— Läsaren torde påminna sig huru Svenska
Minerva för någen tid sedan puffade ut en i Tysk-
land utkommen bok med titeln: Die Europeische
Pentarchie, såsom serdeles grundlig, upplysande
och helsosam i politiskt afseende, samt beklaga-
de, att Aftonbladet icke hade meddelat några ut-
drag deraf, ehuru flere sådana stått att läsa i
Allgemeine Zeitung; i brist hvaraf Minerva sjeif
anförde, hurusom i samma skrift på ett ställe
skall stått taladt om der von England erkaufte
Notar Hjerta. Vi togo oss redan då friheten
nämna den förmodan, grundad på hvad vi i tid-
ningsutdrag läst ur denna skrift, att den vore
dikterad af Rysk infiytelse, likasom helt och hål-
let skrifven i Ryskt intresse. Denna förmodan
har nyligen vunnit ytterligare styrka af en skrif-
velse i samma Allgem. Zeitung, som ofvan nämn-
des, och hvilken i afseende på Ryska handelspo-
litiken dessutom är af så allmänt intresse, att vi
här återgifva dess korta innehåll. Den lyder som
följer:
aDen för Tyskland så patriotiskt sinnade Per-
farchisten hvilken förut, till sin stora bedröfvelse,
förgäfves predikat de ömmaste förmaningar och de
uppriktigaste varningar för de lomhörda Tyskarne,
har nu åter skrifvit en bok, com krediten, för det
kära Tyskland, hvaruti han bemödar sig, att, vän-
skapligt och i förtroende, på ett klart och oveder-
läggligt sätt, visa oss huru vi skola använda våra
penningar. Efter hvad han säger, kunna vi ej gö-
ra något bättre eller klokare, än att låna Ryssland,
hvilket, till jernbanor, behöfver halftannat hundra
millioner silfyerrubler, så mänga Thaler vi kunna
undvara, och detta med det aldra snaraste, emedan
det stora riket ej kan få något annorstädes. Den
gode, redlige Tyskvännen låter icke kraftiga bevis
fela i den patriotiska boken, t. ex., att Tyskland
åtminstone borde våligt och villigt vara de mosko-
vitiske gynnarnes mjölkko, ehuru det hittills, kuri-
öst nog. varit så förblindadt, att det icke ställt sig
under deras förmynderskap. Till pelöning för den-
na vänskapstjenst skulle Rysslands monopolsystem
fortfara, det skulle strängt spärra sig för oss, Och
göra vår transito-handel till Asien alldeles omöjlig,
så att det goda Tyskland icke måtte komma i fara
att blifya rikt genom sina manufakturer och jemte
rikedomen öppna portarne för den förderfliga Iy-
xen. Fiera Preussiska provinser hafva erfarit följ-
derna af detta system, då de genom den afbrutna
handeln med Asien vunnit några millioner Thaler
mindre om året. Och nu uppmanar dem Pentar-
chisten att, genom sina qvarblifna Thaler hjelpa
till att fullkomna detta System, och att laga, det
de hafva sig sjelfva att tacka, om Kossackerne fast-
taga deras landsmän vid gränserna, Såsom sSmugg-
lare, och låta dem springa gatlopp, samt sedan å