar för de lomhörda Tyskarne, har nu åter skrifvit en bok, com krediten, för det kära Tyskland, hvaruti han bemödar sig, att, vänskapligt och i förtroende, på ett klart och ovederläggligt sätt, visa oss huru vi skola använda våra penningar. Efter hvad han säger, kunna vi ej göra något bättre eller klokare, än att låna Ryssland, hvilket, till jernbanor, behöfver halftannat hundra millioner silfyerrubler, så mänga Thaler vi kunna undvara, och detta med det aldra snaraste, emedan det stora riket ej kan få något annorstädes. Den gode, redlige Tyskvännen låter icke kraftiga bevis fela i den patriotiska boken, t. ex., att Tyskland åtminstone borde våligt och villigt vara de moskovitiske gynnarnes mjölkko, ehuru det hittills, kuriöst nog. varit så förblindadt, att det icke ställt sig under deras förmynderskap. Till pelöning för denna vänskapstjenst skulle Rysslands monopolsystem fortfara, det skulle strängt spärra sig för oss, Och göra vår transito-handel till Asien alldeles omöjlig, så att det goda Tyskland icke måtte komma i fara att blifya rikt genom sina manufakturer och jemte rikedomen öppna portarne för den förderfliga Iyxen. Fiera Preussiska provinser hafva erfarit följderna af detta system, då de genom den afbrutna handeln med Asien vunnit några millioner Thaler mindre om året. Och nu uppmanar dem Pentarchisten att, genom sina qvarblifna Thaler hjelpa till att fullkomna detta System, och att laga, det de hafva sig sjelfva att tacka, om Kossackerne fasttaga deras landsmän vid gränserna, Såsom sSmugglare, och låta dem springa gatlopp, samt sedan å